
Mait Walderloo - vägrar vara syndabock. Foto: Lars Litzén
Skolchefen ger
svar på tal
Mait Walderlo, avgående chef för barn- och utbildningsförvaltningen, gör en svidande vidräkning med Kumlas politiska beslutsfattare. I ett avslöjande brev till kommunens revisorer berättar hon om processen när hon plötsligt inte längre hade "politikens" förtroende.
Synpunkter i ärende angående
mitt chefsförordnande i Kumla kommun
Jag väljer att skriva detta brev till Kumla kommuns revisorer för att ge min kritiska bild av hanteringen av mitt eget chefsförordnande samt för att understryka betydelsen av det som även framgår av KPMG:s revisionsrapport 2013-03-11 Styrning och uppföljning av personal- och arbetsgivarfrågorna, s. 14: "Det bör också finnas tydliga kriterier för hur ett tidsbegränsat förordnande ska utvärderas, t ex vilka som ska göra bedömningen och hur den ska ske, för att ta ställning till om förordnandet ska örlängas eller ej."
Jag finner det anmärkningsvärt och osannolikt hur frågan om förlängning eller ej av mitt tidsbegränsade förordnande som förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen har hanterats av kommunledningen, såväl på politisk som tjänstemannanivå.
I media, där mitt ärende har uppmärksammats, framgår att "samtal har förts med förvaltningschefen under våren". Jag redovisar nedan vilken kommunikation som skett med mig i frågan:
2 april: Ulla Lundholm, tf kommundirektör, ger mig besked om att "politiken" inte vill förlänga mitt förordnande som förvaltningschef och att man istället vill erbjuda mig en rektorstjänst i förvaltningen (vilket jag omedelbart och bestämt tackar nej till). Jag får alltså ingen fråga om hur jag själv ser på saken, vad jag vill eller vilka önskemål jag har. Jag blir mycket förvånad och säger något i stil med: "Detta kommer ju som en fulkomlig överraskning! Jag har inte fått någon somhelst signal av någon att detta skulle vara aktuellt. Ändå träffar jag BUN:s ordf Stefan Svensson och v ordf Marie Eriksson varje vecka i ordförandeberedningen. I det sammanhanget har ingentingnämnts till mig i den här riktningen." Jag frågar för säkerhets skull Ulla igen: "Är det ditt tydliga budskap till mig att jag inte kommer att få förlängt förordnande?" Hon svarar då ja. Hon berättar vidare att man tänker ta in en intern konsult, Jukka Tekonen, som ska se över BUF:s hela organisation.
Jag frågar om orsaker och argument och hon säger bl a att "politiken" tycker att jag har tappat fokus i uppdraget och det "inte händer något med skolan". Hon nämner att man ifrågasätter ledarskapet på "lite olika grunder" och att man inte tror att min platta ledningsorganisation fungerar (dvs utan den tidigare områdeschefsnivån). Jag säger då att jag själv vill höra detta direkt från "politiken", vilka det nu är....Katarina Hansson och Stefan Svensson... Då säger Ulla: "Det tror jag kanske inte att du får!" Detta svar gör mig ytterligt förvånad varpå jag säger: "Då vill jag att du tar kontakt med Katarina och framför mitt önskemål och så tar jag själv kontakt med Stefan." Så är vårt samtal slut.
Samma eftermiddag, direkt efter Ullas och mitt samtal, ringer jag Stefan Svensson som finns i Stadshuset och direkt kan komma upp till mig. Jag berättar om Ullas besked och frågar Stefan hur det hänger ihop. Han svarar lite dröjande ungefär att "ja, ditt förordnande går ju ut och vi vill ju höra med dig vad du själv vill...". Jag förtydligade för Stefan att jag hade fått ett besked av Ulla och att jag nu vill tala med både honom och Katarina om orsakerna till "politikens" beslut. Stefan lämnar mitt rum och inom två minuter har jag en mailbokning i min kalender från Katarina Hansson med en tid för samtal den 11 april.
11 april: Jag, Katarina och Stefan träffas i Stefans rum i Stadshuset. I inledningen av vårt möte vänder sig Katarina till Stefan och säger: "Vem ska börja?" Stefan säger inget och Katarina får själv börja. Hon räknar i samtalet upp ett antal faktorer som gör att "politiken" inte vill att jag fortsätter som förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen, bl a
- Jag har fel fokus
- Synen på skolan förändras inte
- Vi får inte rektorer och verksamhet med oss
- Man är kritisk till den platta organisation som jag initierat och genomfört under våren 2011
- Det sipprar för mycket från verksamheten till media
- Våra egna rektorer tror inte på JN-gymnasiet
- Det är alltid en massa gny och gnäll i verksamheten om pengar och ekonomi
- Ett konkret exempel omnämns: Förskolepersonal uppmanar föräldrar och barn att ta med papper hemifrån att rita och måla på, "eftersom vi inte kan köpa så mycket själva".
- Jag har fokuserat för mycket på verksamheten - "det är mer än så att vara förvaltningschef" - jag borde bättre ha prioriterat övergripande arbete, ex BRÅ-möten och möten i folkhälsoberedningen (det senare har jag missat vid ett tillfälle)
- Jag har föreslagit anpassningsprogram för att ha en chans att få en budget i balans (!)
