Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
07 December 2021
Tipsa: 073-629 83 19

Varmare vintrar
ger grönare åkrar

För 40 år sedan hade den här åkern sannolikt varit nyplöjd så här års. Möjligen kunde det växt gräs, vall på den. Nu växer det prunkande grön raps. Foto: Henrik ÖstenssonFör 40 år sedan hade den här åkern sannolikt varit nyplöjd så här års. Möjligen kunde det växt gräs, vall på den. Nu växer det prunkande grön raps. Foto: Henrik Östensson

Just nu möts världens ledare i Glasgow, Skottland. Det är klimatet och klimatförändringar som står på agendan på konferensen COP26. Kommer världen kunna bromsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader? Helt klart är att det redan skett en viss förändring av klimatet, även i Sydnärke.

Det är ingen stor dramatik, ingen spikrak kurva uppåt. Det varierar år från år. Ibland är det blötare, torrare, kallare. Men extremerna blir mer vanliga och det har långsiktigt blivit varmare.

Rekordvarmt 2020

Kurvan för årsmedeltemperatur går sakta uppåt.  2020 var årsmedeltemperaturen ungefär 7,5 grader i Sverige. Går man tillbaka till 1860 var årsmedeltemperaturen 4 grader. Runt 1910 var årsmedeltemperaturen 4,5 grader för för första gången sedan 1860. 

Sedan håller det sig runt 4,5 grader i årsmedeltemperatur fram till slutet av 1930-talet, då blir det några riktigt varma år, med svår torka som följd. Årsmedeltemperaturer runt 5,5 grader. Sedan dippar kurvan under  de så kallade krigsvintrarna, då sjunker medeltemperaturen ner till 4,5 igen. Sedan pendlar årsmedeltemperaturerna mellan 4,5 och 5 grader fram till 1990-talet sedan dess har årsmedeltemperaturen legat över 5 grader och stigit fram till den rekordhöga årsmedeltemperaturen på 7,6 grader 2020..

Temperaturstatstik från SMHI. Den svarta kurvan utgör ett medelvärde, de röda staplarna extremer i värme, de blå extremer i kyla Temperaturstatstik från SMHI. Den svarta kurvan utgör ett medelvärde, de röda staplarna extremer i värme, de blå extremer i kyla

Även när det gäller snötäcket, antal dagar med snötäcke per år är trenden tydlig. På SMHI:s webbsajt finns en serie statistik som börjar vintern 1949-50. Då var det 110 dagar med snö i genomsnitt i Svealand. Statistiken är ett snitt av de sju väderstationer som finns i Svealand.

Lång vinter 69-70

Vintern 1969-70 var det en rekordlång vinter, med 159 dagars snötäcke i Svealand. Sedan pendlade längden på vintrarna lite fram till mitten av 1980-talet. Sedan dess har vintrarna blivit allt kortare om man ser  snötäcket. Vintern 2019-2020 slogs ett rekord, bara 40 dagars snötäcke i Svealand. Den enda vinter som bryter kurvan med en peak var vintern 2009-2010, då det var snötäcke i 138 dagar i Svealand. 2010 var också det sista år vi hade en vit jul i hela Sverige. Å andra sidan var det det varmaste året globalt på mycket länge.

Vårbruk på väg bort

Kan man då se några tydliga konsekvenser av detta? För jordbruket har det blivit en närmast dramatiskt konsekvens, som nog är rätt positiv. En stor del av de grödor jordbrukare odlar på sina åkrar sås numera på hösten. För oss utomstående innebär det att fälten är gröna och fina redan på hösten och förblir det under hela vintern. För bonden innebär det att hen sår och brukar jorden på hösten istället för på våren. Vårbruket håller sakta men säkert på att avskaffas. 

Snabb utveckling

Det är en utveckling som gått fort. 1981 såddes 28 hektar raps på hösten, i hela Örebro län. De senaste tre åren har det såtts mer än 3000 hektar raps på hösten i länet . Även när det gäller vete sås många gånger större areal på hösten, även om utvecklingen inte är lika dramatisk där.

