Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
06 July 2022
Tipsa: 073-629 83 19

Tågkatastrofen som inte blev någon katastrof

Margareta Karlssons krossade folkvagn. Foto: Gunnar HjalmarssobMargareta Karlssons krossade folkvagn. Foto: Gunnar Hjalmarssob

Den 14 maj 1980 var en solig vårdag bland andra i Pålsboda. Men ungefär klockan 18.30 inträffade en katastrof som kunnat kostat hundratals personer livet. Men alla klarade sig i princip oskadade. Det var ett södergående tåg som rusade in i några växlar i på tok för hög fart. Vagnar och lok kastades huller om buller med en oerhörd förstörelse som följd.

Man skulle nog kunna påstå att en ängel höll sin hand över det gamla stationssamhället det här torsdagen om man tror på sådant. Alla som tog sig dit för att se eländet chockades över förödelsen. Omskakade tågpassagerare knallade sakta med sina väskor österut, mot det som då kallades stationsplan, där bussar hämtade upp. I utkanten av en villaträdgård, rakt över Norra bangatan, låg ett 76 ton tungt lok. Under det låg en platt Folkabubbla, som turligt nog var tom när loket kom flygande.

Det hela slutade endast med lite omplåstring och filtar till chockade tågpassagerare. Ryktet gör gällande att en man som cyklade för att hjälpa till vid olyckan ska ha trillat och brutit ett ben. Det ska då varit den allvarligaste skadan.

Trafiken omlagd till ett spår

Bakgrunden till olyckan hade inträffat tidigare. Ett annat tåg hade av någon orsak rivit ner kontaktledningen, den ledning som förser tåget med ström, mellan Pålsboda och Hallsberg. Det hade gjort att alla tåg fick dirigeras över till samma spår för att passera den nedrivna ledningen. I Pålsboda innebar det kraftigt reducerad fart då tågen som skulle söderut blev det nödvändigt att passera en växel. Det var där det blev fel. På den här tiden fanns inga automatiska, elektroniska system för säkerhet, det som kallas för ATC, automatic train control. Föraren av olyckståget missade helt enkelt att sänka farten. Han brakade in i Pålsboda i de normala 140 kilometer i timmen. Katastrofen var ett faktum. Enligt uppgift ska farten ha varit nedsatt till 30 kilometer i timmen.

Många var ute

Vädret var som sagt bra, det var vår. Många var ute och blev därför vittnen till olyckan. Men ingen skadades. 

Under den vägbro som korsar järnvägen gick Susanna Ungdahl med sin kompis, Maria Alm.

– Vi mötte ju tåget. Sekunden efteråt såg vi hur ledningarna över spåret började gunga, skaka. Vi vände oss då om och fick se hela olyckan, när tåget spårade ur.

Malin Orrebrink, 10 år när olyckan inträffade, lekte vid banvallen på södra sidan av järnvägen.

– Jag såg hur ledningarna började skaka, gunga och hörde ljud. Jag blev rädd och sprang därifrån. Det kanske var tur.

”Pappa rusade dit för att hjälpa till”

Ing-Marie Fors satt i köket och kollade på när hennes mamma, Anita, bakade.

– Vi undrade vad som hände när ledningarna på järnvägen började svaja. Min pappa, Ove rusade dit för att hjälpa till. Han berättade ofta om hur han skulle hjälpa två yngre kvinnor bort från tåget. Någon ropade ”låt dem inte gå på spåret” Men enligt pappa ville kvinnorna göra det. Han hade besvär med att få bor dem fårn spåret. Kanske var de chockade, kanske befarade man ström från kontakledningen.

Brand-David ryckte ut

När olyckan inträffade var brandkåren en verksamhet inom Hallsbergs kommun. Vice branchefen i kommun hette David Karlsson, i folkmun helt enkelt kallad Brand-David. Han bodde i Pålsboda. För dagen var David dessutom jourhavande chef.

– Pappa satt på altanen hemma på Västergatan 22 när han hörde en våldsam smäll från järnvägen. Han kastade sig då i jourbilen, en röd Volvo 245 med blåljus. och körde ner till olycksplatsen och var också först på plats. Brandbilarna från den lilla deltidsbranstationen i Pålsboda dök upp strax efteråt, berättar Sören Densjö, David Karlssons son.

Många har vittnat om den mycket höga smällen. Kanske var det just när det tunga loket massakerade folkvagnen.

Omfattande röjning

– Pappa har i efterhand berättat om de mycket omfattande räddningsinsatser han sedan tvingades dra igång. 

Det var naturligtvis en oerhörd lättnad när man efterhand kunde upptäcka att inga döda och mycket få skadade fanns i det fullständigt ramponerade tåget. Arbetet kunde inriktas på att röja upp och öppna järnvägen igen. Ett omfattande arbete där man fick använda två stora lyftkranar.

En period efter olyckan var båda spåren blockerade, men redan bara några dagar efteråt efter ska enligt vad Sydnärkenytt erfar tågen gått på det ena spåret. Men då låg de skadade vagnarna kvar, vilket nog chockade många resenärer som for förbi.

En som nog också funderade lite på vad som skulle kunnat hända var Margareta Karlsson, boende på Norra Bangatan i Pålsboda. Det var hon som bara en liten stund innan olyckan parkerat sin lilla VW-bubbla på gatan vid familjens villa. Många Pålsbodabor kände igen Margareta, som jobbade på ortens dåvarande Icabutik, Centrumhallen.

Flera allvarliga tågolyckor inträffade under den här perioden. Några med betydligt allvarligare utgång än den i Pålsboda. Det berodde på flera saker. Men en effekt av olyckorna blev dels mer systematiserat underhåll av tågen, dels nya säkerhetssystem, som ATC och Fjärrblockering

 

Bildtexter.

Bilderna är tagna av Gunnar Hjalmarsson mångårig lokalredaktör i Pålsboda för Nerikes Allehanda. Vid Hjalmarssons död skänktes allt hans bildmaterial med upphovsrätt till Sköllersta hembygdsförening, som i sin tur lånat ut bilderna till Sydnärkenytt.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2022-06-12 18:39
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.