Virkeslagret i Byholma, nere i Småland, världens största, avvecklades först 2010. Travarna var en bit över 10 meter höga. Allt vatten som sprutades på gjorde det hela dimmigt, mörkt. Foto: Henrik Östensson
Katastrofen som
skapade förändring
Den nionde januari för 20 år sedan vaknade många till en lätt chockartad verklighet om man nu hade sovit. Kvällen innan hade nämligen vad som sedermera blev känt som stormen Gudrun, dragit in över Sverige. 75 miljoner kubikmeter skog blåste ner och som mest var 750 000 hushåll var utan ström. Sju personer dog.
På morgonen den nionde januari 2005 hade stormen bedarrat. Krisberedskapen i landet var redan hårt prövad, det var ju bara en dryg vecka sedan en annan katastrof, nämligen tsunamin i Asien, där många Svenskar miste sina liv. Men det stod tidigt klart att Gudrun blåst sönder något oerhört, speciellt i de södra landsdelarna.
I Sydnärke blev dock konsekvenserna inte speciellt stora, vinden hade avtagit när lågtrycket nådde våra breddgrader. I varje fall inte om man jämför med hur det såg ut i Småland, Halland och norra Skåne. Men en rejält stormig natt, med massor med vindfällen, träd över vägar, strömlöst för många och sönderblåsta tak blev det. Hela samhällen, som Sannerud i Tiveden, blev strömlösa i flera dagar. Där fick lanthandeln problem, eftersom strömavbrottet varade flera dygn.
Inte så stora för skogsbruket i Sydnärke
– För skogsbrukets del blev del blev det inga våldsamma konsekvenser här, även om enskilda skogsägare drabbades hårt även här, säger Lars- Åke Letskog, skogsinspektor på skogsägarföreningen Mellanskog, som jobbade i området redan 2005.
Han minns dock att skogsägare hörde av sig relativt snart och var oroliga.
– Jo, man såg ju nyheter och kände oro. Jag minns speciellt ett skogsparti, på något hektar, här i Tycke, Vretstorp. Vi hade precis gallrat färdigt, maskinerna hade flyttats dagen innan. Det blev till att flytta tillbaka alla maskiner. Precis varenda träd låg ner. Ingenting hade klarat sig.
Han menar att just det är lite typiskt när det drar in en storm, eller en orkan.
– Ja, när man gallrar skog innebär ju det att man tar bort träd, för att de som står kvar ska få utrymme att växa till sig. Problemet är att träden som står kvar till att börja med blir känsligare för blåst. Om det precis då kommer en storm av Gudruns karaktär, så kan det få förödande konsekvenser.
Världens största virkeslager
Hur mycket är då 75 miljoner kubikmeter skog? Det var ungefär vad som avverkades på ett helt år 2005, i hela landet. Skogsfolk och maskinresurser från hela landet och omgivande länder sattes in för att städa upp efter katastrofen. Skogsinnehav uppbyggda under generationer utraderades på en natt. Man insåg ganska snabbt att detta skulle komma att kullkasta hela marknaden för skogsråvaror. Man beslöt att det mesta av timret skulle lagras, för att sågas upp efter hand. Det byggdes upp flera enorma virkeslager i södra Sverige. Det största förlades till den lilla byn Byholma, utanför Ljungby i Skåne. det blev världens största virkeslager, någonsin, ett rekord som inte slagits. En miljon kubikmeter timmer låg där ända fram till 2010.
Stormen tvingade elbolagen gräva ner ledningar
En bestående konsekvens av stormen Gudrun blev att elbolagen tvingades tänka om. Eftersom så många blev strömlösa under lång tid efter stormen Gudrun, i vissa fall ända upp till en månad, så införde regeringen nya regler som innebär att elbolagen får betala ut ersättning till elkunder om strömavbrott varar för länge. Det har gjort att inte minst stora nätägare genomfört alla möjliga åtgärder för att stormsäkra de så kallade lokalnäten, alltså de delar av elnätet som distribuerar strömmen fram till hushåll, industrier jordbruk och liknande. Mycket av det så kallade mellanspänningsnätet har grävts ner och blivit jordledningar, efter stormen Gudrun. I Sydnärkenytts område har både Eon, Vattenfall och det som numera heter Ellevio grävt ner många mil mellanspänningsledningar sedan 2005. Det har gjort att strömavbrott för de flesta, även på landsbygden, blivit mer ovanliga.
Överhuvudtaget prövades för första gången på många år krisberedskapen under stormen Gudrun.