1981 såddes 2 445 hektar höstvete i Örebro län. Trots att det varit en blöt höst slogs rekordet från 2019 på 18 084 hektar i år. Det har såtts 19 585 hektar höstvete denna höst..

Fler faktorer

– Det är fler faktorer som orsakat denna utveckling. Men det är nog ingen tvekan om att varmare, torrare väder, framför allt på hösten, banat väg för det här. Det blir lite av en kedjereaktion. Allt mer höstvete ger allt tidigare skörd Då får man mer tid att så andra grödor på hösten, som raps, vilket gör att det blir allt mer höstraps. I växtföljden odlar man ofta raps på samma åker som man säsongen innan odlat vete, säger Anna Redner på Statistiska Centralbyrån. Hon håller på med bland annat jordbruksstatistik och jobbade tidigare som växtodlingsrådgivare.

– Det är också så att höstgrödor oftast gynnas av de milda, ofta snöfria vintrar vi numera har.

Hon fortsätter:

– Går vi till länen norr om oss är utvecklingen än mer dramatiskt. Där odlades överhuvudtaget inte höstgrödor, nu är det vanligt. Vi vet ju att det vi kallar odlingszoner, växtzonerna, flyttar en bit norrut varje år.

En stor fördel för bonden med höstgrödor är grödan redan är etablerad på våren, när värmen kommer. En annan förändring är nämligen att det numera ofta är torrt i maj och juni. Grödor som man sår på våren får då ofta svårt att etablera sig, komma igång. Höstgrödorna är ju redan igång och växer då.

Längre tidsfönster

Så här sa spannmålsodlaren Per Willén, ordförande för LRF i Örebro län i en tidigare intervju:

– När jag lärde mig yrket fanns en tumregel. 15 september var sista dagen om man ville så höstvete. Nu känner man ofta att det inte är några problem att etablera höstvete i alla fall september ut. För 30 år sedan odlades knappt höstraps alls här i Närke. I dag är det en rätt stor och lönande gröda, säger Per Willén.

Större skörd

Ett annat område, där troligen klimatet hjälpt till är det här med hur mycket skörd i volym bonden får.

1965 fick en genomsnittlig bonde i Örebro län någonstans runt 3,1 ton vete per hektar om han sådde höstvete. 2020 var medelskörden på höstvete i länet 7,38 ton per hektar alltså mer än en fördubbling på 55 år

Höstraps odlades knappt 1965. Men 1978 var en genomsnittlig rapsskörd 1,18 ton per hektar. 2020 var en genomsnittlig rapsskörd 3.35 ton per hektar, alltså tre gånger så mycket.

En annan faktor som bidragit är växtförädling.

– Vi har betydligt bättre och fler utsädessorter anpassade för höstsådd. Det har gjort att odlingen tagit stora kliv. Men här är lite frågan vad som är hönan och ägget. Sorterna är bättre, men hade vi haft dem och hade de fungerat lika bra om vi haft exakt samma klimat som på 1960-talet? frågar sig Anna Redner.

Barkborrar trivs i torka.

En mindre positiv konsekvens som troligen kan härledas till varmare väder är de enorma angrepp av granbarkborrar som drabbat Sydnärke sedan 2018. Barkborrarna gynnas av varmt torrt väder. Men de gynnas också av stormar. De övervintrar nämligen i nedfallna granar. Barkborrarna dödar stora delar av länets granskogar. angreppen har kostat tiotals miljoner bara i Örebro län.

En hektar motsvarar ungefär samma yta som två fotbollsplaner.

Fakta från SCB, jordbruksverket och SMHI.

Sveriges snötäcke vid jultid under ett antal år. 2010 var sista gången vi hade vit jul över hela landet. Sveriges snötäcke vid jultid under ett antal år. 2010 var sista gången vi hade vit jul över hela landet.
Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-11-03 14:30
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.