Gå till innehåll
Sydnärke / Djurliv
Ett vildsvin som står i ett skogsområde.

Vildsvin är normalt väldigt skygga och dessutom nattaktiva. Foto: Henrik Östensson

"Ha respekt för vildsvin –
men rädd behöver du inte vara"

Publicerad: 15 February 2024 10:44

Hur är det egentligen, behöver man vara rädd för vildsvin? Vågar man gå ut skogen, exempelvis i ett motionsspår, när det finns vildsvin?  Vi frågade Lars Plan, som jobbar med vildsvin på naturvårdsverket.

Vildsvinen har förekommit frekvent i Sydnärkenytts område i alla fall i 25 år. De har uppmärksammats i medier många gånger i medier, speciellt när de härjar nära våra tätorter. Svin bökar sönder gräsmattor och äter jordbrukares grödor för miljonbelopp varje år. I vårt område har jägare vid några tillfällen angripits av vildsvin. Men så vitt vi vet aldrig någon som bara gått i skogen.

I praktiken är det nog så att vildsvinen i stort sett finns över allt, även nära och delvis i våra tätorter, men att det stora flertalet invånare sällan eller aldrig ser dem.

– Normalt är ju vildsvin väldigt skygga. De är dessutom nattaktiva. Det förekommer att vildsvin är aktiva på dagen, men det får nog ses som undantagsfall, säger Lars Plan.

Respekt för alla vilda djur

Innebär det att man inte behöver vara rädd för vildsvin?

– Nja, så här. Man ska alltid ha respekt för alla vilda djur. Men situationer där vildsvin angripit människor är väldigt ovanliga och handlar  alltid om situationer där vildsvin varit skadade eller på andra sätt trängda.

Det vanligaste är att en jägare hamnar i ett situation med ett trängt, eller skadat vildsvin.

– Det är också en av de situationer man ska undvika. Om man exempelvis råkar köra på ett vildsvin ska man aldrig gå fram till det skadade djuret. Det ska man överlåta till en eftersöksjägare.

En grupp vildsvin som står på ett fält.

De flesta ser sällan eller aldrig vildsvin, men de finns troligen nästan över allt, till och med i tätorer. Foto: Henrik Östensson

Lös hund kan vara en risk

– En annan situation som möjligen skulle kunna utvecklas till något farligt är om man går med en lös hund i skogen och råkar skrämma upp vildsvin om ligger i daglega. Då kan svin eventuellt bli trängda, förfölja hunden som då gärna vill springa tillbaka till matte eller husse. Vildsvinet ser då hunden som ett hot. Det är hunden svinet fokuserar på, inte dig. Men kommer det nära skulle det kunna bli farligt, speciellt om grisen har kultingar.

Men det låter ju som något man kan undvika genom att ha kopplad hund?

– Har man hunden kopplad och går på vägar, stigar, motionsspår eller liknande är det ingen fara. Då är risken minimal att hunden skulle råka skrämma upp grisar. Om det mot förmodan skulle hända ska man backa tillbaka och inte söka konflikt med grisen.

Men för lösspringande hundar råder det ingen tvekan om att vildsvin kan utgöra ett hot. Vildsvinsattacker är efter trafikolyckor det vanligaste dödsorsaken för jakthundar.

Slutsats. Risken att bli angripen för ett vildsvin är väldigt liten. Men man ska ha respekt för svinen och framför allt vara försiktig om man har hund.

Går att skrämma svin

Många tycker det är obehagligt när vildsvinen går in i trädgårdar, bökar och förstör.

– Ofta kan man störa dem relativt enkelt. De är som sagt mycket skygga. Att väsnas, röra sig ute, kanske ha en radio på, vindspel, saker som som skramlar kan fungera, säger Lars Plan.

Han menar också att man ska söka hjälp och be om råd ganska tidigt när vildsvinen kommer.

– Om de trivs där du bor och etablerar sig kan det vara betydligt svårare att få bort dem.

Släng inte fallfrukt

Roine Gustafsson, kommunjägare i Hallsberg ger ett annat viktigt råd.

