13 Augusti 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Bisats i protokollet

70 år sedan statarsystemet försvann

Utan underbetalda, närmast livegna, statare hade jordbruket inte fungerat före mekaniseringen.  Foto: ArkivCentrum Örebro län

Statarsystemet i Sverige försvann med en pyspunka i månadsskiftet oktober-november 1945. Alltså i dagarna för 70 år sedan. Märkligt nog höjde samtiden inte på ögonbrynen. Det rörde sig ju trots allt om ett avlöningssystem från 1700-talet och med tiden en ful fläck på Folkhemmet.

Statarna hade varit en betydande del av landsbygdsproletariatet. 1945 hade deras antal reducerats till cirka 6 000 hushåll. Namnet statare kom av de avlönades ”på stat” det vill säga fick sin lön i form av jordbruksprodukter plus en liten summa i kontanter.

Men beslutet om statarsystemets avskaffande hade redan sjunkit in. Ett år tidigare den 12 oktober 1944 klockan tre på natten hade nämligen Svenska lantarbetareförbundets ordförande Gunnar Emanuel Sträng skakat hand med lantarbetsgivarnas ordförande Gösta Liedberg, godsägare från Skåne.

Handslaget bekräftade att från och med månadsskiftet ett år senare skulle lantarbetarnas löner utgå i form av kontanter. Beslutet om kontantlön noterades i en bisats i ett protokoll. Därtill fanns en liten viktig semantisk puts. Ordet husbonde ersattes med arbetsgivare.

Gunnar Sträng (s) blev sedan den finansminister som suttit längst, under 21 år.
Sträng organiserade

Gunnar Sträng kunde vara nöjd. Detta var en förhandling som hade ekonomisk betydelse. Men än större var det symboliska i att ha utplånat en sista rest av feodalsamhället. Kanske man rent av säga återupprättat lantarbetarnas människovärde.

Ivar-Lo Johansson utkom 1936-37 med sina statarnoveller där jordproletärernas liv skildras  med olika infallsvinklar..

Gunnar Sträng  hade kämpat länge. Han kom till lantarbetareförbundet som ombudsman 1932, vald mot förbundsstyrelsens vilja och inte särskilt välkommen. Därav den kärva hälsningen:- Det står en cykel nere på gården och det ligger medlemslistor och en bunt med förbundstidningar i korridoren. Ge dig nu ut i landet och organisera lantarbetare och statare.

Och det gjorde han. Antagligen har ingen annan besökt så många gårdar eller suttit i statarlukten i så många statarlängor och lyssnat på så många bekymmer. Han var så flitig att hans ombudsmannakollegor var lite smått härskna. – En ombudsman som inte tar ut semester.

Strejker och vräkningar

Det var ett tufft arbete att hantera vrenskande arbetsgivare på godsen. Mestadels gick det dock resonemangsvis. Patroner som aldrig blivit ifrågasatta mötte en myndig ombudsman och började till egen förvåning resonera. Andra gånger blev det strejker.

- Efter 11 månaders strejk blev den där herrn en föredömlig arbetsgivare, skrockade en belåten Gunnar Sträng i ett minnesprogram.

5 000 arbetare demonstrerade hösten 1929 i Kalmartrakten i protest mot att storbönder vräkt över hundra statare som ville organiseras sig fackligt.

Det var ännu tuffare för en statare att ansluta sig fackligt. I många fall resulterade det i att hela familjen stod vräkta med sitt bohag på landsvägen med små utsikter till ett nytt arbete. Utan tillräckligt många statare som hade mod och beslutsamhet att våga organisera sig hade de aldrig fått organisationsrätt.

Abetarförfattarna viktiga

Gunnar Sträng i all ära. Han hade samtidens vind med sig. Ett samhällsklimat dominerat av socialdemokrater och bondeförbundare såg med nya ögon på organisationsrätten. Moderna godsägare, som skaffat traktorer och maskiner började tänka om för att behålla personal. Statarförfattarna med Ivar Lo Johansson och Jan Fridegård i spetsen var andra vägröjare . Deras statarberättelser spreds till en bred läskrets genom böcker i billighetsupplagor.

