Gå till innehåll
Sydnärke / Utryckning
En eld som brinner i en tegelugn.

En mysig vedbrasa ger både värme och trivsel. Men leder också ofta till bränder..

Okunskap bakom de flesta vedeldningsbränder

Publicerad: 16 January 2024 12:25

Vi skriver ju ofta om när brandkåren rycker ut för att släcka branden. Flera gånger om året sker det ofattbara, att en bostad totalförstörs, brinner ner i en brand. De sista två åren har dessutom flera människor i området omkommit i bränder i vårt område.
– Det är två orsaker som toppar statistiken, både borde gå att undvika. Det ena är spisar som glöms på, det andra är bränder kopplade till vedeldning, eldstäder, säger Ulf Andersson på Närkes brandkår.

– Det finns fler brandorsaker, stearinljus, krånglande vitvaror, elbränder och liknande, men bränder kopplade till spisar och eldstäder, vedeldning, är i en klass för sig tyvärr.

Detta trots att en relativt liten andel av befolkningen har eldstäder i sina hem

Flera gånger, bara de senaste månaderna, har vi berättat om att räddningstjänsten ryckt ut för att släcka sotbränder i området. För det mesta går det bra, men inte alltid. Det finns ett tydligt samband. Sträng kyla och högt elpris, fler vedrelaterade bränder. Det finns dessutom ett mörkertal.

– Vi ser ju ofta att det brunnit sotbrand när vi sotar. Ägaren har ofta inte ens märkt det. Men det kunde precis lika gärna inneburit en eldsvåda, menar Hans Ohlsson, sotare, som jobbar med säkerhet kring vedeldning.

Sotbrand, eller att  man eldar för hårt, får för varma rökgaser, är troligen de vanligaste orsakerna till eldsvådor kopplade till vedeldning.

En brand i ett hus på en snöig väg.

Flera gånger om året händer det ofattbara i Sydnärke, att en bostad totalförstörs i brand. Foto: Christian Vargahed

Oförbrända gaser skapar tjära

Ofta vet man inte ens vad en sotbrand är, även om man har en eldstad man eldar i.

– Det som händer är att oförbrända gaser som frigörs när man eldar, avlagrar sig i form av sot och tjära i rökgångar och skorsten. När sedan rökgaserna, röken från eldstaden är tillräckligt varma, antänds sotet, tjäran och börjar brinna.

Draget genom skorstenen gör att elden sprids uppåt och får bra med syre. Värmen ökar snabbt. Det kan då göra att virke, bjälklag och tak, invid skorstenen hettas upp, börjar glöda för att sedan brinna.

Pyreldning farligt

Men varför blir det så?

– Min uppfattning är att det har väldigt lite med utformningen på eldstaden att göra. Det handlar nästan alltid om okunskap, individen som eldar. Man har eldat med för lite luft. Elden får inte syre. Det som brukar kallas pyreldning. Då bildas tjära, och sot.

Det blir en ond cirkel. När det blir mycket sot i själva eldstaden går mer av värmen upp i skorstenen med röken, rökgaserna blir för varma, och risken för soteld ökar ännu mer.

Två brandmän som står framför ett brinnande hus.

De vanligaste orsakerna till eldsvådor är spisar som glöms på och vedeldning. Bilden är int kopplad till artikeln. Foto: Christian Vargahed

Okunskap

Hans Ohlsson fortsätter:

– Ofta handlar det om att man inte vet hur eldstaden ska användas. Der kan vara ett spjäll för sekundärluft man inte vet hur det ska stå. Eller så stänger man spjället för att det ska brinna långsammare.

Vad är sekundärluft?

– Det är öppningar på eldstaden som gör att det går in luft i elden som tillför syre så att rökgaserna, vedgaserna, kan brinna ordentligt  och avge värme. Ofta finns en luftingång, långt ner i eldstaden man använder när man tänder. Sedan är ofta tanken att man ska ställa om eldstaden med ett reglage, ett spjäll,  så mer luft går in i själva elden, det som kallas sekundärluft. Hur allt ska fungera framgår av eldstadens instruktioner.

