Kommunala
vetorätten oklar

Lise Nordin lovar att hon redan den här veckan ska ställa en fråga i riksdagen till ansvarig minister för att få klarhet i frågan.

Det var fullsatt på Sveas Bageri på Stationsgatan på måndagkvällen när Miljöpartiet hade bjudit in till ett öppet möte om bland annat om uranbrytning i Kvarntorp. Närmare 60 personer trängdes i lokalen och anledningen var naturligtvis de nya planerna på uranbrytning i Kvarntorp.

- Nu är det inte längre tvekan om vad man vill göra, sa Thomas Dahl från Nätverket Freda Skiffern. Ett nytt bolag, det kanadensiskt bolaget URU Metals, vill börja bryta uran i Närke, det är uppenbart, sa han.

"Inga tekniska bekymmer"

Mattias Bäckström, lektor i miljövetenskap, berättade att det rent tekniskt inte är några bekymmer att bryta skiffer. Det gör man i många andra länder, bland annat Estland. Det är inte heller smutsigare att bryta uran än annan typ av gruvdrift.

- Vad man kan se är att väldigt stora landytor kommer att bli påverkade eftersom skiffern ligger väldigt ytligt, förklarade han.

Enligt gruvbolaget handlar det om att upp till 5 500 hektar är aktuellt för brytning. Inte allt på en gång, utan några hektar i taget.

Tvekan om lagstiftningen

Milöpartiets energipolitiska taleskvinna, Lise Nordin, berättade att hon var i länet för två år sedan och trodde då att frågan om uranbrytning i Sverige var på väg att bli inaktuell. Men idag vet hon att det finns ett förnyat intresse.

- Har kommuner vetorätt mot uranbrytning? frågar en man i publiken.

- Kommuner har rätt att säga nej till brytning men inte till prospektering, alltså undersökningfasen, förklarar Lise Nordin.

Men under mötet framkom att det finns oklarheter var i lagstiftningen som det kommunala vetot finns. Det här var en nyhet för Lise Nordin som nu blev osäker men lovade att ta reda på hur det är med det kommunala vetot.

- Om jag hinner ska jag redan imorgon ställa en fråga i riksdagen till den ansvarige ministern, förklarade Lise Nordin.

Hon menar att en stor del av oron kring uranbrytning beror på en oklar lagstiftning. För Lise Nordin finns det bara en väg framåt när det gäller uranbrytning, och det är att skapa en lag att det blir förbjudet att bryta uran.

Mindre kärnkraft  lägre uranpris

- Hur stort kommersiellt intresse finns det i Europa och världen i att bryta uran? var en annan fråga från publiken.

- Det uran som finns i Närke är gigantiskt, avsevärt mycket mer än det vi använder i Sverige. Det finns enligt gruvbolagen 300.000 ton uran i Närke, ett svenskt kärnkraftverk använder 20 kilo per år, menade Mattias Bäckström, lektor i miljövetenskap.

- Jag är inte lika övertygad om att det är så stora tillgångar av uran, kontrade Lise Nordin. En del gör bedömningen att mindre än en procent av världens tillgångar finns i Sverige. Det är bara Finland och Frankrike som planerar att bygga ny kärnkraft. Kärnkraften är på väg ner i användning, det innebär att intresset och priser kommer att gå ner.

Thomas Dahl från Nätverket Freda Skiffern diskuterar med en mötesdeltagarna om hur man ska kunna stoppa det kanadensiska bolaget URU Metals planer på uranbrytning i Kvarntorp.

Olycka i Finland

Under mötet pratade flera av deltagarna om den gruvolycka som inträffade i norra Finland i våras. Det var en damm som brast i gruvan i Talivaara och stora mängder tungmetaller läckte ut som bland annat fick till följd att drickvatten i området blev förorenat.

- Där fanns alla tillstånd, ändå gick det åt skogen, konstaterade flera mötesdeltagare.

Lektorn i miljövetenskap, Mattias Bäckström, gav sin syn på vad man borde göra i Kvarntorp.

- Förr eller senare måste man börja bearbeta det som ligger i Kvarntorpshögen, annars riskerar det att bli en tickande miljöbomb, sa han.

Skiffern i Närke, en bakgrund

Under andra världskriget ströps oljetillförseln till Sverige, därför började man utvinna olja ur det oljeskiffer som bland annat fanns i Kvarntorp.

Svenska Skifferoljebolaget bildades och 1942 utvanns den första oljan i Kvarntorp. Bolaget bröt årligen cirka 3,5 miljoner ton berg och utvann ungefär 100.000 kubikmeter olja per år.

I takt med utvinningen av olja växte också slagghögen.

År 1965 såldes oljeskifferverket till Yxhults Stenhuggeri AB som stängde skifferoljeverket för gott 1 oktober 1966. Sedan dess har det då och då funnits ett intresse av att börja utvinna uran i området. I somras köpte det kandensiska bolaget URU Metals rättigheterna att leta efter uran och andra metallet i området. Tillståndet gäller fram till 2015.

Analys nästa år

En oberoende rapport visar att skiffern i Närke har en enorm potential av uran, olja och andra värdefulla metaller. URU Metals bedömer att skiffern i Närke kan vi en av världens fem största uranprojekt.

Nästa steg blir att plocka upp 200-400 kilo skifferprover ur befintliga gruvhål för att bedöma om olja och mineraler kan utvinnas på ett lönsamt sätt. Den analysen ska vara klar i början av nästa år. Först då blir det aktuellt att söka tillstånd för att börja bryta uran i Kvarntorp.

Kumla kommun är emot all form av provtagning och utvining av uran och andra mineraler i området. Kommunen har också överklagat alla beslut i den frågan. (KHa)