Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Fortum Waste Solutions planer att utöka verksamheten i Kvarntorp och börja återvinna plast får svidande kritik av grannarna i området. Branden i somras med utsläpp av giftrök visar att företagets verksamhet inte bedrivs på ett ansvarsfullt sätt och då ska det inte ges nya tillstånd, anser de. Även Länsstyrelsen är kritisk och säger direkt nej till plaståtervinningen på grund av brandrisken och andra miljörisker.
De oroade och uppretade grannarna i både Hallsbergs och Kumla kommun som bor kring fd Sakab, numera omdöpt och ägt av den finska koncernen Ekokem, har reagerat med en femsidig skrivelse till Kumla kommun. Den är ett svar på det samråd kommunen utlyst kring sitt förslag till en ny detaljplan när företaget vill utvidga sitt område för att deponera mera föroreningar och bygga ett plastraffinaderi. Kommunen har varit beredd att sälja mark för detta.
Parallellt har Fortum Waste Solutions ansökt om tillstånd för utökningen hos Mark- och miljödomstolen och då är det Länsstyrelsen i Örebro som har åsikter i frågan.
Grannarna påpekar att det inte är bara dom som berörs av avfallshanteringen. När det börjar brinna i anläggningen, som det gjorde 2016 och 2018, kan giftig rök snabbt svepa in över stora områden, till exempel centrala Örebro - det går på en halvtimme om det blåser tio sekundmeter.
Branden i oktober 2016 orsakades av självantändning av så kallad carfluff, rester från skrotade bilar och extra giftig med tungmetaller och dioxin.
”Giftig rök väller ut över omgivningarna och brandkåren rycker ut och släcker efter att en granne uppmärksammat Fortum på att det brinner på anläggningen. Vilka hälsoeffekter detta fick för de människor som andades in röken kan vi bara gissa oss till”, skriver grannarna.
Eftersom branden inte uppmärksammades särskilt mycket i media tror de att de finska ägarna inte kände sig särskilt pressade att förbättra säkerheten. Och 20 månader senare, den heta juni 2018, inträffar en brand som liknar den förra men blir värre:
En flishög med carfluff (30 meter lång, fyra meter hög) håller på att självantändas men enligt skrivelsen upptäcker företaget inte heller denna gång detta i tid utan högen börjar brinna och elden sprider sig till ett tält med batterier och till en hög med träflis, ”med hög sannolikhet kreosotimpregnerat trä”.
”Vi grannar observerade alltså rökpelaren från branden 15-20 minuter innan larmet från Fortum kom in till SOS kl 15:59. Det medför att branden hann sprida sig kraftigt innan släckningsinsatsen påbörjades vilket fick stor påverkan på händelseförloppet.”
Branden pågick under tio timmar och giftröken spreds först mot Åkerby och norra Pålsboda. När vinden vreds mot nordost drabbades Sköllersta. Räddningstjänsten gick ut med ett VMA, viktigt meddelande till allmänheten, om riskerna med röken.
I skrivelsen ställs frågan vilka konsekvenserna blir för frekvensen av cancersjukdomar och fosterskador i området. Man hänvisar till Miljöbalken, det vill säga svensk lag, som ska säkra en hälsosam miljö både för nuvarande och kommande generationer.
”Det innebär att vi aldrig ska behöva acceptera att ett företag som vi har anförtrott med ansvaret att hantera miljöfarligt avfall täcker in våra samhällen i cancerframkallande rök. Om det inte går att bedriva hantering av farligt avfall med lönsamhet så behöver verksamheten bedrivas i en annan form. Att prioritera ner säkerheten på bekostnad av människors hälsa är inte ett alternativ.”
Grannarna kräver därför att Kumla kommuns detaljplaneförslag bordläggs tills en rad åtgärder vidtagits. De vill bland annat utreda om det begicks ett miljöbrott i samband med branden 15 juni. Minst fem år vill de vänta och se om Fortum förbättrar sin säkerhet.
Länsstyrelsen i Örebro riktar också en lång rad krav i miljöprövningen av Fortum Waste Solutions eventuellt utökade verksamhet, hela 19 punkter i yttrandet. Plaståtervinningen säger man i första hand helt nej till, ska den tillåtas måste den utredas mycket mer.
Länsstyrelsen ställer även tunga frågor om vattnet, både om hur företaget ska skaffa vatten till sina industrier när det finns risk för vattenbrist i samhället och om hur utsläppen ska hanteras. Brandriskerna är förstås också uppe i yttrandet och Länsstyrelsen anser att företagets riskanalys har brister och vill ha fler skyddsvillkor.
Det verkar företaget själv inse. Man har låtit konsultföretaget WSP göra en omfattande miljökonsekvensbeskrivning (utförd av Mia Jameson) för nya deponier och plastlager, en beskrivning som även Kumla kommun hänvisar till. En av slutsatserna är följande:
”Den befintliga verksamheten medför vissa risker som kan medföra påverkan på människor och miljö utanför verksamhetsområdet. Den utökade verksamheten bedöms främst medföra en tillkommande riskkälla för brand genom plastraffinaderiets plastlager. En sådan brand i detta lager kan bli häftig med risk för spridning under ogynnsamma vindförhållanden. Detaljerade riskanalyser krävs som underlag för utarbetande av relevanta skyddsåtgärder för de tre nya behandlingsanläggningarna.”