Siljan runt bjuder på en fantastiskt vacker miljö

Att Dalarna är väldigt vackert har jag hört massor av gånger, kan dock inte påstå att jag själv blivit speciellt hänförd vid tidigare besök. Men då har jag å andra sidan inte som i helgen rest Siljan runt. En tur som bjöd på bländande omgivningar. 

Efter att bilat upp de dryga 22 milen till sjön så svängde vi västerut och påbörjade körningen runt Siljan genom att avklara dess nedre del, med Orsa som slutmål för dagen. Merparten av denna sträcka bestod av skog, men i dess början passerade vi Siljansnäs och det var som en målad tavla. Röda stugor förenat med grönskande natur och utsikten mot Siljan. 

Var det nånting som landskapet runt Siljan kryllade av var det midsommarstänger och loppisar. Är man typen som vill stanna vid varenda loppis som annonseras vid förbifart skulle det ta extremt lång tid att åka runt Siljan, för de är otroligt många. 

Att det var över en månad sedan Midsommarafton firades var även svårt att tro med tanke på hur många midsommarstänger som fortfarande stod uppe, varenda liten hembygdsgård (och de är många i detta område!) hade sin egen stång. 

En av dessa höll på att ställa till det på ett katastrofalt sätt för vårt resesällskap! Efter att vi stannat till för att titta på en mäktig fors så skulle jag backa ut. Men här hade de placerat en midsommarstång till och med på parkeringen!

Och inte nog med detta, dess nedre del var av betong. Krasch! Bilens baksida fick sig en smäll, men det kunde gått värre och vi kunde köra vidare mot Orsa som nåddes när fredag eftermiddag nyligen övergått till kväll. 

Siljan i all ära, men den mest storslagna vyn på hela resan bjöds faktiskt vid infarten till Orsa som ligger 166 meter över havet. Där nere från vägen sett syntes Orsasjön och man höll på att tappa hakan så vackert det var. 

Någon Kalle Moraeus träffade vi inte på, men däremot en mängd ståtliga gamla byggnader i stadskärnan. Faktum är att alla städer runt Siljan innehar många äldre byggnader i stadskärnan som bevarats. Det gör helt klart en stad mer lysande. 

Kvällen ägnades åt bokläsning och en långpromenad innan det var sovdags. Dagen efter började med ett besök vid Orsa Grönklitt, ett område med camping och badplats av hög klass innan vi lämnade Orsa och åkte mot Mora. 

Jag måste säga att Mora överraskade mig. Jag hade skaffat mig nån bild, utan att besöka Mora, att det är en rätt trist stad. Men den hade det mesta. Kultur, sport, vatten, arkitektur, historia och till detta en välbesökt citykärna.

Som den sportfantast jag är tyckte jag det var extra kul att besöka Vasaloppsmålet och dess närområde med museum och annat. Jag kunde inte undgå att låna en nummerlapp och ett par stavar och springa in genom målet. 

Innan vi åkte vidare besöktes även världens största dalahäst av trä som stod vid Siljans vatten, fyra meter hög och färgglatt röd. Nästa stopp efter Mora var Rättvik och nu råkade det vara så att Classic Car Meet anordnades denna helg. 

Detta märktes genom kilometerlånga köer in till och genom staden. Vi svängde av vid den stora campingen och badplatsen och det var väldans skönt att ta plats vid ett träbord och duka upp för en sent intagen god lunch samtidigt som ena gamla drömbilen efter den andra rullade förbi. Jodå, de syntes här med. 

Badplatsen var topp tre av de jag nånsin besökt i Sverige och något som stack ut extra var den 627 meter långa brygga som gick att gå ut på. Det är förmodligen Europas längsta brygga vid en insjö. 

Längs bryggan fanns flertalet små trappor och minibryggor på sidorna som man kunde gå ner för och ta sig ett dopp vid. Jag hoppade i när nästan alla de 627 meterna avverkats och fortfarande räckte då vattnet “bara” till midjan. Långgrunt var bara förnamnet.

Efter ett par timmar på platsen åkte vi vidare ut ur Rättvik. Bredvid vägarna genom Rättvik satt det folk precis överallt och kollade på bilarna. Högst troligen var de inte där för att kolla in min svarta Renault, men den fick de på köpet. 

På kvällen väntade stor fest i staden. För stor ansåg vissa. När vi kom fram till Leksand och vårt boende där kom jag i samspråk med två olika par som också skulle bo där och parkerat sina veteranbilar för kvällen. 

De påtalade samständigt att det “var bättre förr” i Rättvik vid Classic Car Meet. Alla fall i det avseendet att det var fler som tog sina veteranbilar dit förr om åren, numer höll många sig borta på grund av yngre och högljudda grupper som mest såg helgen som ett tillfälle att festa och spela hög musik. 

Det var alla fall en upplevelse att möta de kilometerlånga köerna när vi rullade ut ur Rättvik. Många hade lämnat bilarna och promenerade framåt bredvid dem. 

Jag tog några pilsner på lördagskvällen i Leksand och hyrde en cykel och trampade framåt stan, som låg nån kilometer utanför boendet. Det var trevligt att samspråka med ortsbefolkningen och blev långt efter midnatt.

Under söndagen väntade hemfärd. Vi tog oss tid för ett avslutande bad i Siljan och en rundtur i Leksand innan bilen rullade mot Närke. På sekunden nästan när vi åkte ut ur Leksand förbyttes solen mot regn. Märkligt!

Jag kan verkligen rekommendera er som inte åkt runt Siljan tidigare att göra det. Miljön, naturen och kulturhistoriken är enastående och det finns väldigt mycket att göra längs vägarna. Både för barn och vuxna. Vi genomförde resan fredag till söndag, men då var det mycket längs vägen som inte hanns med. 

Trevlig resa!