Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
07 July 2022
Tipsa: 073-629 83 19

Kommunpolisen Julia vill
se till att det inte händer

Julia Höglund är kommunpolis i Kumla, Hallsberg, Askersund och LaxåJulia Höglund är kommunpolis i Kumla, Hallsberg, Askersund och Laxå

Vad är egentligen trygghet eller otrygghet? Är Sydnärke mer otryggt än tidigare? Polisinspektören Julia Höglund på Polisen i Hallsberg jobbar med förebyggande arbete, det som lite svävande ibland kallas trygghetsfrågor. Hon har titeln kommunpolis.
– Mitt arbete går till stor del ut på samverkan, information och lägesbild för att få reda på vad som är på gång. Man kan väl säga att mitt arbete går ut på att vi inte ska behöva rycka ut när något hänt. Det bästa är ju om brott inte händer.

Ett problem med polisens och för den delen kommunernas förebyggande arbete för att öka tryggheten är ju att det kanske inte syns, hörs speciellt mycket.

– Men så är det ju. det som hörs, syns, som skapar rubriker är ju när brott händer, när polisen måste rycka ut med blåljus och sirener. Brott som inte händer får ju ju sällan några rubriker, säger Julia Höglund.

En stor del av hennes arbete går ut på kontakter, möten med andra aktörer.

– Jag är ju kommunpolis för alla kommuner i lokalpolisområde Hallsbergs område. Det innebär  Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå. Lekeberg tillhör Örebro. Vi har återkommande möten för lägesbild framför allt med kommunernas säkerhetsanvariga. Men även de sociala myndigheterna deltar ibland, liksom representanter från skolan, fastighetsavdelning och så vidare.

Samarbetsformen kallas EST, effektiv samverkat för trygghet. Det hela går till så att samordnaren på kommunen samlar in information från alla delar av kommunens verksamhet för att få en lägesbild, som man sedan diskuterar med kommunpolisen.

Hålla koll på vad som är på väg att hända

– Det går ut på att vi ska ha koll på vad som rör sig ute i samhället, vad som är på gång, vad som händer och vad som är på väg att att hända. Syftet är ju att kunna förebygga, så det blir mindre problem.

Samarbetsformen är trots det logiska i den rätt ny. Den har införts successivt de sista åren. Sist ut i vårt lokalpolisområde är Laxå kommun. 

– Det är ett långsiktigt arbete som har gett resultat men kommer ge mer på lång sikt. Det vi gör nu kanske ger mest utdelning om några år.

Problem hos handlarna

Julia har även en hel del kontakt med exempelvis handlarna i våra centralorter.

– Det fungerar ju så att vi inte kan vara på plats över allt, hela tiden. Det är en omöjlighet. Ingen begår brott när polisen står bredvid. Men minuterna efter att vi lämnat platsen kan det ske. Vi behöver veta, få in informationer, hålla koll. Genom kontakt med handlarna i Kumla och Hallsberg kan jag exempelvis få reda på att de har rätt stora problem med missbrukare som rör sig i och utanför butikerna och snattar.

Bakomliggande orsaker

Med samverkan försöker man  ta reda på vad som händer, men också bakomliggande orsaker. 

– Vad kommer det sig att missbrukare håller till just på en plats? har något sett något som kan tyda på att det pågår narkotikahandel? Vad kommer det sig att ett specifikt hus eller område blir extra utsatt för inbrott? Var håller de motorburna ungdomarna till? varför är de där? Kan fastighetsägaren göra något för att förbättra situationen? Kan man hjälpa ungdomarna så det inte bli skadegörelse nedskräpning och ordningsstörningar. Kanske ordna verksamhet, en lokal, som man gjort i Askersund.

Tidigare menar Julia att många nog sett brottsbekämpning som en enbart polisiär fråga.

 – I och med det här samarbetet förebygger vi, jobbar tillsammans på ett helt annat sätt och får koll på läget på ett helt annat sätt. Det både roligt att arbeta med och bra, man ser resultat. Trots att vi är utbildade att ingripa vid brott tror jag alla poliser tycker det är bättre om man inte behöver ingripa.

Måste vara redo

Men du har uniform, tjänstevapen och all annan utrustning på dig. Händer det att du rycker ut också?

– Vi poliser ska alltid vara beredda att gripa in. Om ett larm kommer och jag rör mig ute kan jag vara den som är tillgänglig. Jag sitter givetvis inte med tjänstevapnet och skottsäker väst inne på kontoret. Men när jag är ute har jag all utrustning. Det är också så att jag tjänstgör i radiobil ibland. Dels för att det behövs, dels för att det är ett sätt för mig att komma ut,  i verkligheten, möta både vanligt folk och se vad mina kollegor jobbar med.

Däremot är det sällan Julia som besöker exempelvis skolklasser och liknande. Det gör andra poliser.

Sydnärke som andra platser

Men hur ser det egentligen ut? Är Sydnärke otryggt?

– Jag skulle säga att Sydnärke är otryggt i ungefär samma grad som andra liknande platser. Problem kommer och går. En del saker har blivit bättre andra sämre. För något år sedan hade vi strul ordningsstörningar på tågen, det har blivit bättre. Vi hade också en våg av skadegörelse mot skolor i framför allt Kumla, som verkar ha avtagit lite. 

Få gärningsmän

Hon menar att en rätt stor del av alla brott i själva verket begås av en rätt liten grupp gärningsmän, kanske så få som tio stycken.

