Jägareförbundet uppsagda från Skogaholm
Sedan 2008 har Svenska Jägareförbundet, den största jägarorganisationen, med visst ansvar för myndighetsutövning, arrenderat 1100 hektar jaktmark vid Skogaholm i Hallsbergs kommun. Nu har markägaren statliga Sveaskog sagt upp dem. Orsaken, bland annat klagomål från andra markägare. I bakgrunden finns också misstankar om ekonomiska oegentligheter.
2008 skrev statliga Sveaskog och och Jägareförbundet i Örebro län avtal om att förbundet skulle arrendera marken i Skogaholm till ett kraftigt rabatterat pris. Enligt avtalet skulle Jägareförbundet tillhandahålla utbildning för prioriterade jägargrupper på marken. Bland annat nya, unga jägare, kvinnliga jägare och kanske framför allt handikappade. Marken skulle bli en god chans för handikappade att komma ut och få njuta av natur, friluftsliv och kanske ägna sig åt jakt, viltvård.
Skulle skötas mönstergillt
I avtalet ingick också att viltförvaltningen på området skulle skötas mönstergillt med avseende på konflikter mellan vilt, skogsbruk och jordbruk. Man skulle på marken visa att det gick bra att ha en stor viltstam, mycket jakt och ändå göra det möjligt att bedriva skogsbruk och jordbruk utan allt för mycket viltskador i området. Jakten skulle också bedrivas mönstergilt.
Det ska tilläggas att området runt Skogaholm tillhör de allra viltrikaste i Mellansverige, med både älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, vildsvin och annat småvilt, som harar.
Sedan har det förvisso drivits jakt på Skogaholm och det har varit utbildningar. Men enligt källor Sydnärkenytt pratat med har det mest varit jakt och olika utbildningar för etablerade, företrädesvis vuxna, manliga jägare. De prioriterade grupper man talat om har inte varit huvudprioritet. Till stor del ska det ha handlat om att sälja betaljakter.
Har inte levt upp till avtalet
– Vår uppfattning är väl att man inte riktigt levt upp till avtalet. Under snart 12 år har det exempelvis varit bara en jakt för handikappade jägare. Dessutom har vi fått omfattande klagomål från grannmarker. Man vittnar om att det jagats för hårt. Man har jagat med fel typ av hundar som skapat problem för viltet, drivit djur för hårt, säger David Hedlund, Jakt- och klövviltsansvarig hos markägaren Sveaskog.
– Sveaskog tar från och med i sommar över jakträtten själva. Men det kommer ändå ske ett samarbete med Jägareförbundet. De kommer då köpa jakttillfällen av oss, säger Hedlund.
– Det kommer bli betydligt färre jakttillfällen, men med mer riktad målgrupp, mindre vanlig jakt, mer utbildning, säger han. Det kommer också bli mer fokus på hur man bedriver viltvård, jakt, för att minska skogsskador. Vår uppfattning är att det perspektivet saknats, fortsätter han.
Han menar att Sveaskogs långsiktigs mål blir att hålla viltstammar som matchar foderresurserna på marken. Det innebär att det ska finnas så mycket djur som marken bär i form av bete, utan allt för mycket skador på skog och jordbruk.
Har hållits utbildningar
Så här säger Göran Eriksson, ordförande för Jägareförbundet i Örebro län sedan ett år:
– Det har hållits utbildningar, bland annat jaktledarutbildningar, där jag själv deltagit. Jag skulle säga att de varit bra. Det har också förekommit en del aktiviteter för de prioriterade grupperna.
Bristande transparens
Men han tillstår också att det funnits problem.
– Ja. Utöver kärnverksamheten har det helt enkelt sålts jakter till intresserade på området i vinstsyfte. Där har det funnits problem, klart bristande transparens. När jag tog över som ordförande har vi städat upp det. Sedan ett år fungerar det som det ska. Jag begärde full transparens i dessa affärer. Jag menar att vi fått det.
Klagomålen från markägare kommenterar Eriksson så här.
– Det har nog jagats på fel sätt på markerna, med fel hundar. Vi har tagit ansvar för det och styrt upp det också. Att vi blir uppsagda är en konsekvens av det som varit, rimligt, tycker jag, med facit i hand.
Enligt de källor Sydnärkenytt varit i kontakt med finns alltså misstankar om att ett antal enskilda personer tjänat egna pengar på betaljakter som alltså hållits på den mark Jägareförbundet arrenderat. Det bekräftas dock inte av Jägareförbundet.
Samarbete fortsätter
Eriksson har dock goda förväntningar om framtiden.
– Ja, vi har precis gjort klart ett samarbetsavtal med Sveaskog. I det ingår verksamhet mer åt det håll det var tänkt från början. Vi kommer ha utbildningar. För unga, kvinnor, handikappade, det som pekat ut som prioriterade grupper blir det snarast mer verksamhet. Men det blir betydligt mindre övrig jakt. Ikväll kommer vi exempelvis ha jakthundsutbildning i Skogaholm, med två experter på jakthundar. Förra veckan hade vi bäverjakt för ett kvinnligt jaktnätverk.
Allmänt uppdrag
Jägareförbundet får årligen pengar från staten för viltförvaltning viltinventering, information, utbildning , prioriterade grupper och liknande. Det brukar kallas det allmänna uppdraget. Pengarna kommer ur en viltvårdsfond som jägare betalar en avgift till. Förbundet får drygt 52 miljoner kronor per år för det allmänna uppdraget.