Gå till innehåll
Sydnärke
En stor eld brinner i en skog i skymningen.

Frivilliga behövs när det inträffar något som går utöver det normala, som en stor skogsbrand. Foto Christian Vargahed

Resursgruppen rycker
in när något händer

Publicerad: 23 February 2024 8:50

Hur ska vi fixa saker om det otänkbara händer, om det blir krig, oroligheter, eller en naturkatastrof? Ett svar är att faktiskt alla måste hjälpa till, ta ansvar. Vi har något som kallas totalförsvarsplikt. En väg att hjälpa till är de så så kallade frivilliga resursgrupperna i kommunerna. Här om dagen var det informationsmöte i kommunhuset i Hallsberg.

Att påstå att intresset för mötet var stort vore tyvärr att överdriva. Utöver Sydnärkenytts reporter var där bara en person till som inte redan var engagerad i civilförsvaret.

Kanske är det en bild över våra frivilligorganisationer, civilförsvaret. Även om intresset för att hjälpa till, engagera sig, finns och faktiskt ökar, saknas fortfarande det folkliga engagemang som fanns under kalla kriget, och som kanske skulle behövas. Ett problem är att det är en relativt komplicerad organisation, som kanske inte har så lätt att nå ut. Mötet var ett exempel. Inte ens alla medlemmar i Hallsbergs kommuns frivilliga resursgrupp visste att det var ett möte.

Frivilliga när inte kommunens resurser räcker

Lite förenklat kan man säga att vårt civilförsvar helt eller delvis monterades ner när kalla kriget tog slut. Sedan några år bygger man successivt upp det igen. Men det går sakta och det avsätts inte så jättemycket pengar.

Var är då en frivillig resursgrupp?

– Det är en grupp av frivilliga som kan rycka in och hjälpa till när det händer något som avviker från det normala i en kommun. När en händelse blir så stor att de resurser vi har inte räcker till, säger Birgitta Rydén, säkerhetsansvarig i Hallsbergs kommun.

Det är kommunen som bestämmer om resursgruppen behövs och kallar in den. Små kommuner har ofta större behov, helt enkelt för att de inte har råd med så mycket personal. En stor kommun, som Örebro, kan klara ganska stora händelser genom att prioritera om ordinarie personal.

Skogsbränder och översvämningar

– Det absolut värsta scenariot där vi ska hjälpa till är ju givetvis ett krig. Men det vanliga är olika större händelser. Det kan vara skogsbränder, och som här i Hallsberg, översvämning, berättar Göran Fogelström, samordnare på Civilförsvarsförbundet i Örebro län, som också ansvarar för kommunernas frivilliga resursgrupper.

Vid översvämningen 2015 hjälpte frivilliga resursgruppen i Hallsberg till. Det handlade om att med båt transportera nödställda från översvämmade hus och hjälpa folk att komma till sina hus för att hämta saker.

– Vi hjälpte också till med att leda om trafik och förmedla information. Just det är viktigt när sådant händer. Genom att använda oss kunde kommunen säkerställa att berörda fick rätt information, så att säga från hand till hand, fortsätter Göran.

Organiserar och leder frivilliga

Frivilliga resursgrupper hjälpte också till vid de stora skogsbränderna för några år sedan.

– En stor uppgift när sådant händer brukar vara att organisera hundratals frivilliga som vill hjälpa till och förmedla alla gåvor i form av mat och vatten folk kommer med. Det kan bli väldigt kaotiskt om ingen tar tag i det, säger Göran Fogelström. 

Vid en av skogsbränderna dök exempelvis mer än 800 personer upp spontant, vilket lätt skapar livsfara i ett skogsbrandsområde. 

– Det händer att kommuner lånar ut folk ur frivilliga resursgrupper. Vid skogsbränderna, hjälpte folk från Hallsberg till. 

Men frivilliga resursgrupper kan också hjälpa till vid betydligt mindre dramatiska händelser, men som ändå avviker från det normala.

När TV-programmet Antikrundan spelades in i Kumla hjälpte resursgruppen till. Man såg till att folk kom till rätt plats, att allt fungerade, med sjukvård och vatten. Det var mycket varmt.

– Vi har också, flera gånger, hjälpt till vid val. 

En av de mest långvariga insatser som resursgrupper i länet gjort var att gå till affären och handla åt äldre under under pandemin. Förra året ryckte Askersunds frivilliga resursgrupp ut och hjälpte folk när den stora vattenläckan gjorde Askersund utan vatten. Bland annat hjälpte de till vid vattentankarna.

Någorlunda bra fysik

Vilka kan då vara med i en frivillig resursgrupp?

