
Joakim Kvelland har flera uppdrag som god man, vid sidan av sitt ordinarie jobb. Foto: Henrik Östensson
Joakim är god man
– det behövs fler
Allt fler, särskilt yngre personer, ansöker om att få en god man. Samtidigt finns det lite för få som vill ta uppdrag som god man. Kanske för att det är ett så kallat halvideellt uppdrag. Man får skälig ersättning och betalt för resor och utlägg, men gör en hel del obetalt arbete.
– Det här uppdraget har man för att man tycker om att hjälpa människor. Jag får energi, blir glad, lyft, av att se att människor utvecklas, mår bättre, säger Joakim Kvelland, som är god man.
Att ha en god man är frivilligt, något man ansöker om och kan avsluta om man vill. Om man inte tycker det fungerar kan man dessutom ansöka om att få byta god man. Flertalet huvudmän, som de som har en god man kallas, är myndiga, men behöver ändå stöd, hjälp på något sätt.
– Det finns många olika orsaker. Det kan vara att man har något slags intellektuell funktionsnedsättning. Det kan också bero på att man är hjärntrött, minnestrött, exempelvis på grund av en stroke. Tyvärr inträffar ju sådant även för yngre människor, berättar Joakim Kvelland.
Utses av tingsrätten
Det är tingsrätten som beslutar huruvida man har rätt till en god man. Ofta är det en läkare som intygar att den som söker exempelvis lider av en funktionsnedsättning. Men sedan är det något som heter Överförmyndarnämnden som utser en god man till den som fått beviljat. För hela Sydnärke finns en Överförmyndarnämnd, placerad under Kumla kommuns vingar. Nämnden är alltså gemensam för Kumla, Lekeberg, Askersund, Laxå och Hallsberg.
Ofta är det en biståndhandläggare på kommunens socialtjänst som föreslår att du ska ha en god man. Det kan också vara någon inom vården, en kurator och ibland anhöriga, någon som som ser att en person kanske behöver stöd och inte helt klarar sig på egen hand, fast man blivit myndig.
Tredelat uppdrag
Joakim Kvelland fortsätter.
– Ett godmansuppdrag kan bestå av tre delar. Bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för personen.
Att bevaka rätt handlar ofta om huvudmannens rättigheter mot myndigheter.
– Det kan handla om att hjälpa till så huvudmannen exempelvis får de bidrag hen är berättigad till, eller hjälp till anpassad studiegång, aktivitetsstöd och liknande. Det handlar ju om utsatta människor ofta med dålig ekonomi.
Att förvalta egendom handlar ofta om att hjälpa huvudmannen att sköta sin ekonomi.
– Kanske se till vilka inkomster som går att få, hjälpa till att göra en budget, förklara, hjälpa.
Att sörja för person handlar om att se till att huvudmannens sociala liv fungerar.
– Samma där, samtal, stötta, prata, finnas till hands. Försöka bryta onda cirklar, reda ut saker mellan huvudmannen, anhöriga och bekanta. Ofta är ju det här personer som av olika skäl har et svårt socialt.
Som god man åt en person kan man ha alla tre dessa delar i ett uppdrag
– Men det kan lika gärna vara så att uppdraget bara består av en del. Sedan förändras ofta uppdrag i tid. Att bevaka rätt kan ju exempelvis vara viktigast i början av ett uppdrag, för att lotsa huvudmannen genom olika system, göra ansökningar och liknande, fortsätter Joakim.
Pratar i telefon ofta
Hur många god mansuppdrag man har varierar.
– Jag har åtta uppdrag, jag tror det är ganska lagom för mig. Det innebär att jag i princip pratar med någon av mina huvudmän i telefon varje dag. Jag har hjälp av min fru, som hjälper till med den ekonomiska redovisningen.
Som god man kan man nämligen delvis helt eller delvis ha hand om en huvudmans ekonomi.
Allting redovisas noga.
– Man skriver rapporter, sammanfattningar. Sedan för man givetvis kassabok över huvudmannens ekonomi. Allt granskas av överförmyndarnämnden en gång om året. Redovisningarna lämnas in i februari.
Mycket av Joakims arbete går ut på samtal.
– Jag pratar i telefon med mina huvudmän ofta. Hur mycket vi träffas varierar från person till person, en del har större behov
Ett eller två uppdrag vanligast
Sofia Wentzell på överförmyndarnämnden menar att det vanligaste nog är att man bara har ett uppdrag, eller två.
– Vi hanterar ungefär 500 uppdrag i Sydnärkes fem kommuner. Vi har 300 goda män. Det är ingen akut brist. Men vi ser att antalet uppdrag ökar. Därför söker vi nya goda män. Det är vanligt att anhöriga, exempelvis föräldrar, har uppdraget som god man. Man får ju ansöka om att få en god man när man är 18 år, myndig.
Joakim menar att att man är god man för att man drivs av att hjälpa folk, att se dem utvecklas.
– Jag har alltid jobbat med människor, älskar att prata, lyssna, föra samtal.
Men som god man får man, enligt Joakim, skälig ersättning. Man får också betalt för utlägg, som resor.
– Men som sagt, man gör det absolut inte för pengarna. Det bygger till stor del idealism, obetalt arbete. Jag kanske jobbar 25-30 timmar i månaden med mina uppdrag.Man får ju exempelvis vara beredd på att huvudmännen hör av sig, nästan när som helst. Jag har ju ett annat heltidsjobb. men på kvällarna får de höra av sig.
Hur mycket man får i ersättning varierar med uppdragens omfattning.
Vad är det svåraste med uppdraget?
– Jag är van vid människor, jobbiga situationer och har stort tålamod. Så den delen anser jag inte som så svår.. Svårast är nog att lära sig och sätta sig in i alla lagstiftning. Ska exempelvis en person söka hjälp, kanske ett boende under SOL, Socialtjänstlagen, eller kanske under LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, vad gäller? Vad har huvudmannen rätt till? Sådant är ganska svårt. Men där upplever jag att Överförmyndarnämnden är till mycket god hjälp. Jag hör ofta av mig dit för vägledning.
Vad skulle du ge som tips på vägen om man vill bli god man?
– Men det är nog att man trivs med möten, tycker om att hjälpa människor och att se människor utvecklas. Man bör uppskata att prata i telefon, föra samtal. Jag tror tålamod är bra att ha. Myndigheter jobbar ibland mycket sakta.
Trots namnet på uppdraget, god man, behöver man självklart inte vara man för att vara god man.
– Nej, det finns många kvinnor som är goda män, avslutar Joakim.
Anmäl intresse till överförmyndarnämnden
Den som vill bli god man hör lämpligen av sig till Överförmyndarnämnden.
– Vi granskar då personens lämplighet. Vi prastar med den sökande och tar utdrag ur belastningsregistret. Vi tar också utdrag ur Kronofogdens register. Det är utsatta människor det handlar om, därför gör vi de här kontrollerna, säger Sofia Wentzell på överförmyndarnämnden i Kumla.
– Sedan går man en kort utbildning. Den är digital och ligger på vår webbsajt. Den som vill kan titta på den själv.
Sofia vill gärna lyfta fram att det inte är svårt att vara eller bli god man.
– Tvärt om, vem som helst, som har ordning på sin privatekonomi, som inte har skulder, eller finns i belastningsregistret kan bli god man. Det som är viktigast är att man har en vilja att hjälpa en medmännsika, vara beredd att stötta.