30 October 2020
Tipsa: 073-094 57 58

På måndag drar älgjägarna till skogs

På måndag drar älgjakten igång. Foto: Åke SjöströmPå måndag drar älgjakten igång. Foto: Åke Sjöström

På måndag börjar älgjakten i Sydnärkenytts område. Ett heligt datum för jägare, som för många också är ett slags hemvändarvecka. Man reser hem för att delta i älgjakten i sin gamla hembygd.

Älgjakten är fortfarande central för jägare, även om jakten förändrats i grunden de sista 20 åren. För många är vildsvin och hjort minst lika viktiga villebråd. Det faktum att många jagar på ett annat sätt, året runt, har kanske gjort älgjakten mindre central. Går man tillbaka 30 år i tiden fanns i princip inte vildsvinen. Dovhjort och Kronhjort fanns, men var betydligt mer ovanliga än i dag. Men älgen har en speciell status som skogens konung, nästan en symbol för Sverige.

För många handlar jakten också om det sociala. Man träffar gamla bekanta, dricker kaffe vid brasan i skogen och pratar.

Statlig angelägenhet

Älgjakten är noga reglerad av staten. Jakten är viktig inte bara för jägarna utan även för skogsbolag och staten. Där finns en konflikt mellan jägare, stat och skogsbruk som blir allt tydligare. Frågar man en jägare om älgstammen kommer svaret bli att det finns för lite älg i skogen. Frågar man Skogsstyrelsen, som är den myndighet som arbetar med skogsfrågor, finns det för mycket älg. Det hävdar också skogsbruket.

Inför älgjakten har Skogsstyrelsen gått ut och uppmanat jägarkåren att faktiskt skjuta de älgar de får, det som kallas för avskjutningsmål. Under ett antal år har jägarna inte skjutit de älgar man fått tilldelade, vilket man menar är förödande för tallskogen.

Tallar far illa

Det är framför allt ung tallskog, tallplantor som betas av älg. Älgen betar tallplantor på vinter, när det är dåligt med gräs. Älgarnas skador på tallplantor kostar skogsbruket ungefär sju miljarder i förluster årligen. Den betade ungtallen växer dåligt och dör ofta.

Enligt de mål om tillväxt, föryngring i skogen som finns i landet, får bara fem procent av tallplantorna i skogen skadas, betas av älgar. Bara på ett fåtal platser i landet klarar dessa mål. Länet är inget undantag. Sydnärke har stora problem med älgskador på tallplantor.

– Det finns tyvärr många områden där skadorna fortfarande ligger på katastrofala nivåer, det vill säga där mer än var femte tall skadas under ett enskilt år, skriver viltspecialist Christer Kalén på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Inventeringar

Älgens härjningar i tallskogen inventeras, kartläggs. Varje år besöks cirka 8000 ungskogar, av professionella inventerare som kartlägger skadorna på skogen där. Resultatet används när staten bestämmer hur mycket älg som ska skjutas.

Det är dock inte bara älgen som är problemet. I Sydnärke finns exempelvis gott om dovhjortar. Dovhjortar betar inte tall. Men de är så många att de konkurrerar med älgarna om gräset i skogen. Då väljer älgen att i än högre grad ger sig på tallar för att få mat.

Man får gå i skogen även när det pågår älgjakt. Men så här års måste hundar vara kopplade, enligt lag. Det kan vara bra att ha kläder i klara färger så man syns. Passerar man älgjägare som sitter på pass, exempelvis i ett älgtorn, kan det vara att ha ögonkontakt, vinka lite.

Allemansrätten talar också tydligt om hänsyn. Går man i skogen under jakten bör man visa hänsyn, inte tjoa, skrika och prata högt.

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-10-09 7:54
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.