Det är just ofta där det brister. Hans ger exempel:

– I en modern eldstad finns ofta små hål där luft ska gå in, sekundärluft.  De sotar ofta igen och måste rengöras regelbundet, det missar man ofta. Eller så vet man inte hur spjällen ska stå, eller att de finns.

– Förr talades det ofta om att sur ved skapade tjära, sot. Min uppfattning är att det  blivit bättre. De allra flesta eldar torr, fin ved. Det är sällan där problemet ligger numera.

Nya ägare

– Den som har installerat en eldstad, kanske en kamin, eller en anläggning med vedpanna, var ofta intresserad, kände sin anläggning, kunde elda. Men sedan har någon annan köpt huset. Inte sällan blir det någon som kanske aldrig eldat i en eldstad förr, som kanske inte ens är intresserad. Och så kommer det en köldknäpp, med dyr el. Då vill man plötsligen elda. Kunskapen inhämtar man i bästa fall på internet.

Är det vanligare med bränder med hus med kaminer än med vedpannor?

– Det vi kallar lokaleldstäder, kaminer, kakelungnar, är betydligt vanligare än vedpannor, därför är det nog statistiskt färre bränder bland dem set till antalet. Men det är nog ungefär lika fördelat. Vedpannor är ofta mer komplexa anläggningar, som kräver mer kunskap. Vi kan inte heller se att äldre eldstäder sticker ut i statistiken

Gör brandskyddskontroll

– Ja. Det är ju sotningsplikt i Sverige, lagen säger även att man måste göra brandskyddskontroll regelbundet. Gör man det försäkrar man sig om att eldstaden och skorstenen är i bra skick. Men det är ingen garanti.

Ett annat problem är eldning i eldstäder som inte är sotade, godkända.

– Ja. ofta händer det just när det blir kallt och elpriserna stiger. Man börjar elda i en gammal kakelugn, eller vedpanna, som kanske inte använts på flera år. Då kan olyckan lätt vara framme. Det är ju inte ens säkert att det går att elda efter några år.

Får man göra det?

– Vi har som sagt sotningsplikt och lag om brandskyddskontroll. Om inte den görs får man automatiskt eldningsförbud, ungefär som när man glömmer besikta bilen. Då får man inte elda i eldstaden. Gör man det är det inte säkert att försäkringen gäller. Bara i mitt område, Örebro och Lekeberg, finns 6 000 eldstäder med eldningsförbud.

Brandskyddskontrollen ska göras vart tredje eller vart sjätte år beroende på hur eldstaden används. Hur ofta man ska sota beror lite på hur mycket man eldar och vad som är syftet med eldstaden. Är eldstaden huvudsaklig uppvärmning i bostaden sotar man oftare. Är den för trivsel, mer sällan. Man kan också gå en kurs för att få sota sin eldstad själv och sedan ansöka om egensotning.

Ulf Andersson på Nerikes Brandkår menar att en brandskyddskontroll är en enkel och billig åtgärd när man köper ett hus.

– Vi har försökt göra den obligatorisk vid köp av bostad, men intresset från mäklarna var nästan noll. Ofta visar man ju ett protokoll från en brandskyddskontroll som ligger flera år tillbaka i tiden. Det kan ha hänt mycket under den tiden. Om man gör kontrollen innan köp får man reda på eldstaden och skorstenen är okej. Något som annars kan kosta pengar att åtgärda.

Både Ulfs och Hans tips är att lära känna sin eldstad. Om möjligt ta hjälp av den som bott i huset innan eller leta upp instruktioner till eldstaden.

– Se till att även mellan sotningarna hålla ren eldstaden, göra rent luftingångar och liknande.

Man växer inte upp med eldning

Ulf Andersson menar att olyckor ofta också är lite av en generationsfråga.

– Vi som är lite äldre har ofta lärt oss elda i eldstäder, fått med oss grundläggande kunskaper från barnsben. Det får man ofta inte i dag. Är man uppväxt utan att ha eldat, aldrig varit i kontakt med en eldstad, är det naturligt att man inte har kunskaper. Köper man då en villa med en komplex vedpanneanläggning, eller en kamin, måste man lära sig, skaffa sig erfarenhet, prova sig fram, där är det lätt att det blir tokigt.

Annons

Nyheter