– Ofta är det ju så. Vi kan exempelvis få en väldig våg av inbrott i källarförråd, cykelstölder, garage etc. Det är ofta frågan om en eller två gärningsmän, inte sällan boende i närområdet. Om vi lyckats lagföra några sådana individer blir det ofta en drastiskt minskning av småbrott.. Vi har just nu missbrukare som stökar en del runt stationerna både i Kumla och Hallsberg. 

– Det är ofta de som ställer till problem även hos handlarna. Det handlar ju ofta om brottslighet med låga påföljder. Det gör att vi kanske kan får bort dem någon månad ibland, men de är snart ute igen.

Hon menar att det är dåligt med verktyg för polisen när det gäller att komma åt dessa individer.

– Det handlar ju om att de skulle behöva ändra sina liv. Kanske hamna under vård för sitt missbruk, men de måste ju vilja det själva. När det gäller unga, under 18, finns betydligt starkare lagstiftning, fler möjligheter för samhället att ingripa, besluta om tvångsvård.

Ett sätt att lösa ordningstörningar är väl att helt enkelt köra bort folk?

– Det gör vi ibland Men det enda effekt det får är ofta att problemen flyttar ett tag. Kör vi exempelvis bort missbrukare från stationen i Hallsberg dyker de ofta upp i Kumla istället. Vi kan ju inte vara över allt samtidigt. Vi ska sträva efter att förebygga, lösa problem, inte flytta dem någonstans.

Ändrad attityd till narkotika

Hur ser det ut med narkotika? 

– Tillgången verkar tyvärr vara god. Narkotikan är ju den motor som i princip driver all kriminalitet. Inte minst mängdbrott som, stölder, inbrott, ringa misshandel och liknande. Det finns även tung narkotika över allt i södra Närke. Inte minst handeln över internet är ett problem. Vår upplevelse är att synen på narkotika har liberaliserats. Narkotika är mindre tabu. Här tror jag hela samhället behöver hjälpas åt, inte minst föräldrar. Oavsett hur man ser exempelvis på cannabis så är det olagligt. När man använder narkotika, även om det bara är cannabis stödjer man ju organiserad brottslighet i stor skala, som ägnar sig åt allt från prostitution till mord.

Blir ibland en för mörk bild

Julia anser att det här med trygghet och otrygghet är speciellt, svårt.

– Vi måste ta folks känsla av otrygghet på stort allvar. Hela samhället måste bli bättre, samverka, för att få bukt med brottslighet som finns och som skapar otrygghet. Men vi måste också bli bättre på att kommunicera framsteg och visa att tryggheten ibland faktiskt förbättrats, att allt inte är dåliga saker som händer.

Hon fortsätter.

 Ibland bidrar ju rapportering i media och sociala medier till otryggheten, vilket är naturligt. Självklart ska man rapportera när allvarliga saker händer. Samtidigt beskriver ju som sagt det bara just vad som händer, inte det som inte händer, blir bättre. Det kan ge en bild av vi har större problem med otrygghet än vi egentligen har.  Det är ju lite som att fråga en polis om hen stöter på mycket brott i arbetet, tja, det är ju liksom det en polis arbetar med.

Hon menar att det också är viktigt att saker som händer, eller är på väg att hända, kommer till polisens kännedom.

– Att man pratar med oss, kommunicerar, berättar, tipsar är jätteviktigt. Annars får vi ju aldrig reda på vad som pågår och kommer då ofta som tvåa på bollen, när ett brott skett, när något gått snett. Vi vill ju förebygga.

Viktigt att anmäla

Men många upplever att det är svårt att komma fram till er via telefon, 11414.

– Så är det tyvärr. Men man kan också kontakta o s via våra webb, det finns uppgifter om hur man tipsar, hur man gör en anmälan, hur man mailar oss och liknande. All sådan kommunikation tas om hand, besvaras och dokumenteras, precis som ett samtal. Det du vill berätta kommer fram. Din anmälan registreras, även om den sker digitalt.

Många anser nog att det känns lite meningslöst att anmäla. Anmälningar om mindre brott, som cykelstölder, källarinbrott, skadegörelse och liknande läggs ju nästan alltid ner. Varför ska man egentligen anmäla sådant?

– Jag förstår den känslan. Där har vi nog också varit rätt dåliga på att kommunicera. Det är jätteviktigt för oss att det görs anmälningar, så vi har koll på vad som händer. Men sedan är det så att vi varken kan eller ska utreda alla brott som anmäls. Om vi vet att ett brott enskilt inte ger någon påföljd så ska vi inte utreda det. Men ofta vet vi ju trots det vem som ha begått brottet, eller vem som begått andra brott av den typ du anmält.  Kanske har vederbörande begått tiotals inbrott, eller cykelstölder. Just det brott du anmälde bidrar kanske inte till att han får högre straff. Det har egentligen ingen betydelse för påföljden om vi utreder exempelvis 20 inbrott som en person gjort. Då ska vi inte lägga resurser på det. Däremot är det jätteviktigt att vi vet att brottet hände, avslutar vår kommunpolis, Julia Höglund.

Kommunpolis är en relativt ny företeelse. Den kom till i den stora omorganisationen 2015. Hur man jobbar varierar dock lite över landet. 

 


 

Kommentera artikeln
Publicerad: 2022-06-05 12:25
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.