27 September 2020
Tipsa: 073-094 57 58

Sveaskog vill stärka greppet om älgjakten

Älgjakten är en viktig fråga för många. Foto: Henrik ÖstensonÄlgjakten är en viktig fråga för många. Foto: Henrik Östenson

Andra måndagen i oktober brakar en av årets stora jakthändelser igång i Sydnärke, älgjakten. Statliga Sveaskog är den särklassigt största ägaren av jaktmark i i vårt område. Bolaget vill organisera om älgjakten, helt enkelt öka sitt inflytande över hur jakten bedrivs. Man vill se färre men större älgskötselområden.

Nästan all mark som man jagar älg på i Sydnärke ingår i så kallade älgskötselområden. Sedan cirka 20 år förvaltar jägare och markägare som ingår i älgskötselområdena i princip själva jakten. Man bestämmer om man ska jaga, hur mycket som ska jagas och hur antalet skjutna älgar ska fördelas över det område som älgskötselområdet omfattar. Tanken är att det ligger i både markägares och jägares intresse att ha en fungerande älgstam med lagom många älgar. Alla tjänar på en älgstam som mår bra, men inte orsakar för mycket skador på skog och för många trafikolyckor. Om det blir för mycket älg finns också en risk att betet, det som älgen kan äta i skogen, inte räcker, speciellt inte vintertid.

Lokalt inflytande

Tanken med älgskötselområdena är att folk som är aktiva i området bäst har kontroll över hur mycket djur det finns, vad markerna tål och hur det jagas. Helt fria att styra över älgförvaltningen är man dock inte . Man måste följa en förvaltningsplan som gäller i tre år, som fastställs av länsstyrelsen. I den regleras exempelvis hur många älgar man får skjuta totalt under den tiden i området.


Tallplanta som betats svårt av älg Tallplanta som betats svårt av älg
Länsstyrelsen sätter ramen

För att komplicera det hela ytterligare ingår sedan älgskötselområdena i ett älgförvaltningsområde, sju stycken i Örebro län, varav tre berör Sydnärke. Dessa styrs av en älgförvaltningsgrupp. I den ingår tre jägarrepresentanter och tre markägarrepresentanter. Denna grupp fördelar antalet älgar som ska skjutas utifrån riktlinjer från Länsstyrelsen. Älgförvaltningsområdet får ses som ett slags mellansteg mellan jägare och Länsstyrelsen.

Ett älgskötselområde kan bestå av allt från några tusen hektar upp till flera tiotals tusen hektar. Marken kan tillhöra mängder med markägare, eller bara en. I Sköllerstabygdens älgskötselområde som exempel, ingår tiotals markägare, medan Boo, bara består av en, Boo Egendom. Det beror helt enkelt på ägarbilden, vem eller vilka som äger skog i området. Även jägare utan egen mark styr över älgjaktsområden.
Den utan jämförelse största markägaren i Sydnärke är statliga Sveaskog som arrenderar ut tiotals tusen hektar jaktmark till jägare i Sydnärkenytts område. Bolaget vill gå från 10-12 älgskötselområden i Sydnärke till bara tre-fyra.

Största markägaren

– Vi har ser en del problem med nuvarande förvaltning. Vi har som markägare haft svagt mycket svagt inflytande över hur jakten hanteras, hur viltet förvaltas, säger David Hedlund jaktansvarig på Sveaskog.

Han menar att problemen beror på flera saker.

– Vi har varit för passiva. Men det beror på att vi helt enkelt inte hinner med att vara aktiva i alla älgskötselområden, vi är för få. Ska vi ta aktiv del, ta vårt ansvar som markägare, så är det åtminstone 3-4 möten per år och älgskötselområde vi ska vara med på. Till det en hel del administration, uppföljning. Det kan alltså röra sig om ett 50-tal möten bara i Sydnärke. Att områdena dessutom styrs på olika sätt gör inte uppgiften lättare.

Jägarna styr

Hur älgskötselområdena styr varierar nämligen en del.

