Media struntar
i världens bäste

I helgen såg jag på webben Torbjörn Blomdahls magnifika uppvisning i Portugal. Han sopade banan med alla konkurrenter och vann världscupen i Porto inför jublande åskådare. Samtidigt befäste han sin ställning som världens bäste spelare i trevallars carambole. Då ska man veta att Union Mondiale de Billards rankinglista omfattar över tusen namn.

Han stod överst på prispallen i tävlingsdressen med väst och fluga och log - lite ironiskt såg det ut som - när Du gamla, du fria spelades i sporthallen inför den uppsträckta publiken.

För hur många i Sverige skulle få veta vad han åstadkommit? Tyvärr alldeles för få. Sporten är liten här till skillnad från delar av övriga Europa, Latinamerika och Asien. I Sydkorea var det förstås direktsändning i TV och en förstasidesnyhet att Blomdahl finalbesegrat deras landsman Hyung-Beom Hwang med utklassningssiffrorna 40-13/18.

Jag ringde nyhetsbyrån TT för att berätta om den svenska framgången. Jakob Rosander på sportredaktionen svarade. Han visade sig vara en ignorant utan perspektiv. Han visste inte vad carambole var för något. Och nej, de var inte intresserade. Sporten var för liten.

Jag skrev även en notis och mejlade till skånska Sydsvenska Dagbladet eftersom Torbjörn Blomdahl även representerar BK Borgen i Helsingborg, en biljardklubb som dominerar svenskt carambolespel. Torbjörn vann SM för klubben i vintras när han spelade i Örebro, i Krämaren av alla ställen.

Jag tvivlar på att notisen kom in, fick i alla fall inget svar.

Media är kappvändare och nonchalansen borde inte förvåna mig, ändå blir jag upprörd. Här har Sverige fostrat en världskändis i en sport med miljoner utövare, en professionell mästare i ett anrikt bollspel där en tiondels millimeter kan avgöra om stöten blir lyckad. Förtätade dueller med kyla, elegans och geometri är sportens signum.

Men inte ens efter beachvolley på sportsidornas resultatbörs platsar en svensk världscupseger i biljard..