Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
03 February 2023
Tipsa: 073-629 83 19

När Sydnärkeborna betalade
för tågspår i Stockholm

Mälartågen var en indirekt effekt av satsningen på Citybanan.Mälartågen var en indirekt effekt av satsningen på Citybanan.

De senaste veckorna har region Örebro betalat ut pengar till kommunerna i länet. Det rör sig om ett slags återbetalning av pengar för infrastruktur som aldrig användes, inga stora belopp i kommunala sammanhang.
I bakgrunden ligger det jättelika infrastrukturprojektet Citybanan, i Stockholm, som invigdes 2017. Men vad har då det med vårt län att göra? Jo, vi var med och betalade.

Totalt kostade citybanan, alltså ett par extra spår genom centrala Stockholm, mestadels i tunnel, Örebro län en bit över 184 miljoner. Det var region Örebro län och Örebro kommun som stod för notan. Men även övriga kommuner,  våra Sydnärkekommunder var indirekt med och bidrog. Totalt bidrog länets kommuner med över 53 miljoner.

Vad kom det sig då att skattebetalare i Örebro län bidrog med sisådär 200 miljoner till ett tunnel för lokaltrafik i Stockholm? Vi reder ut begreppen.

Historien går tillbaka redan till 1970-talet. Då hade man nämligen landat i att man skulle behöva förstärka kapaciteten i den så kallade getingmidjan. Spåren mellan stationerna Stockholm Södra och Stockholm central, de mest trafikerade järnvägsspåren i landet

Tredje spåret – övergavs

Man utredde då något man kallade ”Det tredje spåret”. Tanken var att bygga ett tredje spår, bredvid de andra, något som skulle få stor påverkan på bland annat Riddarholmen Det hela övergavs på 1990-talet. Man insåg att ett spår till, ett tredje, inte skulle räcka. Skulle man bygga två till, skulle man behöva riva en hel del gamla byggnader i den gamla Stadsdelen Riddarholmen. Man började är inse att en tunnel med två extra spår skulle vara det rimligaste.

Orsaken till att Örebro län och de andra regionerna i Mälardalen bidrog, även Östergötland, är att man ansåg att spåren genom centrala Stockholm var en nationell angelägenhet för att väldigt många tågturer, i hela landet, antingen startade på Stockholms C, eller slutade där. Det gjorde kapacitetsbristen genom centrala Stockholm till en nationell angelägenhet. 2008 exempelvis, hade 80 procent av persontrafiken i Sverige utgångsstation eller slutstation i Stockholm C.

Problem för hela området

– Lite förenklat ansågs det här som ett problem för hela Mälardalen. Det handlade ju om möjligheten för folk och företag att både ta sig till ut till våra kommuner, men också möjligheten för boende och näringsliv i vår region att ta sig till Stockholm och vidare ut i världen. Kapaciteten in till Stockholm hämmade tågtrafiken i hela regionen, säger Andreas Swahn (S) regionråd.

Man hade ju tidigare byggt Mälarbanan för att öka kapaciteten mot Stockholm. Men den löste ju inte problemen mitt i Stockholm

Medfinansiering krävdes

Det beslutades då att projektet skulle ges förtur i Trafikverkets prioritering. Men för att det skulle ske krävdes att kommuner och regioner i hela mälardalen steg in med medfinansiering.

– Det gjordes en beräkning av vilken nytta av två extra spår kommunerna i området ansågs ha. Det hela landade på 185 400 000 kronor i dåtidens penningvärde för Örebro län, fortsätter Swahn,

– Östergötland betalande mindre, Sörmland och Västmanland mer.

Örebro kommun och regionen betalade mest

Det beslutades att det som då hette Örebro län landsting, i dag region Örebro län och Örebro kommun skulle betala, hela beloppet. Men i gengäld skulle de andra kommunerna i länet betala totalt 53 300 000 för det man kallade utvecklingsåtgärder inom länet, syftande till att korta restider mellan länets kommuncentran, andra småorter och Örebro. Helt enkelt åtgärder för att man enklare ska kunna pendla in mot Örebro eller Hallsberg, för att sedan kunna ta tåget in mot Stockholm, med lite kortare restid, eller tvärt om, åka tåg från Stockholm via Örebro eller Hallsberg och vidare med buss till Askersund, Hindingebro, Finnerödja eller Pålsboda. Hur mycket varje kommun betalade beräknades helt enkelt på folkmängd.

Åtgärder runt om i länet

För Sydnärke blev det bland annat ombyggnad av resecentrum i Kumla, Pendlarparkering vid Norra infarten i Askersund, ombyggt resecentrum, nya moderniserade hållplatser lite här och där, en pendlarparkering vid Brånnstakorset, Lekebergs kommun, en pendlarparkering vid Hidingebrokorset. Även i Laxå färdigställdes Resecentrum. I Sköllersta blev  cykelparkeringar vid två hållplatser, liksom i Pålsboda, där även en cykelpump sattes upp, även i Hjortkvarn blev det cykelparkeringar och cykelpumpar. Tanken, kanske att resan mot Stockholm skulle börja på cykel, kanske i Hjortkvarn.

Återbetalning

Trots miljonrullningen, både lokalt, regionalt och i Stockholm gick alltså inte alla pengar riktigt åt. Pengarna började betalas in  2008. Nu betalas det som blev över ut.

Askersunds kommun betalade 4 951 398. Får tillbaka 143 570 kronor

Hallsbergs kommun betalade 6 838 882. Får tillbaka 270 285 kronor

Kumla kommun betalade 9 331 507. Får tillbaka 369 587 kronor.

Laxå kommun betalade 2 505 492 och får tillbaka 93 154

Lekebergs kommun betalade 3 278 272 och får tillbaka 143 570.

Mälartrafiken

Ytterligare en effekt av Citybanan är de blåvita mälartågen, som trafikerar både Hallsberg och Örebro.

– Ja. När uppgörelsen med trafikverket, eller banverket som det hette då, gjordes, gick regionerna, eller landstingen i Mälardalen som de kallades då med på att gå in för att förbättra tågtrafiken i regionen. Ett befintligt bolag, som tidigare mest varit ett organ för påtryckningar mot SJ, gick in och började köra tåg. Först i samarbete med SJ, sedan med egna tåg, de blåvita mälartågen, berättar Andreas Swahn.

Citybanan började byggas runt 2010. Den invigdes 2017. Då hade man fördubblat kapaciteten, från 24 tåg i timmen till 48.

Citybanans finansiering är inte unik. Även Mälarbanan kom till på liknande sätt. Skattebetalare i Örebro län var också med och betalade för Öresundsbron.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2023-01-10 17:28
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Trädgårdsgatan 9B, 692 31 Kumla