– Vi brukar säga 18-65 år med någorlunda bra fysik. Arbetet är frivilligt. Men om man går med så åtar man sig ju vissa saker. En del ställer upp på fritid, när de inte jobbar, andra tar semester, jobbar skift. En del arbetsgivare, som Svenska kyrkan, tillåter ofta att du rycker in och jobbar, trots att det är arbetstid. Vi kollar upp upp personer som ska jobba i brottsregistret. Det är en nödvändighet. Vi jobbar ofta med utsatta personer och sekretessavtal.

Betalt vid insatser

Utbildningar och liknande får man inte betalt för, de sker ideellt. Men kostnader för resor, boende och liknande får man täckning för. 

När gruppen rycker in och jobbar får man dock betalt enligt det så kallade RIB-avtalet. Samma som deltidsbrandmän (räddningspersonal i beredskap) går under.

Hur mycket utbildningar man behöver gå i varierar, men alla ska genomgå en grundutbildning på 33 timmar.

Kräver medlemskap i frivilligorganisation

Men sedan är det ett faktum som komplicerar det hela lite. De frivilliga resursgrupperna är inte någon förening man kan gå med i hur som helst.

– Nej. För att vara med i en resursgrupp måste man vara med i någon av landets frivilliga försvarsorganisationer.

Dessa är följande:

Bilkåren, Sveriges Bilkårers Riksförbund

FAK, Frivilliga automobilkåren

FFK, Frivilliga flygkåren

FMCK, Frivilliga motorcykelkåren

FPF, Försvarets personaltjänstförbund

FRO, Frivilliga radioorganisationen

FVRF, Flygvapenfrivilliga

IIR, Insatsingenjörerna

SBK, Svenska Brukshundklubben

SBS, Svenska Blå Stjärnan

SCF, Civilförsvarsförbundet

SFF, Svenska Fallskärmsförbundet

SLK, Riksförbundet Sveriges Lottakårer

SPSF, Svenska Pistolskytteförbundet

SRK, Svenska Röda Korset

Försvarsutbildarna, Svenska försvarsutbildningsförbundet

SVK RF, Sjövärnskårernas riksförbund

SvSF, Svenska Skyttesportsförbundet.

Ska man ingå i en frivillig resursgrupp måste man alltså vara med i någon av dessa organisationer. Kanske Brukshundsklubben, eller Röda korset. En frivillig resursgrupp har ofta behov av olika specialiteter.

Ska bli fler

I dag är cirka 3 500 personer ansluta till frivilliga resursgrupper i 150 av landets kommuner. Alla kommuner har inte FRG som de förkortas. Regeringen vill se att de utökas till ungefär 11 000. Men enligt vad Sydnärkenytt erfar finns det inte så gott om pengar. I år ska alla pengar till resursgrupperna gå till grundutbildning. Det innebär i sin tur att inte de som redan är med i resursgrupper får några pengar att träna för.

Är du intresserad av att vara med i i någon av frivilligorganisationerna, eller en resursgrupp, finns information här: https://frivilligforsvaret.se eller https://frivilligaresursgruppen.se

Tre principer för civilt försvar

Om en kris skulle inträffa, det behöver inte vara ett krig, utan kan lika gärna vara en stor skogsbrand, en orkan, eller som 2015 i Hallsberg, en stor översvämning, gäller tre principer som avgör vem och hur uppgifterna lösas. Ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen.

Ansvarspricipen innebär att alla aktörer i samhället ska samarbeta, men att de som normalt har ansvar för något ska ha det även om det blir kris. Kommunen ska, precis som vanligt, se till att våra äldre får det de behöver och att barnen har en skola som fungera. Kommunen ska också se till att det finns en räddningstjänst som räddar liv och i någon mån egendom. Regionen ska fixa sjukvården och så vidare.

Men du och jag då? Jo, vi ska också ta ansvar för det vi gör i normala fall. Nämligen att fixa mat på bordet, ta hand om våra barn, gå till jobbet, och betala våra räkningar. Det kommer ingen annan göra, ens om det blir krig. 

Närhetsprincipen innebär att samhällsstörningar ska hanteras nära där de händer, av de som berörs och är ansvariga lokalt i första hand. Om vårt hus översvämmas förväntas vi vara med och lösa det tillsammans med exempelvis den lokala brandkåren. Vi är också ansvariga att efter förmåga skydda våra hus mot exempelvis översvämning, eller brand. Det gör ingen annan.

Likhetsprincipen innebär något liknande. Om det händer en kris ska man inte göra för stora organisationsförändringar. Krisen ska hanteras på samma sätt som man hanterar frågor när det inte är kris, av samma aktörer, allt ska vara sig så likt som det är möjligt.  Kommunen i första hand. Myndigheter och staten ska sätta ramar, tillhandahålla resurser, se till att lagar och demokratiska principer uppehålls och samordna.

Annons

Nyheter