Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Utvecklingen mot ett jämställt fastighets- och markägande går långsamt. När det gäller markägande har andelen kvinnliga ägare gått ner till 14 procent jämfört med 2020 års andel på 18 procent.
Detta visar ny statistik som Lantmäteriet snappat upp.
– Den senaste 10-årsperioden har det inte skett någon betydande förändring mot ett mer jämställt fastighetsägande. Senast vi såg en märkbar utveckling var 2010-2014, efter att rot-avdraget infördes i sin nuvarande form, då många överlät ägarandelar till sin partner för att fullt ut kunna nyttja rot-avdraget, säger Dennis Lindén enhetschef på Lantmäteriet.
Lantmäteriets statistik är tagen från Fastighetsregistret – Sveriges officiella register över hur marken i vårt land är indelad och hur ägandet ser ut. Statistiken för 2023 visar:
- Kvinnor äger 37 procent av Sveriges fastigheter. Män äger 47 procent.
- Kvinnor äger 14 procent av Sveriges totala markareal medan män äger 37 procent av marken. Övrig mark i Sverige ägs av juridiska personer, företag eller organisationer
- Stockholm är det mest jämställda länet vad gäller kvinnligt och manligt fastighetsägande med fördelningen 31 procent för kvinnor och 33 procent för män.
- Det största jämställdhetsglappet finns i Norrbottens län med 32 procents ägarandel för kvinnor mot 50 procents ägande för män.
- Utvecklingen mot jämställt fastighetsägande går långsamt. Andelen fastighetsägare fördelade sig för tre år sedan (2020) på 36 procent för kvinnor och 48 procent för män. (övriga 16 procent fastigheter ägs av dödsbon, företag och andra organisationer.)