Dag om barn med traumatiska upplevelser
Integration och bemötande - för alla åldrar. Det var rubriken för årets temadag om kulturförståelse och integration. Syftet med heldagen i Norrabergskyrkan var främst att fördjupa kunskapen kring kulturförståelse och bemötande av barn som varit med om traumatiska händelser.
Lovisa Bonerfält, en av föreläsarna.– Vi har samlat folk som arbetar med frågan, de som i sin profession möter asylsökande. Här finns också flera ur civilsamhället som på olika sätt är engagerade, berättar pastor Pär Månsson.
En av föreläsarna var Lovisa Bonerfält, socionom och psykoterapeut på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro. Hon har stor erfarenhet av att möta och behandla svårt traumatiserade barn barn och deras familjer. Hon arbetade bland annat i ett kristeam i Thailand i samband med tsunamikatastrofen. Till sin ”kunskapsbank” kan Lovisa Bonerfält även lägga sin uppväxt mitt i Bangkok ditt föräldrarna flyttade när hon var ett år gammal.
– Min erfarenhet av integration kan skilja sig från andras, men jag kan också ganska ofta identifiera mig med människor som kommer hit från andra länder.
Finns kärnbehov
Lovisa Bonerfält berättade om hur barn och unga som drabbats av traumatiska händelser upplevelser sin situation, och hur man kan hjälpa. Hon gav åhörarna en inblick i både forskning, teorier och hur ett bra bemötande bör gå till.
– Vad behöver vi för att må bra, för att känna oss trygga? Föreläsaren frågade och gav själv svaret genom att påvisa fem kärnbehov.
- Trygg bas (att ha en förälder eller omvårdnadsperson, få empati, kärlek, bekräftelse med mera).
- Autonomin ( vägledning i utvecklingen av en egen identitet, hjälp till kunskap och praktiska färdigheter).
- Frihet att uttrycka känslor och behov.
- Realistiska gränser.
- Spontanitet och nyfikenhet.
– Om inte det här delarna finns kan ett barn känna sig avvisad, känna sig misslyckad, tro sig ha rätt att göra fel saker, få en pessimistisk syn på sig själv och andra.
”Mentala blåmärken”
Lovisa Bonerfält beskrev vad som händer i hjärnan vid traumatiska upplevelser, hur snabba nervsignalerna är vid hot och fara, hur det skapas ”mentala blåmärken”.
– Ofta är det inte händelsen i sig, utan upplevelsen av händelsen som skapar traumatiseringen. Därför är det oerhört viktigt hur man blir bemött efter en traumatisk händelse.
– Att inte få adekvat tröst och stöd efteråt kan vara ett större trauma än händelsen i sig. Då blir det svårt för ett barn som lever i en traumatiserad familj, där det är ständig oro.
Vardagliga exempel hjälper oss att förstå
”Ett kränkt barn slutar inte älska sina föräldrar, det slutar älska sig själv”, betonade Lovisa Bonerfält. Hon tog också upp flera exempel ur sin egen och andras vardag för att beskriva känslorna.
– Om du har haft en lång och jobbig dag och sedan slår i stortån i någonting. Det gör ont och din toleransnivå är låg. Om samma sak händer när du ska äta tacos och ha fredagsmys med dina barn så gör det mindre ont, din toleransnivå är betydligt högre. Har du det jobbigt så är helt enkelt toleransen lägre.
Vad behöver då barn och unga med svår posttraumatisk stress?
– De har svårt att vara ”här och nu”, de presterar ojämnt, de plågas ofta av skuld, skam och stress och har en negativ självbild. Deras brist på tillit gör det svårare att hitta vänner och de har svårt att skilja på goda och dåliga avsikter.
– Därför behöver barnen först och främst skydd, yttre stabilitet, mat, sova med mera. De måste bli trodda och bekräftade. Sedan behöver de kanske terapeutisk hjälp.
Krisstöd handlar om att främja, lugn, trygghet, samhörighet, tillit och hopp. Lovisa Bonerfält tog upp fyra viktiga H: Håll ut, Håll om, Häll i, Håll tyst (det är viktigare att vara närvarande än att prata).
Viktigast att vara en medmänniska
– Viktigast är att finnas där som medmänniska.
Tidigare under dagen föreläste Maria Karlsson från Örebro Missionsskola under rubriken ”Integration - är det inte att dom ska bli som oss?”. Det gavs också information om projektet Flyktingguide som syftar till att verka för integration och delaktighet i samhället, och att förebygga känslan av utanförskap.
Temadagen lockade cirka 50 personer från kommunen, skolan, arbetsförmedlingen, kyrkan, Röda korset med flera. Arrangörer var Studieförbundet Bilda, Norrabergskyrkan, Institutet för Religion och Interkulturella studier, Askersunds kommun och Svenska kyrkan Askersund.
