För väldigt många Sydnärkebor är inte längre bussen, eller annan kollektivtrafik ett alternativ. Man har helt enkelt inte tillgång till sådant. Foto: Henrik Östensson
Många i Sydnärke bor långt från kollektivtrafik
Samhället har ju under en ganska lång tid propagerat för att vi ska ställa bilen till förmån för kollektivtrafik. Enligt region Örebro län har förändringar, neddragningar i kollektivtrafiken gjorts ”på ett sätt så att antalet individer som bor nära en kollektivtrafiklinje ändå bibehållits på en hög nivå i länet.”
Men tar man en titt i Kolada, kommunernas statistikdatabas, kan man konstatera att möjligheterna för väldigt många Sydnärkebor att ta bussen är rätt dåliga. Sämst tillgång till kollektivtrafik, i hela länet, har befolkningen i Askersunds kommun.
Hur mäter man då tillgång till kollektivtrafik? Jo, man talar om att bo i ett kollektivtrafiknära läge. För att bo i kollektivtrafiknära menas enligt kommuneras statistikdatabas Kolada, att man har 500 meter eller mindre till en station eller hållplats där det dagtid går minst en buss, eller ett tåg i timmen. Sett till landet som helhet gäller det ungefär 81 procent av befolkningen.
Men tittar man i statistiken så förstår man att statistiken döljer en stor ojämlikhet. I Sydnärke är det helt andra siffror. Det är boende på landsbygden som ofta nästan helt förlorat möjligheterna att åka kollektivt.
I Askersunds kommun, alltså sämst i länet, bor bara 35,8 procent av befolkningen i ett kollektivtrafiknära läge.
–Det innebär ju i klartext att kollektivtrafik snart bara är något boende i Åsbro och Askersund har tillgång till, även om det fortfarande går att åka buss till Zinkgruvan, säger kommunstyrelsens ordförande Caroline Dieker (M).
Hon fortsätter.
– Det är ju ett slående exempel på att regionens olika delar inte har samma förutsättningar. Man kan ju också vara lite frågande till att regionen trots denna kända information ändå väljer att kontinuerligt lägga ner trafik i i vår kommun. De linjer som avvecklas kommer ju försämra siffrorna ytterligare. Som man ofta säger på landsbygden, vi betalar ju också skatt.
I Hallsbergs kommun bor 53,2 procent av befolkningen i ett kollektivtrafiknära läge.
I Kumla kommun är andelen 59 procent.
I Laxå kommun, är andelen 49,6 procent.
I Lekebergs kommun är andelen 51,7 procent
I Örebro kommun bor 86,2 procent av befolkningen kollektivtrafiknära. Sämst ser det inte oväntat ut i norra Sverige.
Tätorternas storlek spelar in. Men vad som framför allt verkar påverka är hur stor andel av befolkningen som som bor på landsbygden.
Askersunds kommun och Lekebergs kommun har en stor andel av befolkningen på landsbygden och i mindre orter. Laxå kommun är inte stor, men har en förhållandevis glest befolkad landsbygd. Det är på landsbygden tillgången till kollektivtrafik försämrats.
Regionen anser att det ser ganska bra ut
I ett remissunderlag till en ny kollektivtrafikförsörjningsplan hävdar region Örebro län att bara 8 000 personer i hela länet bor längre än en kilometer från en kolletivtrafikhållplats. Bara 1 000 av dessa är enligt region Örebro län ungdomar. Men man skriver inte hur mycket trafik man räknar med på hållplatserna enligt den definitionen. Går man på koladastatstikens definition, en hållplats med trafik en gång i timmen, ser siffrorna betydligt sämre ut. Enligt det sättet att räkna bor drygt 31 000 personer bara i Sydnärke INTE i ett kollektivtrafiknära läge.
Tidigare var kommunerna ansvariga för även för kollektivtrafiken. Men 2012 överfördes ansvaret för kollektivtrafik till regionerna. Kommunerna däremot, bibehöll ansvaret för skolskjutsar för grundskolan. Det ha fått flera effekter. Bland annat räknar inte regionen längre skolelever som åker buss som riktiga, betalande resande. Det har gjort att resandestatistiken för många busslinjer, inte minst på landsbygden, försämrats, vilket i sin tur i flera fall motiverat nedläggning.
