Logotyp Sydnärkenytt
02 December 2021
Tipsa: 073-629 83 19

Sydnärke kom långt ned i årets skolranking

Kumla kommun hamnade liksom övriga Sydnärkekommuner långt ned i Lärarförbundets lista. Bilden är en exempelbild. Kumla kommun hamnade liksom övriga Sydnärkekommuner långt ned i Lärarförbundets lista. Bilden är en exempelbild.

Sveriges ”Bästa skolkommun” 2021 är utsedd. Men nej, Sydnärke hamnade inte i topp. Årets rankning är den sista som Lärarförbundet genomför. De vill istället sätta press på staten att de tar ett större ansvar för skolan.

Kommentera

Skriv helst under eget namn. Håll dig till ämnet och håll en hyfsad ton. Visa respekt för andra som kommenterar och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Obs: Du måste ange en korrekt e-postadress.

Kumling
Det är väl ingen större nyhet avseende Kumlas placering i denna undersökning. Alla som har lite inblick i skolverksamheten i Kumla känner till att de flesta lärarna har låga löner jämfört med grannkommuner, rektorer slutar ”på löpande band”, dålig ledarskap=dålig psykisk arbetsmiljö, stor arbetsbelastning etc,! Nu kan man undra: Vad beror detta på? Ytterst ansvarig för helheten är ju Nämnden för livslångt lärande och majoritetsstyret. Kanske dags för ordförande i nämnden att greppa pekpinnen och börja förbättringsarbete inom skola och inte använda skolan som budgetregulator! Första steget skulle kunna vara tex att öka lärartätheten inom Kumla skolor!
2021-11-17 18:29
Marie
Jag instämmer med lärarförbundet, att det är ett systemfel, eller flera, i skolan. Vad jag dessutom saknar i deras undersökning är siffror på elevernas hälsa och andelen skolsjuka som inte klarar av att gå i skolan pga brist på stöd och resurser. Liv och hälsa ung, Elsa m.fl. undersökningar visar att nästan hälften av eleverna psykiskt dåligt och att skolan är en stor del av orsaken. Vad gäller elever i behov av särskilt stöd så vittnar tusentals föräldrar i hela Sverige om hur illa dessa barn far i skolan och hur hårt familjen drabbas av det. Medborgarförslag för att öka kunskapen om npf och samarbetet med föräldrar och andra myndigheter har bl.a. skickats in i Hallsberg, Laxå och Lindesberg. Svaren varierar litegrann, men samtliga rektorer och skolchefer menar att de gör rätt. Dessa elever osynliggörs och föräldrars rop på hjälp ignoreras av skolan. Detta skulle inte ske om kunskapen om npf var tillräcklig. De anpassningar som skulle kunna rädda dessa elevers skolgång och liv, skulle också vara bra för övriga elever samt för lärarna. Mer information finns att få från folkhälsoteam, forskare som Svenny Kopp och Hans Ek, föreläsare som Lotten Grape och Gunilla Gerland samt givetvis organisationerna Attention samt Autism- och aspergerförbundet. VARFÖR är det så svårt att få in kunskap om och förståelse för npf i skolorna??
2021-11-17 18:35
Anders Friberg
Det finns saker som kan bli bättre som tidigare inlägg klokt redogör för. Dock vill jag lyfta fram Vialundskolan som under många år jobbat metodiskt och utvecklingsinriktat med hög måluppfyllelse som resultat. Detta tack vare en framsynt rektor och kompetent personal.
2021-11-18 12:25
Johan S
Kumla kommun har god ekonomi. Är väl bara att börja betala bäst i länet. Det plus en lagom arbetsbelastning och lite extra semester eller förkortad arbetstid så kommer sannolikt personalen att stanna och kanske kan locka nya duktiga lärare. För bra lärare betalar de flesta gärna skatt!
2021-11-18 20:41
ebbot
Så här blir det när man har förste o sistelärare skulle tro att sistelärarna inte bryr sig när vi har förstelärare gör du ditt så gör jag mitt. En förstelärare som har 5000 mer i månaden eller liknande vad tror ni att en sistelärare tycker om det när de förmodligen gör samma jobb, vad händer när försteläraren blir sjuk jo då får sisteläraren göra detta jobb för en lägre penning.
2021-11-20 9:12
Kumling
Det är väl ingen större nyhet avseende Kumlas placering i denna undersökning. Alla som har lite inblick i skolverksamheten i Kumla känner till att de flesta lärarna har låga löner jämfört med grannkommuner, rektorer slutar ”på löpande band”, dålig ledarskap=dålig psykisk arbetsmiljö, stor arbetsbelastning etc,! Nu kan man undra: Vad beror detta på? Ytterst ansvarig för helheten är ju Nämnden för livslångt lärande och majoritetsstyret. Kanske dags för ordförande i nämnden att greppa pekpinnen och börja förbättringsarbete inom skola och inte använda skolan som budgetregulator! Första steget skulle kunna vara tex att öka lärartätheten inom Kumla skolor!
2021-11-17 18:29
Marie
Jag instämmer med lärarförbundet, att det är ett systemfel, eller flera, i skolan. Vad jag dessutom saknar i deras undersökning är siffror på elevernas hälsa och andelen skolsjuka som inte klarar av att gå i skolan pga brist på stöd och resurser. Liv och hälsa ung, Elsa m.fl. undersökningar visar att nästan hälften av eleverna psykiskt dåligt och att skolan är en stor del av orsaken. Vad gäller elever i behov av särskilt stöd så vittnar tusentals föräldrar i hela Sverige om hur illa dessa barn far i skolan och hur hårt familjen drabbas av det. Medborgarförslag för att öka kunskapen om npf och samarbetet med föräldrar och andra myndigheter har bl.a. skickats in i Hallsberg, Laxå och Lindesberg. Svaren varierar litegrann, men samtliga rektorer och skolchefer menar att de gör rätt. Dessa elever osynliggörs och föräldrars rop på hjälp ignoreras av skolan. Detta skulle inte ske om kunskapen om npf var tillräcklig. De anpassningar som skulle kunna rädda dessa elevers skolgång och liv, skulle också vara bra för övriga elever samt för lärarna. Mer information finns att få från folkhälsoteam, forskare som Svenny Kopp och Hans Ek, föreläsare som Lotten Grape och Gunilla Gerland samt givetvis organisationerna Attention samt Autism- och aspergerförbundet. VARFÖR är det så svårt att få in kunskap om och förståelse för npf i skolorna??
2021-11-17 18:35
Anders Friberg
Det finns saker som kan bli bättre som tidigare inlägg klokt redogör för. Dock vill jag lyfta fram Vialundskolan som under många år jobbat metodiskt och utvecklingsinriktat med hög måluppfyllelse som resultat. Detta tack vare en framsynt rektor och kompetent personal.
2021-11-18 12:25
Johan S
Kumla kommun har god ekonomi. Är väl bara att börja betala bäst i länet. Det plus en lagom arbetsbelastning och lite extra semester eller förkortad arbetstid så kommer sannolikt personalen att stanna och kanske kan locka nya duktiga lärare. För bra lärare betalar de flesta gärna skatt!
2021-11-18 20:41
ebbot
Så här blir det när man har förste o sistelärare skulle tro att sistelärarna inte bryr sig när vi har förstelärare gör du ditt så gör jag mitt. En förstelärare som har 5000 mer i månaden eller liknande vad tror ni att en sistelärare tycker om det när de förmodligen gör samma jobb, vad händer när försteläraren blir sjuk jo då får sisteläraren göra detta jobb för en lägre penning.
2021-11-20 9:12
Publicerad: 2021-11-17 16:47
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.