För kvinnorna i statarfamiljerna var mjölkning morgon och kväll oftast obligatorisk.

Det statarsystem som gick i graven hade anor sedan 1700-talet. I slättlandskapen med anhopningar av stora gods blev det vanligt att anställa gifta lantarbetare på ettårskontrakt och avlöna med naturaförmåner – potatis, spannmål, mjölk etc plus en liten kontantsumma. Genom att anställa gifta arbetare fick man också tillgång till nästan gratis mjölkerskor.

Knivskarp gräns

Statarna inhystes i statarlängor på behörigt avstånd från corps de logiet. En knivskarp gräns mellan två världar. På de stora godsen hade grevligheterna ingen kontakt med arbetsfolket. Sådant sköttes av hårdföra godsförvaltare.Det var kort sagt ett bedrövligt liv som levdes i dessa med tiden urusla längor.

Kanske var det hoppet om lite bättre på ett nytt ställe som skapade statarvanan (eller ovanan) att flytta. Sista veckan i oktober gick de eländiga flyttlassen på leriga vägar mellan godsen. Nästa ställe visade sig sällan bättre. Alla dessa flyttar drabbade barnen. De fick byta skola ett antal gånger under sin korta skoltid.

I statarlängen på Överjärva gård (Solna) bodde från början tolv familjer i kök och kammare. Längan är nu statarmuseum,.

Statarsystemet hade sin största utbredning under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Det finns uppskattningar att dessa jordproletärer på 1880-talet uppgick till bortemot 140 000 personer. Lönenivåerna var ytterst låga. Av anställningskontrakt från 1911 kan man utläsa att en statarlön hade ett värde av ca 700 kronor varav 250 i kontanter för ett år. Vid samma tid tjänade en industriarbetare runt 1 300 kr.

Halva kulturarvet

Statarsystemet skapade i stor skala vingklippta människor ur stånd att ta sig ut sin situation. Många har redan berättat om deras liv och villkor. Det finns fortfarande de som minns. Må statarnas barn och barn berätta.

Naturligtvis ingår herrgårdskulturen, dess bevarade slott, parker och konstskatter i vårt kulturarv. Men det är bara halva kulturarvet. Den som njuter en herrgårdsweekend bör nog ta en vända till stall och ladugårdar. Kanske rent av försöka tänka sig in i att mjölka 25 kor i svinottan dag ut och dag in. Då fångar man man in en större bit av kulturarvet.

Tarmo Sundström
Bra skrivet.
2015-11-03 12:28
Tage Tagesson
Det är nice gjort och bra sida
2016-09-21 11:29
Eleanor Ekman
Bra och informativ artikel. Jag vill dock veta mer! Gick statarbarnen och godsägarbarnen i samma folkskola t.ex?
2018-04-07 12:39
Elisabet Lundvall
Hej, Mycket bra och intressant information. Jag är 87 år och mina lekkamrater och vänner var statarbarn. Jag var dotter till godsägaren och såg villa stora skillnader det fanns mellan våra hem och levnadsvillkor. När man har upplevt detta blir det självklart att beträffande politiken rösta åt vänster!
2018-07-06 12:53
Tarmo Sundström
Bra skrivet.
2015-11-03 12:28
Tage Tagesson
Det är nice gjort och bra sida
2016-09-21 11:29
Eleanor Ekman
Bra och informativ artikel. Jag vill dock veta mer! Gick statarbarnen och godsägarbarnen i samma folkskola t.ex?
2018-04-07 12:39
Elisabet Lundvall
Hej, Mycket bra och intressant information. Jag är 87 år och mina lekkamrater och vänner var statarbarn. Jag var dotter till godsägaren och såg villa stora skillnader det fanns mellan våra hem och levnadsvillkor. När man har upplevt detta blir det självklart att beträffande politiken rösta åt vänster!
2018-07-06 12:53
Kommentera

