13 August 2020
Tipsa: 073-094 57 58

Jägareförbundet vill se färre vargar i länet

Göran Eriksson, ordförande för Jägareförbundet i Örebro län och Torbjörn Larsson, ordförande för Jägareförbundet på riksniv. Foto: Henrik ÖstenssonGöran Eriksson, ordförande för Jägareförbundet i Örebro län och Torbjörn Larsson, ordförande för Jägareförbundet på riksniv. Foto: Henrik Östensson

– Vargstammen i Örebro län måste ner. Vargstammen måste behandlas som andra vilt och det måste bli enklare med skyddsjakt på varg, det finns för mycket varg i länet. En bra början är är att följa de riksdagsbeslut som finns, det sa Jägareförbundets ordförande, Torbjörn Larsson, när han besökte Sydnärke i morse.

Torbjörn Larsson är ute på en turné till de områden som är vargtätast i landet.

– Örebro län har i dagsläget 11 procent av landets vargar, på ungefär två procent av landets yta. Lägg därtill att det ärt ett område som är tätt befolkat och att det finns gott om tamdjur, det är klart att det skapar problem. Jag menar att det som sker är en diskriminering av landsbygden.

Larsson menar att vargstammen borde halveras. Att det förts för mycket diskussioner om antal djur.

– Om man blir av med en jakthund, eller får sina får rivna, är det rena hånet när man från myndigheten talar om att antalet vargar i landet är för lågt. Man känner sig maktlös, att man inte kan påverka sin situation.

Vargstammens storlek, jakt, är ju en polariserad debatt. Bidrar inte era krav till en ökad polarisering?

Vi anser att fokus hamnat fel. Vi behöver inte en så stor vargstam som vi har. Det finns gott om forskning på det. Forskarna och Länsstyrelserna är ofta överens med oss om att koncentrationen av varg är för hög i vissa områden. Vi har ett riksdagsbeslut som talar om 170 till 270 vargar i landet. Sedan har Naturvårdsverket på egen hand utökat lägstanivån. Att följa riksdagens, våra folkvalda politikers beslut är en rimlig början menar han. Myndigheters försiktighet, rädsla för särintressen, har fått för stort genomslag i debatten. Man har lyssnat på organisationer som hörs mycket, men lever långt från den verklighet folk i vargområden lever. Vi har fokuserat på fakta. Bevarandesidan på känslor. Jag tror vi också ska göra det.

Behövs andra regler för skyddsjakt

Larsson menar också att reglerna för skyddsjakt måste förändras.

– Ska det bli tal om skyddsjakt i dag säger reglerna att det först måste ske tre upprepade attacker. Är det sedan en varg som anses genetiskt intressant är det inte säkert att det blir tillstånd av det skälet. Sedan vägs saker som huruvida djurägaren har ett godkänt viltstängsel in, något som kostar stora pengar. Vi menar att det ska ges tillstånd för skyddsjakt redan vid första vargangreppet.

En djurägare kan också utnyttja något som kallas paragraf 28. Då kan man skjuta en varg som angriper en hund, eller tamdjur, för att avvärja ett angrepp.

– Problemet är att de som utnyttjar den rätten ofta blir anklagade för jaktbrott, blir av med sina vapen under lång tid i en polisutredning som tar lång tid. Det är inte rimligt att man per automatik utreds för brott om man skyddar sina djur. Reglerna måste förenklas.

I vårt område upplever nog många både allt fler vildsvin och en snabbt växande dovhjortstam som en lika stor källa till otrygghet?

– Där vildsvinsstammarna växer ohämmat och det blir problem handlar i stoet sett alltid om bristande samarbete mellan markägare och jägare. Det finns inte en samsyn. Det är fortfarande känsligt för många markägare, jordbrukare, att släppa in jägare på marken, ta hjälp att jag av vildsvin. Samtidigt upplever många jägare brist på möjligheter att jaga, fortsätter Larsson.

Hjälp med vildsvin

Han berättar om en internetbaserad tjänst, Vildsvinshjälpen.

– Ett slags förmedling där markägare kan komma i kontakt med vildsvinsjägare som kan gå in och jaga gris där skadorna, problemen är för stora. Jag tror också det behövs en regeländring där man kan sälja vildsvinskött privat, på samma sätt som vi kan sälja älgkött och hjortkött i dag. Vildsvinsköttet får vi inte ens ge bort. Men där ska en regeländring vara på gång. Jägare dödar inte för dödandets skull. Det innebär ofta att vildsvinsjakten tar stopp när alla frysar är fulla.

– När det gäller dovhjortsstammen bedriver vi ett projekt i det vi kallar Skogaholms Älgskötselområde, ett hjort-tätt område. Där har vi ansökt till Länsstyrelsen om att få samförvalta dovhjortar med annat klövvilt, som kronhjort, älg och rådjur. Då skulle vi väga dovhjortar mot andra vilt, ta hänsyn till tillgång på fodertillgång, hur mycket hjortar det finns och liknande. I dag flyter hjortarna lite bredvid. Vi upplever ett tusenbörders-fenomen. Jakten har varit inriktat på fina hjortar. Vi behöver ha en förvaltning inriktad på en rimlig hjortstam. inflikar Göran Eriksson, ordförande för Jägareförbundet i Örebro län.

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-07-06 13:06
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.