Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
06 July 2022
Tipsa: 073-629 83 19

Stöd till jordbrukare dröjer

Per Willén, Askersund, ordförande för LRF, lantbrukarnas riksförbund i Örebro län. Foto: Henrik ÖstenssonPer Willén, Askersund, ordförande för LRF, lantbrukarnas riksförbund i Örebro län. Foto: Henrik Östensson

Att Sydnärkes jordbrukare drabbats hårt av de skenande kostnader som blivit en följd av kriget i Ukraina har vi redan berättat. Regeringen har också beslutat om flera stöd. I slutet av april beslutade man om ett krisstöd på nästan två miljarder, redan innan dess hade man beslutat om att jordbruket ska slippa dieselskatt. Men pengarna kommer dröja.
– Någon förstärkning av likviditet akut blir det därför inte tal om, menar Per Willén, LRF-ordförande i Örebro län.

– Det är klart att man inte kan vara otacksam när jordbruket får ett stöd på bortåt tre miljarder. Men vi hade kanske önskat att hanteringen skulle kunnat gå lite fortare. de skenade kostnaderna drabbade ju oss för mer än ett halvår sedan.

Själva krisstödet på ungefär 2 miljarder ska gå till näringsgrenarna, fjäderfä, gris, mjölkko, nötkreatur, får, get, växthus och yrkesfiskare. Det är inom dessa näringsgrenar man har störst problem med höga kostnader. 

– Man har drabbats dubbelt av kostnader, både energipriser, högre foderpriser och högre kostnader för att odla eget foder. Odlar man spannmål måste man kanske använda den för foder för att slippa köpa dyrt. samtidigt får man då mindre intäkter när spannmålspriserna höjs.

Pengar som tidigast i september

Det blir som vanligt Länsstyrelserna som betalar ut krisstödet. Det man kallar krisreservstöd börjar betalas ut sista september i år. Resten av stöden kommer börja betalas ut sista december.

– Det innebär ju i klartext att de som redan har problem med likviditet i sina företag får kämpa över sommaren, när man bland annat ska skörda vall, något som kostar mycket pengar, säger Per Willén.

“Man hanterar situationen"

Willén har dock uppfattningen att det ser relativt bra ut för länets jordbruksföretag.

– Jordbrukare är ofta skickliga på att hantera extrema situationer. De flesta jag pratat med verkar trots allt kunna hantera situationen. Man kan söka krediter baserat på EU-stöden. Bankerna vet också nu att krisstöden kommer och beviljar uppskov på lån och liknande.

Han menar också att det finns ljusa tecken när det häller priser, det jordbrukarna får betalt för det de producerar.

– Men det gör det. Mjölkpriset har nått över fem kronor, en nivå få kunnat drömma om för något år sedan. Även kycklinguppfödarna har fått en del prishöjningar, liksom de som producerar nötkött. 

– Det är naturligt. Jordbrukarna kan inte själva stå för alla kostnadsökningar. Både handeln, livsmedelsindustrin och konsumenterna måste hjälpa till, med högre priser.

Även spannmålspriserna har ökat och spås öka mer.

Per menar dock att jordbruket haft för dålig lönsamhet under lång tid.

– Det vi tjänar på det vi producerar och de stöd vi får motsvarar inte helt de kostnader vi har. Så har det varit länge, även om tiden efter årsskiftet varit extrem. Det har gjort att man, i många företag, inte kunnat bygga de reserver, den likviditet som krävs för att vara uthålliga när marknaden svänger. 

Dieselskatteåterbäring först nästa år

Per Willén hävdar att Länsstyrelsen nog gör vad de kan för att betala ut krisstöd så snabbt det går..

– Ja. jag har förtroende för hur de arbetar och vet att de gör det bästa utifrån situationen. Det är hur kris-stödet hanterades byråkratiskt centralt av jordbruksverket som är problemet.
En annan del i krisstödet är att jordbrukare ska kunna få i princip hela skatten på diesel återbetald i efterhand. Jordbrukarna ska få tillbaka skatten retroaktivt sedan årsskiftet. Även där kan pengarna dock dröja. 

 – Det är ju en hantering som redan finns, även om beloppet ändrats. De som förbrukar mycket diesel kan söka återbetalning en gång i kvartalet. När man sökte för första kvartalet hade inte beloppet ändrats. Vi får se om det åtgärdats nu vids halvårsskiftet. 

Per fortsätter.

– Längst får de som förbrukar relativt lite diesel, under 15 kubikmeter per år. De kommer få vänta till nästa år. Systemet är utformat så att de söker återbetalning en gång om året, innan årsskiftet. De kommer få ligga ute med pengarna till nästa år.

Vill värna inhemsk produktion

Det finns flera skäl till att regeringen klubbat igenom stöden. Ett är att man i ettt oroligt omvärldsläge vill värna svensk livsmedelsproduktion och på sikt rentav  öka produktionen och självförsörjningsgraden i Sverige som i dag ligger om kring 50 procent. Vi är alltså beroende av import för hälften av det vi äter.

Att diesel och el blivit betydligt dyrare vet de flesta. Men för jordbrukare handlar det om fler områden. Handelsgödsel som exempel. I mars när Sydnärkenytt kollade kostade en säck med 700 kilo handelsgödsel ungefär 12 700 kronor. Förra våren kostade den 3 700. Även foderråvaror har blivit betydligt dyrare liksom spannmål, om man måste köpa den.

Samma ämne:

Kommentera artikeln
Publicerad: 2022-06-03 10:14
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.