Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
07 December 2021
Tipsa: 073-629 83 19

Jordbrukare varnar
för en global matkris

Dyrare energi över hela världen göra att kostnaderna för Sydnärkes lantbrukare skenar. Inte minst de som har kor.Dyrare energi över hela världen göra att kostnaderna för Sydnärkes lantbrukare skenar. Inte minst de som har kor.

Att dieseln, bensinen och elen blivit lite dyrare har nog alla märkt av. För jordbruket som i princip alltid är ekonomiskt pressat har priserna på energi, både här i landet och globalt drabbat hårt. Nu varnar LRF, lantbrukarnas riksförbund för att det kan vara en global matkris under uppsegling.

Vad säger Jordbrukarna i Sydnärke? Per Willen, ordförande för LRF i länet förklarar den komplicerade samspel av faktorer som som styr jordbruket just nu.

– Det är inget konsumenter kommer känna av på kort sikt. Många av oss har avslutat odlingsåret, haft ett bra höstbruk och väntar på fina hästgrödor som växer.  Jordbrukare är bra på att planera och har ofta redan beställt diesel, foder och liknande som räcker över vintern. Det är utvecklingen på längre sikt som oroar, fortsätter Per Willén.

Stor osäkerhet

– Det råder nämligen mycket stor osäkerhet inför nästa säsong, kanske större än någonsin. För mig som spannmålsodlare skulle kalkylen gå ihop om vi har de priser på spannmål vi har nu, men nuvarande priser på insatsvaror, även om lönsamheten försämrats.  Men skulle priser på insatsvaror stiga mer och spannmålspriset sjunka, ja då skulle jag få minusresultat. Med den risken, osäkerheten, är det frestande för många att helt enkelt skala ner, så mindre areal, producera mindre, kanske låta mark ligga i träda, försöka övervintra. Om odlingen kostar istället för att ge intäkter fungerar det inte.

Problemet är att energipriserna drabbar jordbrukare nästan lika hårt över hela världen. Om alla, globalt, minskar sin produktion blir det brist, med stigande priser på mat som följd.

– Även om maten blir dyrare för oss i Sverige är det kanske värst för de fattigaste i världen. Det har vi sett vid tidigare sådana här kriser, säger Per Willén.

Skräckscenariot är att det utöver alla ökande kostnader kommer ett problematiskt år, exempelvis svår torka. 

– Skulle det hända kan det bli kännbar brist på livsmedel i Sverige.

Tre gånger dyrare kraftfoder

– För vissa delar av jordbruket har det drabbat hårt redan. Det handlar om de som köper in mycket kraftfoder, grisuppfödare, äggproducenter samt kycklinguppfödare. Kraftfodret har nämligen blivit betydligt dyrare. Det beror på en lång rad av faktorer.

Dels har transporterna blivit dyrare. Både på grund av dyrare bränslepriser och en allmän oreda i den globala transportsektorn.

– Handelsgödseln är ett annat problem. En del gödsel, den kanske viktigaste, kvävegödseln, har blivit nästan tre gånger dyrare. En mycket stor prisökning. Det beror bland annat på dyrare priser på fossilgas ute i världen och på att producenter i vissa inte lyckats hantera koldioxidskatter, en del fabriker i EU står stilla. Priset på handelsgödsel drabbar både spannmålsodlare direkt i Sverige och via priset på kraftfoder.

– Vi kommer behöva få mer betalt för att vi ska kunna hålla på. Det gör att det troligen kommer bli högre matpriser till konsumenter, menar Per Willén.

Fossil diesel gynnas av skattesystemet

Det är ingen tvekan om att dieselpriset är betungande post. Det faktum att världsmarknadspriserna på råolja skjutit i höjden samspelar med kvotplikten, som innebär att bensinbolagen ska blanda i en viss mängd biobränsle i allt bränsle som säljs. Det fördyrar bränslet ytterligare.

– Här finns en kluvenhet och en frustration över ett politiskt etablissemang, både i vårt land och EU, som inte kan ta viktiga beslut. Vi i LRF och de allra flesta inom jordbruket vill ju egentligen att vi ska få dyrare diesel, att den ska fasas ut, för klimatet skull. Men vi kan inte ta den kostnaden själva, menar Per Willén.

Systemet är så tokigt upplagt att om en jordbrukare handlar vanlig fossil diesel, så får hen tillbaka en del av den koldioxidskatt man betalar på dieseln. Men skulle samma jordbrukare välja att tanka förnyelsebar, betydligt mer klimatvänlig HVO-diesel, ja, då blir det ingen återbetalning på dieselskatten, helt enkelt för att det inte är någon koldioxidskatt på HVO, ett slags moment 22.

– Där blir det lite obegripligt. Det handlar om att ett land enligt EU inte får subventionera, gynna något bränsle, men i praktiken missgynnas inhemska producerade förnyelsebara bränslen, medan man med återbetalning av skatten faktiskt subventionerar fossil diesel. Det bromsar omställningen något enormt. 

Politiker har världens chans

Per menar att det blir extra tydligt med just HVO-bränslet:

– Det fungerar ju direkt, utan dyrbar omställning i alla våra maskiner. Vi kan börja använda det i dag.  Men vi har inte råd att tanka det. Jag menar att politikerna nu har världens chans att få till en snabb omställning mot både ett fossilfritt jordbruk och en fossilfri transportsektor. Men nu satsar alla på el. Det dröjer kanske 20 år innan vi kan köra traktorer på el. Skulle man satsa på att på något sätt gynna HVO:n skulle utvecklingen mot ett hållbarare samhälle gå fort och faktiskt innebära tillväxt i Sverige.

Stigande kostnader

Thorbjörn Jonsson, mjölkproducent från Hardemo, menar att han hanterar kostnaderna för stunden, men håller med om att framtiden ser lite osäker ut.

– Jag använder en del el i min mjölkproduktion, där jämnar på något vis ut sig. Vi hade mycket låga elpriser i fjol, Sedan steg de till ordentligt för att sedan från september sjunka igen, jag tror inte på mer prisstegring under vintern. Men i princip alla andra insatsvaror har blivit dyrare snabbt. Det oroar.

Även Erik Pålsson, Ekologisk mjölkproducent i Viby ser problem.

– För mig är det priserna på kraftfoder som är jobbigt just nu. Det syns väl ingen riktigt ljusning, det är energipriserna som styr där.

Fakta

När man pratar om insatsvaror i jordbruket menar man allt som jordbrukaren behöver för att producera. Det kan exempelvis vara diesel till traktorn, handelsgödsel, utsäde, kraftfoder till kossorna och el.

HVO är ett förnyelsebart bränsle som säljs redan i dag på många mackar. Det står för hydrerad vegetabilisk olja. Det går att använda i princip i alla dieselmotorer och tillverkas av bland annat slakteriavfall, återvunna fetter, exempelvis frityrolja samt restprodukter från massaindustrin. Globalt används en del palmolja till HVO.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-11-23 17:21
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.