– Älgskötselområdena är ju i princip fria att välja hur området ska styras och vilka stadgar man ska ha, vem som bestämmer vad. Det har gjort att vi, som totalt dominerande markägare, helt saknat inflytande i vissa älgskötselområden. Det har varit jägarna, jaktintresset, som helt dominerat där. Vi anser inte det rimligt. Jakten är viktig. Men som markägare värnar vi ju fler saker. Även om jakt – och naturupplevleser är viktiga affärsområden för oss är vi ju i första hand skogsägare.

Nu tänker dock Sveaskog stärka greppet om älgförvaltningen på sina marker.

Bolaget kommer ansöka om följande förändringar:
Älskötselområdena Skogaholm och Lerbäck slås ihop. Det rör sig om 17 000 respektive 5000 hektar i både Hallsbergs och Askersunds kommuner.

Färre men större älgskötselområden

I Hasselforsområdet, Laxå kommun, Degerfors och Lekebergs kommuner, föreslår Sveaskog att fyra älgskötselområden, på totalt 43 400 hektar slås ihop till ett stort.

I Tiveden, berör både Laxå och Askersunds kommuner, vill Sveaskog omvandla totalt fyra älgskötselområden på 34 000 hektar till ett enda.

– Så ser planen ut. Var det sedan hamnar i sluttampen vet vi inte. Det kommer inte hända något i år. Men allt kommer förhoppningsvis vara klart till jaktåret 2022.

Små markägare hamnar utanför

Problemet är att även om Sveaskog är totalt dominerande markägare så finns det öar av betydligt mindre markägare och jakträttsinnehavare lite varstans i dessa områden. Dessa kommer nu få ett kraftigt minskat inflytande över jakten i området.

– Så är det. Det är ett problem. Vi erbjuder givetvis alla markägare som berörs att ingå i de här nya stora älgskötselområdena. Men även om man skulle välja att helt stå utanför kommer man ju även fortsättningsvis kunna jaga älg, menar David Hedlund.

Louise Hämäläinen på Länsstyrelsen bekräftar det.
– Man kan antingen ansöka om att bli ett licensområde. Då blir markägaren, tilldelad , hur många älgar han eller hon får jaga. Det vi, som på förslag från älgförvaltningsgruppen tilldelar älgar att jaga i ett sådant område. Man kan också välja att jaga helt oregistrerat. Då får man skjuta så många älgkalvar man vill på sin mark, men bara under tre dagar. För jägare i älgskötselområdet pågår jakten till sista februari.

Samförvaltning av allt vilt

– Något vi kommer eftersträva, om det här blir verklighet, är en samförvaltning, där både kronhjort, dovhjort, vildsvin och älg ingår. Staten, Länsstyrelsen reglerar ju i dag inte alls den jakten. Men i Södra Närke är ju älgen i praktiken i stark minoritet. I vissa delar går det kanske 30 dovhjortar på en älg. Det är rätt naturligt att alla vilt tas med i en förvaltning. Vi måste ha en helhetsbild för att se hur alla olika vilt tillsammans påverkar skogen och varandra.

Det finns en klyfta, en motsättning mellan markägare och jägare som kanske blivit mer tydlig de senaste åren. Både de stora skogsbolagen och LRF, som engagerar små skogsägare och lantbrukare, menar att väl mycket skog och väl mycket grödor förstörs av betande vilt. Jägare däremot talar ofta om en allt för svag älgstam.

För lite eller för mycket älg?

– Den motsättningen finns, även om den nog överdrivs ibland. Den kan bero på att jägare ofta numera inte äger jaktmark, utan arrenderar den i syfte att jaga. Då vill man få valuta för sina pengar, Förr i tiden var ofta markägaren och jägaren densamma, avslutar David Hedlund.

Det skjuts ungefär 85 000 älgar per år i Sverige. Det finns ungefär 350 000 älgar i landet. Förutom för själva jaktens skull jagas älgen alltså även för att hålla nere de skador den orsakar skogen. Man uppskattar att älgen äter upp framför allt tallplantor för flera miljarder varje år. En för stor älgstam leder också till allt fler viltolyckor, där älg krockar med bil. Älgar rör sig över mycket stora områden.

Skogens konung Skogens konung

​Fakta:

Sveaskog har genomfört liknande förändringar, sammanslagningar av älgskötselområden på flera håll i landet där bolaget har stora markinnehav. Bland annat i Västmanland och Norra Sverige.

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-09-11 13:32
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.