Stort ras för Kumla i behörighet till gymnasiet
Kumla kommun gör ett rekordtapp för elever från årskurs 9 som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Från 90 till 73 procent. Lägst siffror i Sydnärke har dock Laxå med 68 och högst har Lekeberg med 79 procent.
Det är Skolverkets årliga siffror som summerats efter att årskurs 9 gått ut i somras. För Kumlas del innebär tappet på hela 17 procent den lägsta behörigheten på över ett decenniet.
“Har tyvärr inte nått fram”
Under ett par år har man varit bäst i länet (2020 och 2021) med 88 respektive 90 procent behörighet. Vad ligger bakom detta stora tapp?
- Vi har under flera år sett att just denna årskull, som slutade årskurs 9 i år, har haft lägre betygsresultat jämfört med andra årskullar. Det har ändå skett en progression av deras kunskaper under högstadietiden med hjälp av riktade satsningar på extra undervisning, men vi har tyvärr inte nått ända fram i slutändan. Detta är givetvis jättetråkigt och inget vi är nöjda med utifrån alla elevers rätt till en god skolgång och möjlighet att få behörighet till gymnasiet, säger Ann-Sofie Vennerstrand, skolchef hos Kumla kommun.
Vennerstrand påtalar att stor sjukdomsfrånvaro bland personal är en orsak.
- Arbetet med att hitta och stötta elever tidigt i sin skolgång där vi ser att det finns utmaningar kring kunskapsutvecklingen är högsta prioritet för förvaltningen för livslångt lärande. Vi ser också att vi under pandemin haft hög sjukfrånvaro bland våra pedagoger vilket haft negativ effekt för våra elevers resultat. Vårt fokus har under pandemin varit att hålla alla verksamheter öppna och det har vi lyckats med, men tyvärr har vi inte lyckats hålla samma höga kvalité som tidigare på grund av hög frånvaro bland pedagogerna.
“Hade hoppats på fler”
Oskar Svärd (M) är ordförande i Nämnden för livslångt lärande.
- Vi har som sagt följt dessa resultat, och gjort specifika satsningar, men vi hade hoppats på att vi kunnat få fler behöriga till gymnasiet. Svårt att idag säga, men vi tror att vi hade kunnat lyckats bättre om vi inte haft en pandemi under två år - då det påverkade både elever och personal. Det ska också bli intressant att se längre fram hur vi ställer oss i förhållande till närliggande kommuner.
Hur ser du på ditt ansvar kring ett så stort tapp?
- Jag har, likt nämndens alla ledamöter, ett ansvar i det, men vi har gjort mer insatser för skolan än året innan. Vi har stärkt skolan de senaste åren, med mer resurser och från majoriteten även i vår tilläggsbudget med lovskola. Som tidigare nämnt är detta en årskull vi har gjort insatser med, nått högre, men inte fullt ut, säger Oskar Svärd.
Laxå lägst behörighet i Sydnärke
Speciellt förvånande att kommunen gick så mycket bakåt var det därför inte.
- Den här årskursen har stuckit ut med sämre resultat under flera år så att risken fanns att vi inte skulle lyckas lika bra som tidigare har vi sett, men trots riktade satsningar för dessa elever så nådde vi inte så långt som vi önskat.
Kumla har tre kommunala högstadieskolor.
Bäst resultat hade Kumlaby med 78 procent behörighet. Därefter Skogstorp med 72 procent och Vialundskolan med 69 procent.
Bäst resultat i Sydnärke hade Lekeberg med 79 procent. Därefter kom Askersund på 74. Kumla med 73. Hallsberg 72 och Laxå med 68 procent. Bäst i länet för detta år var Nora och Örebro med 81 procent.
Laxå tappade nästan 10 procent och 68 procent är bara före Degerfors kommun i länet som är sist med 64 procent.
“Färre ska ta ansvar för mer”
Enligt Lärarförbundet ordförande Johanna Jaara Åstrand är lärarbristen och utebliven satsning på yrket den främsta orsaken till att resultaten inte är högre.
- Det är klart att varje enskild lärare blir förtvivlad när eleverna inte får chansen, lärarna gör allt och lite till för det stöd och den utmaning eleverna behöver. Men lärarna kan inte bära hela oket.
- Vi vet att många lämnar yrket eller blir sjukskrivna på grund av sin ohållbara arbetssituation. Många är lärarna som vittnar om förödande konsekvenser av att det saknas pengar, det ska skäras i budget och färre ska ta ansvar för mer.
INFO: För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen, varav tre av dessa måste vara engelska, matte och svenska/svenska som andraspråk. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen. I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram till 85 procent. I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning, friskolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.
Kommentarer
1 december 2023 tas möjligheten att kommentera artiklar tillfälligt bort. Kommentarerna beräknas vara tillbaka i ny tappning i början av 2024.