Solceller står fortfarande för en liten del av elproduktionen. Men andelen är större än man ser i statistiken. Mycket av den el som solceller producerar förbrukas ju innanför elmätaren.
Högre elpriser i november
– men fortfarande
billigare än förra året
Efter flera månader där spotpriset varit lågt och rentav under långa perioder legat under noll, eller på några ören, ökade priset rejält i november. Månadspriset, som alltså är ett medel, stannade på 67 öre. Det är dock fortfarande lägre än november 2023, då månadspriset var 82 öre.
Det pris vi pratar om i den här artikeln är alltså spotpriset, det rörliga pris som de som säljer el baserar sitt pris på. Det tillkommer ett påslag, som varierar mellan bolagen, och moms. Spotpriset har i princip sjunkit sedan december 2022, då det slog rekord på 2.69.
För många villaägare är dock nätavgiften, den fasta och den rörliga, numera ofta en högre kostnad. Nätavgifterna har höjts. Bolagen som äger elnät har dessutom aviserat fler höjningar.
Det är normalt att priset på el ökar så här års. Elen i november blev alltså 44 öre dyrare i november jämfört med oktober.
Mer import än export – men bara under 4 timmar
Under oktober producerades mer el än vi förbrukade under nästan hela månaden. När vi producerar mer el än vi behöver exporteras den elen. Det gör att vi med undantag av enstaka tillfällen exporterar mer el än vi importerar. Under november importerade vi dock mer el än vi exporterade under fyra timmar, trots att vi förbrukade mindre el i november än vi gjorde i november förra året. Det konkreta skälet till det var att två av Sveriges sex kärnkraftreaktorer stod stilla under en period, en av dem, på Forsmark, står fortfarande stilla. Avbrottet i kärnreaktorerna råkade dessutom sammanfalla med att det inte blåste så mycket.
Under de senaste tio åren har vi importerat mer el än vi exporterat under totalt två månader. Oftast rör det sig bara om någon eller några timmar. Det underskott som då uppstår löser man alltså med import. Det är mycket ovanligt att man behöver köra det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn. Det hände senast 2022. Men då var det för att sälja el till Polen.
Mer vindkraft än kärnkraft
Vattenkraften stod för 38 procent av elproduktionen under november. Vindkraften stod för 31 procent medan kärnkraften stod för 28 procent. Övriga energislag stod för 3 procent. I Den potten räknas bland annat solceller och så kallad kraftvärme från kraftvärmeverk. El från fossilgas, kol och olja stod för ungefär 1,1 procent av den totala energiproduktionen. Solcellernas inverkan kan vara lite svårmätt. Många solcellsanläggningar producerar ju el som används av den som äger dem. Den levereras aldrig ut på nätet utan bidrar till att minska förbrukningen.
Andelen vindkraft har ökat de senaste åren. Det är dock fortfarande ovanligt att vindkraftverken ger mer el än kärnkraften under hela månader, men det händer.
Det är nyhetsbyrån Newsworthy som brutit statistik för vårt området från Nordpool, den nordiska elbörsen.
Fakta och fake om el
När el debatteras förekommer ofta överord och rena felaktigheter. Vi får ibland kritik för att vi skriver om spotpriset och inte nätavgiften. Fakta är att vi skriver ibland om nätavgiften. Fakta är också att den har absolut blivit dyrare. Nätägarna har monopol, men får inte höja hur mycket som helst. Energimarknadsinspektionen reglerar det. På senare tid har dock inspektionen gett klartecken till flera höjningar, trots att nätavgiften under en tioårsperiod höjts betydligt mer än övrig inflation.
Många menar att just det här med nätavgifter och elnät var bättre förr, innan staten avreglerade. Fakta är lokalnäten, det vi betalar nätavgift för, aldrig varit statliga. De har alltid ägts av företag eller ekonomiska föreningar. I några fall även av kommuner. Däremot har det blivit färre nätägare då flera multinationella bolag köpt upp lokalnät. Däremot äger staten, via Svenska kraftnät, de stora kraftledningarna. Staten äger däremot inte all kraftproduktion Det har man heller inte gjort historisk.
Många talar om att Sverige har brist på el. Fakta är att vi med undantag av några få timmar då och då producerar betydligt mer el än vi behöver. På årsbas brukar exporten ligga på ungeför 30 procent av den totala produktionen. Överproduktionen är ju också det konkreta skälet till att vi under hösten, i perioder, haft ett spotpris på el under 0. Man måste skilja på vad vi betalar i nätavgift och för själva elen.
De senaste tio åren har behovet av elimport minskat kraftigt. Som mest el någonsin importerade vi vintern 2009-2010. Det har så här långt aldrig varit sådan brist på el i Sverige att vi behövt släcka ner delar av elnätet som man gör i exempelvis Sydafrika. Det har inte ens varit nära, även om vi har en beredskap för sådant. Däremot brukar stora elintensiva industrier ibland helt frivilligt stoppa produktionen när elen är som dyrast, för att passa på att göra underhåll exempelvis. Det stämmer att vindkraft är svårare att planera. Men det problemet balanseras så här långt ganska väl av vattenkraften, som kan öka och minska produktionen snabbt..
Fakta från Svenska kraftnät och Svensk energi.
