Det finns inga planer på att stänga någon återvinningsstation i Hallsbergs, Laxås, Askersunds eller Lekebergs kommun. Foto: Henrik Östensson
Inga återvinningsstationer
är hotade i Sydnärke.
Våra återvinningsstationer är ett ämne som engagerar många. Under sommaren har vi från flera håll nåtts av rykten som säger att återvinningsstationer ska dras in, tas bort. Att boende exempelvis ska tvingas åka till Hallsberg från Pålsboda för att lämna förpackningar och tidningar.
– Det är ett rykte som inte stämmer alls. Vi diskuterar överhuvudtaget inte att ta bort stationer eller att försämra servicen. Tvärt om har vi funderat på hur vi kan förbättra, underlätta återvinningen, göra den bekvämare, säger Nina Glattfelder, chef för Sydnärkes kommunalförbund som sköter avfall och återvinning i Hallsbergs, Lekebergs, Askersunds och Laxå kommuner.
Vad som däremot är sant och som vi beskrivit flera gånger i artiklar är att återvinningen kommer förändras i grunden. 2027 blir det lag att allt som man i dag lämnar på återvinningen ska kunna lämnas fastighetsnära, alltså där man bor. Det gör att kommunerna, eller kommunalförbunden nu jobbar febrilt med hur det ska lösas.
– Kanske är det den förändringen som skapat de här ryktena. Om vi, när den fastighetsnära hämtningen är igång och fungerar, märker att volymerna vid återvinningsstationerna går ner, kanske man kan fundera på att minska på antalet stationer på orter där det finns fler, som i Hallsberg. Men det skulle också kunna bli så att vi istället ändrar så man kan lämna annat på på återvinningstationen. Sådant som i dag blir ett problem när det hamnar där. Det hamnar ju exempelvis ofta soffor på återvinningen, fast alla vet att de varken är förpackningar eller tidningar, kanske vore en förbättring att man kunde lämna det på fler ställen, vi får se. Avsikten är ju att det ska vara bekvämt att göra rätt, fortsätter Nina Glattfelder.
Så det finns inga planer på att lägga ner återvinningsstationer?
– Nej!
Inte en helt lätt förändring
Hur den fastighetsnära hämtningen ska utformas är en inte helt enkel nöt att knäcka för de som hanterar avfall. Det finns flera olika system. Vanligast är kanske soppåsar i olika färger som man lägger i en vanligt soptunna. De sorteras sedan optiskt, automatiskt. Ungefär på samma sätt som det fungerar i kommuner som har en grön påse för komposterbart.
Vissa saker skrymmande
– Det har vi ju valt att satsa på i Sydnärkes kommunalförbund. Men det finns utmaningar. Vissa fraktioner är ju knepiga. Ta kartong exempelvis. Den ökar i takt med att folk handlar mer online. Det kan bli mycket och skrymmande kartonger, svårt att komprimera. Även glas är ju svårt. Är det helt är det skrymmande. Trycker man ihop det själv, eller när vi hämtar med sopbilen så kan det lätt förstöra påsen.
Annat blir troligen mycket bekvämt att få hämtat direkt i soptunnan, som mjuk förpackningsplast.
– Den finns ju ofta rester kvar, det gör plasten äcklig och ofta illaluktande. Inget trevlig att hantera och köra i bilen. Den är dessutom lätt att packa ihop, både i hemmet och i sopbilen.
Det enda som Naturvårdsverket medgett undantag för är tidningar. Dessa måste inte kunna hämtas fastighetsnära.
Olika system – du och jag ska betala
Andra kommuner har satsat på speciella sopbilar och flera sopkärl.
– Det finns kommuner där man har sex kärl, alltså sex soptunnor per hushåll. Det går kanske bra på landsbygden. Men i ett kvarter med radhus innebär det ju att det i princip står soptunnor längs hela gatan. vissa kommuner har tre kärl, på andra ställen fyra.
På andra håll har man kärl med större fack.
– Oavsett vilket system man väljer drabbar ju tyvärr kostnaden taxekollektivet, dig och mig. Det hela ska ju åtminstone delvis betalas via avgiften för soptömning. VI måste hitta lösningar som inte kostar för mycket för enskilda fastighetsägare.
Till viss del kommer förändringen dock att betalas av den avgift industrin och handeln sedan årsskiftet betalar för att hantera återvinningen.
Provområde
– Vi kommer troligen börja prova systemet med flerfärgade påsar i något område redan senare i år. Var det blir vet vi inte, et kan bli en hel kommun. Vi vill bland annat se hur det påverkar volymerna i sopkärlen och lära oss efter vägen. allt det här är nytt, för alla, även om vissa kommuner ligger längre fram, avslutar Nina Glattfelder.
Kumla kommun hanterar sina sopor och sin återvinning i egen regi. Men enligt vad Sydnärkenytt erfar kommer de lösa den fastighetsnära hämtningen fyrfackskärl. Alltså soptunnor med fyra fack. Övriga kommuner i länet ska ha valt flerfärgade påsar och optisk sortering.