- Man tycker att BUF har kommit med "röriga siffror" om bl a elev- och barnantal och prognoser. (BUF:s siffror har senare visat sig vara de som verkligen stämmer)
Själv har jag liten förståelse för samtliga dessa argument och kan på varje punkt bemöta och argumentera för min hållning, vilket skulle ta för mycket utrymme i anspråk här. Sammanfattningsvis är det, som jag ser det, mitt uppdrag att se till kärnverksamhetens bästa samtidigt som att försöka göra allt för att få en ekonomi som är i balans. Därav förslaget om anpassningsprogram för BUF. Beträffande JN-gymnasiet tycker jag att det är sunt att ha en kritisk diskussion om dimensionering av undervisningsvolymen utifrån antalet elever som söker sig dit. Skolutveckling går långsammare än att man ska kunna se konkreta resultat av stora omställningsprocesser på två år. Det vet alla professionella i verksamheten. Dessutom vet alla i verksamheten — chefer och medarbetare inkluderat — att väldigt många utvecklingsprocesser har satts igång under de senaste två åren — flera än på många år tidigare.
Samtalet den 11 april mellan mig, Stefan och Katarina slutar med att beskedet om att jag inte får förlängt förordnande kvarstår. När jag frågar hur den fortsatta kommunikationen och planeringen i frågan ska fortsätta säger Katarina: "Prata med Ulla!"
Stefan Svensson och Marie Eriksson har vid annat tillfälle berättat för mig att de inte alls har varit involverade i beslutsfattandet i denna fråga utan bara ställts inför faktum. Hur detta gått till lämnar jag åt dem själva att beskriva. Jag hade helt klart för mig att ingen av nämndledamöterna i BUN och GYM hade fått någon som helst information eller på något sätt tillfrågats. Hur de fått information framgår längre fram i detta brev.
Inget händer förrän den 26 april. Innan dess tar varken Ulla eller jag kontakt med varandra. Den 26 april hade jag och Ulla ett inbokat möte, men eftersom jag var sjuk pratade Ulla och jag per telefon - hon ville absolut ha kontakt med mig eftersom "det var angeläget".
26 april: Ulla säger till mig att eftersom jag nu har pratat med Stefan och Katarina behöver jag nu prata med och berätta för mina rektorer - "ge dem din story". Det är också bråttom att berätta före en MBL-förhandling som ska äga rum den 6 maj, nämligen om att den externa konsulten ska gå in i sitt arbete redan nu i maj — att träffa och samtala med alla skolledare - och sedan gå in i min roll som förvaltningschef från och med början av augusti. Jag blir väldigt förvånad av det senare i informationen och säger: "Då får jag alltså inte stanna som förvaltningschef ens fram till den 15 oktober då mitt förordnande går ut?" -" Nej, så ser man det inte, man vill börja på nytt med en ny termin" säger Ulla och jag antar att "man" är "politiken". Detta är mycket överraskande för mig, närmast chockerande och jag säger relativt omgående: "Då väljer jag att snarast säga upp mig och lämna Kumla kommun." Ulla säger då: "Ja, du har ju erbjudits en rektorstjänst och tackat nej så något annat håller väl inte heller arbetsrättsligt..." Jag vet inte riktigt vad hon menar med det...
Jag säger så till Ulla att jag kommer att sammankalla samtliga medarbetare som jag är personal- samt verksamhetschef för på ett informationsmöte på morgonen den 6 maj. Jag har semester från 30 april till 3 maj.
6 maj: Kl 08.15 har jag detta informationsmöte med all min personal där jag meddelar bakgrunden till att jag har sagt upp min anställning i Kumla kommun och att jag kommer att sluta den 15 juli efter att ha tagit ut resterande semester. Samtidigt skickar jag ut ett pressmeddelande till hela verksamheten, förvaltningschefsgruppen, skolchefskollegor i länet samt lokal och regional media. Samtidigt denna morgon skickar Stefan Svensson ut ett mail till ledamöterna i BUN och GYM om detta. Det är första gången de får kännedom om saken.
Efter den 6 maj har det rapporterats om mig och hela saken i media och samtidigt har jag också fått många bevis på stöd och sympati från medarbetare och arbetskamrater. Jag har reagerat kraftigt och blivit både ledsen och arg på att jag i media har framställts som en slags syndabock som inte har någonsomhelst ordning på styrning och ledning och ekonomi och jag har beskrivits som en förvaltningschef "politiken" inte har förtroende för.
Jag menar att denna mycket dåligt skötta hantering av frågan om förlängning eller inte av mitt chefsförordnande har skadat både mig och Kumla kommun. Sättet på vilket ärendet har hanterats kan inte vara i linje med Kumlas ambition att vara en attraktiv arbetsgivarkommun. Det är vidare ytterst anmärkningsvärt att "politiken" inte på något sätt inhämtat information från verksamheten, mina medarbetare eller från nämndledamöterna om hur jag fungerar i mitt ledarskap och vilken utveckling som sker i verksamheten. Det förefaller som om beslutet i denna fråga är fattat i en ytterst liten krets med minimal öppenhet. Det som påpekas i KPMG:s revisionsrapport förstärks högst avsevärt av erfarenheten och upplevelsen av det jag just har beskrivit. Jag uppmanar därför Kumla kommuns revisorer att i och genom sitt uppdrag medverka till att en ändring sker i hanteringen av framtida ärenden av liknande karaktär."

Mait Walderlo
barn - och utbildningschef t o m 15 juli 2013