– Som villaägare bör man tänka på att inte ha saker ute som svinen kan äta. Många slänger som exempel fallfrukt i en hög på tomten, eller precis utanför tomtgränsen. Det ska man undvika. Det lockar in vildsvin, förvärrar problemet. Se till att ha rent och snyggt. Om man vill kompostera ska det vara utfört så att inte grisar kommer åt innehållet.

Han håller med Lars Plan om att de kan fungera att skrämma svin.

– Ja, olika ljud som de förknippar med människor, en radio, en skällande hund. Men vill man vara helt säker på att slippa vildsvin finns det bara en metod, elstängsel, menar Roine.

Ofta räcker det med en eller två ganska lågt placerade eltrådar för att grisar inte ska gå in.

Han poängterar att det är varje fastighetsägares egen plikt att vidta åtgärder för att skydda mot vilt.

– Ja, det är inte ett kommunalt ansvar. Vi kanske kan hjälpa till på kort sikt. Men sedan bör man vidta egna åtgärder.

Använder fällor

I Hallsbergs kommun finns tre kommunjägare.

– Men vi har alla vanliga jobb på kommunen.

Jägarna har tillstånd från polisen att skjuta i tätbebyggda områden, men det sker i praktiken väldigt sällan.

– Vi måste ju veta exakt vart kulorna går och säkerställa att ingen träffas, att ingen dyker upp på en plats vi inte räknat med. Det går i praktiken väldigt sällan. Därför jobbar vi mycket med fällor. kommunen har två stycken som vi flyttar runt när behov uppstår.

Flyttar runt

Ett problem med vildsvin är att jakten och andra skyddsåtgärder ofta inte påverkar antalet grisar särskilt mycket.

– Jagar man hårt, skrämmer grisar på en plats,  innebär det ofta att de flyttar sig någon annanstans, några kilometer bort,  det innebär att det behöver jagas kontinuerligt, i stort sett över allt, särskilt på marker runt tätorter, fortsätter Lars Plan.

Han fortsätter:

– Det innebär i klartext att markägare och jägare behöver komma överens om jakt över stora områden. Där är vi inte i dag, en del markägare jagar inte. Där uppstår lätt fristäder för vildsvin. Där vi har stora reservat ser vi också ofta att vildsvin trivs. Jag menar att man borde jag vildsvin även i naturreservat. Speciellt om det är tätorter och jordbruk i närområdet.

Roine Gustafsson håller med:

– Vi som kommunjägare kan göra vissa åtgärder, men inte minska stammen. Det ansvaret vilar i första hand  på markägare och jägare, avslutar han.

Lever i matriarkat

Vildsvinssuggor, alltså hondjuren, lever i matriarkat. De lever i en grupp bestående av flera suggor och en äldre sugga, som leder gruppen, en matriark. Hanarna, galtarna lever inte med suggorna.

– Vi vet att hon håller ordning, även på när de andra suggorna blir brunstiga. Om allt fungerar och gruppen håller ihop får suggorna oftast sina kultingar i februari och mars. Enstaka individer börjar föda redan januari, säger Lars Plan

Men det låter som det finns ett men?

– Ja, om matriarken av någon orsak faller i från, blir skjuten, eller sjuk, ja då blir det ofta oordning. Suggorna kan börja brunsta på andra tider på åren. Det göra att kultingar kan födas lite när som helt på året. Men de flesta föds i februari och mars.

Ökar vildsvinsstammen?

– Nja, det är svårt att ge ett entydigt svar på. Den går upp och ner. Vi vet att avskjutningen gått ner något i landet som helhet. Det betyder att jägare lyckats minska stammen, att det finns färre grisar att skjuta. Men så är det stora lokala variationer. Vildsvinen är ojämnt fördelade över landet. Trots att helheten trolligen minskar kan det vara mycket stora ökningar lokalt, på vissa platser, avslutar Lars Plan.

Man får jaga årskultingar året runt. Vuxna vildsvin är fredade februari och mars.

Annons

Nyheter