100-åringen som
klev utanför ramen

Konstnären Sten Bolling i Hallsberg får räkna med besök på måndag.

Vi börjar med den klassiska sportfrågan: Hur känns det?

- Jag har redan blivit firad i massor på dansgolvet. På vartenda dansställe jag besökt så har musikerna uppvaktat från scenen. Det har pågått i tre månader.
Annars känns det ungefär som vanligt, bara lite stressigt inför själva födelsedagen. Jag vet ju inte riktigt hur den kommer att utveckla sig. Jag har aldrig fyllt hundra förut, skojar Sten.

Bytte till större

Många gratulanter lär det i alla fall dyka upp under den öppna mottagningen i lägenheten i centrala Hallsberg. Så kanske var det tur att han för en tid sedan sålde sin bostadsrätt och flyttade in i en rymlig hyreslägenhet.

- Det var förstås inte med tanke på hundraårsdagen. Jag behövde mer utrymme för att få till en bra målarateljé. Dessutom fick jag loss lite pengar att sätta sprätt på.

Det ger en bra bild av Sten Bolling. Han har en hel del att se tillbaka på, men ser hellre framåt. För några år sedan satte han upp en ny tioårsplan; med ett par utlandsresor per år, dans 2-3 gånger i veckan, regelbunden träning på gym och däremellan tid i målarateljén. Och planen håller han.

Bra gener

Sten Bolling tränar på gym två gånger i veckan.

Visst har även Sten Bolling fått känna av en del ålderskrämpor. Men han rör sig smidigt och är kvick i replikerna. Han kör fortfarande bil till de flesta aktiviteterna.

- Lite sitter det väl i generna. Det finns flera ”hundraplusare” i släkten, bland annat min mor Olga som blev 102 år. Dessutom är jag fortfarande nyfiken och vetgirig. Det är nog bra egenskaper för att leva länge.

Från Långträsk till Parapeten

En svängom i skön gemenskap.

Så gäller det att ha roligt längs vägen. Som att dansa. Och Sten Bolling har dansat sig genom livet. Han har virvlat runt med sköna damer på dansställen i hela landet, från Långträsk i norr till Parapeten i Helsingborg. Numera är det främst pensionärsdanser som gäller.

- Jag åker iväg och dansar flera gånger i veckan, och då sitter jag inte många minuter. Dans är bra för fysiken, för benen och fötterna. Men framför allt ger det gemenskap. Man blir ett gäng som har roligt tillsammans.

- Men det är lite trist att så många klassiska dansband och storband försvunnit. Det var roligt när man kunde bjuda upp till en lång och härlig wienervals.

Tjänstemannaungar och arbetarungar

Han växte upp i Åmmeberg, i en klassisk bruksmiljö. Fadern var högt uppsatt tjänsteman vid en tid då tjänstemän var som kungar. Och ”tjänstemannaungar” lekte inte med ”arbetarungar”.

- Även om jag trivdes bra i Åmmeberg, så var den här delen av bruksmentaliteten förfärlig. Så många böjde sina nackar för överheten. Det är nog orsak till att jag själv alltid haft svårt för överheter och klasskillnader.

Yrkesbanan började, som för många andra bruksungdomar, i det helt dominerande gruvföretaget. Men ganska snart blev nyfikenheten på livet utanför bruket för stor. Efter en del turer hamnade han i Stockholm.
Det var 1930-tal och ett helt annat Stockholm än idag. Inte så många bilar, hästar som drog vagnar, springpojkar med dragkärror eller paketcyklar. Sten trivdes i huvudstaden och skaffade sig en gedigen teknisk utbildning både inom maskin- och flygplansteknik.

Klockor och kristallradio

- Jag har alltid varit teknikintresserad. Som barn kunde jag till mor och fars förtret skruva isär väckarklockor och andra prylar bara för att jag var nyfiken på hur de fungerade. När det på 1920-talet blev populärt med kristallradio så byggde jag egna apparater, delvis med hjälp av mors köksutrustning.

- Jag glömmer aldrig när mina föräldrar en natt vaknade av att de hörde wienervalser från barnkammaren. Sändningen kom från Wien och jag hade stoppat hörluren i mors bästa kristallskål. Det blev en bra högtalare.

Den fantastiska "Flygande loppan" har Sten varit med och byggt, inget charterplan precis men en föregångare till dagens lättviktare i luften.

Efter utbildningen arbetade Sten under många år som ingenjör och konstruktör på firmor som Carl Lamm, Rohdins ingenjörsfirma, Salén och Wicander, AGA och Allmänna ingenjörsbyrån. De sista fem åren övergick han till att vara konsult.

Men han var aktiv även på andra plan. I Stockholm mötte han servitrisen Maja som han gifte sig med. Hon hade redan en dotter och tillsammans fick de ytterligare en dotter.

- Båda ”tjejerna”, Anita och Margareta, är pensionärer idag, konstaterar Sten.

Odlade flygintresset

På fritiden odlade han sitt stora flygintresse och var bland annat med och återstartade Stockholms Flygklubb. Han deltog även i byggandet av ”Flygande loppan”, ett på 1930-talet populärt ”folkflygplan”. Skytte, orientering och rodd var andra viktiga aktiviteter.

- Som barn lärde jag mig ro på Vättern. I Stockholm hände det att jag träningsrodde mellan Lidingö och Vaxholm. Och idag ror jag två kilometer två gånger i veckan i roddmaskin på gymmet. Det sägs att jag är Sveriges äldste Nautilus/Actic-medlem.

Inte bara porträttmålare. Sten Bolling gillar att experimentera i sitt målande.

Utvecklar måleriet

Sten Bolling blev kvar i Stockholm fram till pensionen, då han flyttade tillbaka till Åmmeberg och tog över sitt barndomshem. Det var då som måleriet kom igång på allvar. Det började med en kurs i oljemålning. Snart blev han själv kursledare. Så fortsatte det med fler konstutbildningar, samlingsutställningar och egna utställningar. Fortfarande försöker han utveckla sitt måleri.

Och som sagt, när han inte håller målarpenseln i handen, så tar han gärna en kvinna i handen och virvlar runt på dansgolvet.

- Jag tänker fortsätta dansa och måla ett bra tag till. Livet lär leka även efter hundra, säger Sten Bolling.

Stens tips för ett rikt åldrande:

• Var så fysiskt aktiv som möjligt.
• Dansa om du kan. Ger både motion och sociala kontakter.
• Håll hjärnan igång med att lösa korsord.
• Vila en stund på dagen.

De första 50 åren...

Sten fyller 5 år. Första världskriget går mot sitt slut i Flanderns skyttegravar.

Sten fyller 50 år. USA:s president John F. Kennedy mördas i Dallas, 46 år gammal.

10 år. LM Ericsson börjar tillverka telefoner med fingerskiva.
20 år. Den första tunneln, under Södermalm, tas i bruk med spårvagnar. Ett första steg mot det som idag är Stockholms tunnelbana.
30 år. Andra världskriget pågår för fullt.
40 år. TV-sändningar börjar så smått kunna tas emot i Sverige från Danmark där provsändningar pågått en tid.  1954 inleds svenska TV-sändningar i mindre skala med programmet En skål för televisionen. Programledare var Lennart Hyland.