Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
18 January 2022
Tipsa: 073-629 83 19

Merkoll skulle ge mer busstrafik
– nu har tio busslinjer dragits in

Ej trafik står det på bussen. Från Hjortkvarn till Pålsboda är det ingen trafik längre. En av tio linjer som inte går sedan i måndags. Foto: Henrik ÖstenssonEj trafik står det på bussen. Från Hjortkvarn till Pålsboda är det ingen trafik längre. En av tio linjer som inte går sedan i måndags. Foto: Henrik Östensson

Kommunerna har ju kritiserat Länstrafiken för indragningarna av busslinjer i Sydnärke.
Men enligt flera regionpolitiker Sydnärkenytt varit i kontakt med har kommunernas agerande till viss del bidragit till de ekonomiska underskott Länstrafiken dras med. Bakgrunden är en satsning som gjordes för flera år sedan, Merkoll, som då innebar utökad busstrafik bland annat i Sydnärke. En satsning som slog fel ut.

Inför satsningen Merkoll skrevs ett avtal mellan kommunerna och regionen. Merkoll stod för ”Mer kollektivtrafik”. Kommunerna skulle vara med och betalan notan för mer trafik. Regionen skulle köra och marknadsföra. Besparingar för kommunerna och mer biljettintäkter var planen.

Tanken var att fler bussar, flera nya busslinjer skulle leda till att kommunerna skulle kunna spara in pengar på skolbussar, helt enkelt köra färre skolbussar. Skolbussar skulle omvandlas till allmänna bussar. I planen ingick också att de allmänna busslinjerna då skulle dra med sig mer samhällsnytta, erbjuda plats även åt andra resenärer. Öppna fler möjligheter för de som ville åka kollektivt. Satsningen började i Hallsberg, Kumla, Askersund och Laxå kommuner.

– Jag minns inte de exakta detaljerna. Men kommunerna gick med på att första året stå för en rätt stor del av kostnaderna, deras del skulle sedan trappas av under en femårsperiod, berättar Mats Gunnarsson, Miljöpartist från Kumla som tidigare satt med i samhällsbyggnadsnämnden i Region Örebro län. Det var under hans tid i nämnden Merkoll klubbades.

“Blev ingen besparing”

Men när ett år av satsningen gått och det var dags för en avstämning hävdade flertalet kommuner i Sydnärke att man inte gjort någon besparing på de nya busslinjerna. Därmed ville man inte bidra till finansieringen av linjerna. 

– Jag tror bara det var någon av kommunerna som faktiskt betalade enligt det avtal som ingåtts, Askersund.

Sedan har det inte blivit några pengar från kommunerna för att finansiera de merkostnader de utökade linjerna innebar. Lars- Göran Zetterlund (C) som sitter med i samhällsbyggnadsnämnden delar Mats Gunarssons bild över satsningen Merkoll.

– Det blev aldrig några pengar från kommunerna. Det tillsammans med att biljettintäkterna inte alls blev de vi förväntat har givetvis bidragit en hel del till underskotten i Länstrafiken.

Ville inte betala

Men varför ville inte kommunerna betala?

– Kommunikationen var väl inte den bästa. Dessutom var inte avtalet skrivit på ett sådant sätt att vi kunde kräva av kommunerna att betala. Våra tjänstemän bedömde att det inte var rimligt att kräva betalt av kommunerna. Det hade skapat andra problem, fortätter Mats Gunnarsson.

– Dessutom hävdade de inte att trafiken gav något tillbaka i form av besparingar.

En annan bild från kommunerna

Ett problem är att många av de som var med och skrev avtalet om Merkoll  i kommunerna inte längre är aktiva. I Hallsbergs kommun har man inte oväntat delvis en annorlunda bild.

– Det här var före min tid. Men som jag minns det här kommunicerades det här som något som skulle ge stora fördelar. Både för miljön och genom stora besparingar för oss i kommunerna. Jag tror man tänkte miljö men inte riktigt hade finansieringen. Man förväntade sig att kommunerna skulle ta det hela och att biljettintäkterna skulle öka, menar Magnus Andersson (S) kommunstyrelsens ordförande.

Marianne Christiansen, samhällsbyggnadschef i Hallsberg inflikar:

– Det gav inte de effekter som man från regionens sida hävdade att det skulle. Om något blev tokigt här var det väl att de som arbetade med skolskjutsar i kommunen inte blandades in i diskussionerna. Vi vet ju att nästan ingen av kommunerna i Sydnärke ansåg att det blev några besparingar heller andra vinster med Merkoll.

“Folk bor inte efter huvudvägarna”

I Laxå säger Bo Rudolfsson så här: 

– Tanken var helt rätt, som det framställdes skulle man kunna spara pengar. Fler ordinarie bussar som skulle ta över en del av skolbusstrafiken. Rätt snart märkte vi dock att besparingen uteblev. Länstrafiken bussar följer stråk, huvudvägar. På landsbygden bor inte folk vid huvudvägar. Det resulterade i att vi ändå fick ha skolskjutsar som hämtade barn på gårdarna. Alternativet att då hämta barn för att släppa av dem på en busshållsplats för att sedan köra tomma tillbaka innebar ingen besparing. Det fungerade helt enkelt inte bra.

Men Laxå kommun har trots allt sparat pengar på skolskjuts sedan Merkoll infördes.

– Fast det handlar i första hand om att vi helt enkelt följer våra riktlinjer för skolskjuts mer nitiskt, menar Bo Rudolfsson.

Man ser inte hela bilden

Mats Gunnarsson är även kritiskt till den nuvarande regionledningens besparingskrav.

– Som jag ser det ser man inte helheten, samhällsperspektivet.  Man drar in en busslinje för att det är mest gymnasieungdomar som åker med den. Den betalar sig inte. Det handlar ju bara om att någon annan får ta kostnaden. Nu förskjuts detta ansvar till föräldrar. Dessutom får miljön ta en del av smällen.Hela systemet med länstrafik, serviceresor, skjutsar till särskolor bygger ju på en viss insats av skattemedel. En del saker lönar sig bra, som statsbussarna. Då flyttar man pengar från dessa verksamheter till de som kostar pengar, för att man bedömer samhällsnyttan stor. 

Han menar att det måste tillföras pengar till länstrafiken för att trygga exempelvis busstrafik på landsbygden

– Vi vill tillföra 40 miljoner om året, menar han.

“Måste tillföras pengar”

Han menar att kommunerna och regionen måste ha en dialog där exempelvis gymnasieelever blir utan buss.

– I norra länsdelen kommer ju flera kommuner i princip själva ta hela kostnaden för en busslinje på landsbygden. Det är bra för boende, men kanske inte helt rimligt eller, säger han.

Han menar att knappast kommunerna kan vara tagna på sängen. 

– Beslutet om neddragningarna i turlistorna fattades för mer än ett och ett halvt år sedan. Kanske borde man ha kunnat förbereda förändringen bättre. Nu hänvisar man till att kommunerna inte har lagligt ansvar för att gymnasielever ska ta sig till skolan. Jag tycker inte det är så bra, avslutar Gunnarsson.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-12-16 15:04
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.