Hammarkanalen med hundratals gäss. Foto. Arne Holmer
Havsörn och bäver
under natt i naturen
Naturskyddsföreningarna i Hallsberg och Kumla gav sig ut om härom kvällen till Kvismaren för att skåda - och höra - nattsjungande fåglar. Och fick se en havsörn svepa in och skrämma upp tranor, häger och gäss. Skönsjungande näktergal och orädd bäver var andra nattliga naturupplevelser.
Samling skedde vid Öby kulle vid 21:30-tiden. Medan solen försvann och skymningen kom smygande spanade vi ut över Hammarån och Hammarmaden. Där vilade grågäss och kanadagäss med hundratals några veckor gamla ungar. Långt ute mot vassen stod några tranor och ropade.
Plötsligt kom en havsörn flygande
Över maden jagade tofsvipor en passerande kärrhök. Tre sångsvanar flög ropande förbi. Det envisa ljudet huitt, huitt, från en spelande småfläckig sumphöna hördes på avstånd. Plötsligt kom en havsörn inflygande över scenen med snabba vingslag, gjorde en snabb gir och dök mot ett tilltänkt byte. Gäss, tranor och hägrar flög upp. Något byte blev det inte. Örnen satte sig avvaktande invid kanalkanten.
Solnedgång över Rysjön och Kvismare kanal.Näktergal och orädd bäver
Vi förflyttade oss och spanade en stund från Hammarplattformen. Även här spelade småfläckig sumphöna ute mellan starrtuvorna. Gässen ute på maden syntes knappt längre när ljuset började försvinna. En näktergal smattrade lite tveksamt inne på Fornskinsmossen. Plötsligt fylldes himlen av stora ljudliga flockar med gäss och tranor. Förmodligen uppskrämda från sina nattkvarter av en havsörn.
På plattformen vid Löten intogs matsäcken. Tre bävrar visade upp sig. De simmade i kanalen och traskade i strandvegetationen, märkligt orädda. Tyvärr fick inte alla se dem.
En rördrom tutade
Rörsångare - eller var det sävsångare? - sjöng ute i vassen. Vi diskuterade de olika sångarna. Någon hörde en rördrom tuta. Vi ”spetsade öronen” för att höra det märkliga ljudet. Hela tiden hördes ett stillsamt brus, eller ska vi kalla det skränet, från skrattmåsarna ute i Rysjön.
Kvällen avslutades med en vandring vid Öby kulle förbi den lilla informationsstugan. Här kunde vi verkligen njuta av flera häftigt sjungande näktergalar, och en sumphöna, kanske flera, som sprang och ropade någonstans alldeles framför oss i gräset.
När vi i ficklampors sken sökte oss tillbaka till bilarna fladdrade en kattuggla på jakt tyst förbi som en siluett mot himlen.
