Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
20 April 2021
Tipsa: 073-094 57 58

Sopdumpare nekar oftast – trots bevis

Det är ofta grisigt på återvinningsstationer. Här dock förhållandevis god ordning. Foto Henrik ÖstenssonDet är ofta grisigt på återvinningsstationer. Här dock förhållandevis god ordning. Foto Henrik Östensson

Det är ofta rejält grisigt och nedskräpat på återvinningsstationerna i Sydnärke. Ibland är det frågan om regelrätta dumpningar av av avfall. Den 15 mars uppdagades en dumpning, nedskräpning av återvinningsstationen på Klockarbacken i Kumla. Det var så illa att kommunen valde att polisanmäla. Mattor, möbler och ett helt bohag hade dumpats. Ofta avslöjas de som dumpat, men nekar ändå.

Återvinnings-stationerna är ju de ställen där man kan lämna olika förpackningar och tidningar i containers, exempelvis vid livsmedelsbutiker. Man får bara lämna just sådant avfall. Trots det är det rätt vanligt att man dumpar allt möjligt, möbler, mattor, för att bara nämna något.

– Följden blir att det ofta kan se rejält grisigt ut. Våra entreprenörer tömmer ju containrarna. De har också till uppgift att städa upp. Men är det riktigt illa kan det hända att skräpet får stå ett tag när vi kontaktar den som är skyldig, säger Mia Steinbach, regionchef på FTI.

Det är FTI AB, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som äger och driver återvinningsstationerna.

Nedskräpare avslöjas ofta

Det är nämligen så att FTI ofta, genom att titta på det som slängs, faktiskt vet vem som skräpat ner.

– Ofta hittar vi ledtrådar, som namn på post och sådant. Vi polisanmäler sällan direkt. Vi börjar oftast med att kontakta de som vi kan avslöja. Målet är ju att de ska göra rätt för sig, ta bort det som inte ska vara på återvinnings-stationen. Om de då inte träder fram och tar sitt ansvar kan det hända att vi anmäler för nedskräpning. Ofta väljer dock markägaren att anmäla nedskräpning innan vi gör det.

Flertalet av FTI:s återvinningsstationer står på kommunal mark. Men det förekommer också att FTI hyr av olika privata markägare.

Vad kommer det sig då att folk dumpart sitt skräp, inte följer reglerna?

– Av dem vi kontaktar är den vanligaste reaktionen att man nekar till att man gjort det. Man påstår att någon annan gjort det, någon man bett om hjälp exempelvis. En del skyller också på okunskap. Min förklaring är att det ofta rör sig om människor som inte bryr sig, struntar i regler. Man lastar skräpet i en bil och upptäcker att den kommunala återvinningen är stängd. Då dumpar man vid återvinningsstationen och låtsas som det regnar. Låter någon annan ta hand om det.

Vad kan man göra åt problemet?

Hade jag en lösning hade den redan använts. För det här är ett problem som kostar oss en hel del pengar och skapar problem. I Södertälje kommun kommer vi prova att sätta upp övervakningskameror. Vi vet också att det är betydligt mindre problem på återvinningsstationer som är upplysta. Det jobbar vi med. Bland annat kommer vi prova att sätta upp lampor som drivs av solceller på flera återvinningsstationer i Örebro.

Här i området planerar man att göra de kommunala återvinningscentralerna tillgängliga även när det inte är personal på plats, genom inloggning med ett så kallat grönt kort. Tror du det kommer hjälpa situationen?

– Det är jättebra och ökar tillgängligheten för de som vill göra rätt för sig, återvinna på rätt sätt. Men det kommer krävas ett inlogg och en kort utbildning. Den kommer inte de som grisar ner på våra återvinningsstationer bry sig om är jag rädd.

För förpackningar och tidningar

Återvinningsstationerna, som finns lite varstans inne i orter, ofta vid livsmedelsbutiker, eller centralt i tätorter, drivs och ägs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Verksamhet betalas dels av det man möjligen kan få in på återvinning, men också av en liten avgift man som konsument betalar när man köper exempelvis mat, skor, eller prenumererar på en tidning.

– Det handlar ju om platsförpackningar av olika slag som det inte är pant på, metallförpackningar utan pant, glasförpackningar och papper från tidningar och reklam. Man kan säga att återvinningen för detta ingår i priset när vi köper något. Det kallas förpackningsansvar, fortsätter Mia Steinbach

Återvinningscentralerna, oftast en i varje kommun, drivs däremot av kommunen, eller av ett förbund med flera kommuner. De betalas med avgiften man betalar för sophämtning. Det är där man ska lämna avfall som inte ingår i förpackningsansvaret, som en soffa.

Lite förenklat. Om man köper exempelvis en hink färg är hinken en förpackning. Den ska lämnas i containern vi återvinnings-stationen. Den tar FTI hand om. Köper man däremot en skurhink och den går sönder är det inte en förpackning, då ska den till kommunens återvinningscentral. Var vad ska återvinnas handlar med andra ord om vem som betalar för återvinningen.

Det har varit ovanligt fullt i containrarna under 2020 och 2021. FTI har slagit rekord i hur mycket vi samlat in. Man tror det bland annat beror på att vi nät-konsumerat mer under pandemin. Det blir mer förpackningar när vi beställer varor på nätet.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-03-26 7:36
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.