Skriv helst under eget namn. Håll dig till ämnet och håll en hyfsad ton. Visa respekt för andra som kommenterar och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Publicerad: 2015-11-01 23:09
Senaste nyheterna
Speedway: Vinst i avbruten match
1
(2019-08-20)
Vattenläcka i centrala Hallsberg
(2019-08-20)
Allévux startar svetsutbildning
(2019-08-19)
Speedway: Laget mot Masarna
(2019-08-18)
Fotboll: Hallsberg vann igen
(2019-08-17)
Zumba vid hembygdsgård
(2019-08-17)
SKPF:s pensionärer på resa
1
(2019-08-16)
Hallå där - Volvos restaurang
(2019-08-16)
Inbrott och inbrottförsök i Hjortkvarn
(2019-08-16)
Brand i Pålsbodas kiosk
(2019-08-16)
Pedagoger i Hallsberg prisade
1
(2019-08-15)
Anders Björk: Tveksamt om Indianerna går längre än kvartsfinal
2
(2019-08-14)
Speedway: Ny storförlust borta
(2019-08-13)
Följ Indianerna här LIVE!
(2019-08-13)
Radio 94,3 med frestelser
(2019-08-12)
MODELLFLYG; Emil tog VM-silver
(2019-08-11)
Fotboll: Sköllerstadamer föll
(2019-08-11)
Lovande kräftfiske igång
(2019-08-10)
Fotboll: Klar damseger
(2019-08-10)
Fotboll: IFK Hallsberg vann 5-0
(2019-08-09)
Speedway: Indianerna vann 46-44
2
(2019-08-06)
Kräftfiskepremiär i Tisaren
(2019-08-05)
Förstörde barnens lekplats
(2019-08-04)
Sprang och sköt hem VM-medaljer
(2019-08-04)
Traktorälskarna samlades
(2019-08-04)
Unga sprang Tiomila
(2019-08-03)
Alf Anneborg: Gubbar på ny historieresa
1
(2019-08-02)
Anders Björk: Slaget vid Poltava
1
(2019-08-01)
Julmusten redan här
1
(2019-08-01)
Speedway: Lyssna, tippa och vinn!
(2019-07-30)
Karl-Gustaf Mattsson: Jag tror på Gud
3
(2019-07-28)
O-RINGEN: Lars-Åke totalvinnare
1
(2019-07-27)
INSÄNT: Öppna Moderater om Pride
1
(2019-07-27)
O-RINGEN: Etta på födelsedagen
1
(2019-07-27)
Hallsbergare hade tur i spel
(2019-07-26)
BILDSPECIAL: sommarfars i Hallsberg
(2019-07-26)
O-RINGEN: Julia etappsegrare
(2019-07-26)
O-RINGEN: Tisartjejer imponerade
(2019-07-25)
Vretstorps byalag jubilerar
1
(2019-07-25)
Inbrottsförsök vid restauranger
(2019-07-24)
O-RINGEN: Lars-Åke återvinnare
(2019-07-23)
O-RINGEN: Två etappsegrar för Tisaren
(2019-07-22)
KD svarar Svärd om mångkultur
3
(2019-07-22)
Bågskytte: Två guld vid Senior-SM
(2019-07-22)
Levande hembygdsgård i Viby
(2019-07-21)
RIDSPORT: Ponnyn har egen vilja
1
(2019-07-20)
Insänt om mångkultur i samhället
19
(2019-07-18)
Farlig gräsklippning
(2019-07-18)
Västgötar rullade in
(2019-07-18)
Dömd för brevöppning
(2019-07-17)
Snart dags för O-Ringen
(2019-07-17)
Förskolan Vibytorp firar tio år
(2019-07-16)
Framgångar för bågskyttar
(2019-07-15)
PADEL: Hall redo för premiär
4
(2019-07-15)
Festival för biologisk mångfald
(2019-07-12)
Anders Björk: Hur är det med gud?
(2019-07-12)
Sandra Wallin: En ohyggligt tråkig skräckis
(2019-07-11)
Hallsberg “växlar upp” vecka 35
(2019-07-11)
Svårt släppa jobbet på semester
(2019-07-11)
Bestulen i Vrestorp
(2019-07-11)
Annons:
Tidning
Senast kommenterat
Annons:
Tidning
Populärt ur arkivet
Bloggat
Sydnärke
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.