Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
03 February 2023
Tipsa: 073-629 83 19

Få Ukrainare har
flytt till Sydnärke

Victoria och Andrei Voronov har flytt från Ukraina till Kumla kommun och har bott på Frejgården..Där Kumla kommun ordnat boendeplatser. Foto: Anders BjörkVictoria och Andrei Voronov har flytt från Ukraina till Kumla kommun och har bott på Frejgården..Där Kumla kommun ordnat boendeplatser. Foto: Anders Björk

Kriget i Ukraina har påverkat oss alla på djupet. Både mentalt och ekonomiskt. Men trots fruktansvärda krigsbrott har inte särskilt många ukrainska flyktingar tagit sig till Sverige. För Sydnärkes del har det kommit färre än vad som först prognostiserades. Det har inte heller skett något stor ökning sedan i somras.

Ofattbara 8 miljoner människor har flytt undan kriget i Ukraina. Men inte så många har sökt sig till Sverige, ungefär 50 000. 39 000 av dem har skydd under det så kallade massflyktsdirektivet i migrationsverkets system. Resterande har tagit sig hit och ordnat boende på egen hand. 6 000 har lämnat Sverige. En de har faktiskt valt att återvända, trots att kriget pågår.

i Askersunds kommun bor just nu 20 ukrainska flyktingar. I somras var det 17 flyktingar.

Bara 17 bor just nu i bostäder som kommunen ordnat fram. På Migrationsverkets uppmaning ordnade Askersunds kommun fram 42 platser. 

Under flyktinghösten 2015 fick en del kommuner ta emot oproportionerligt många asylsökande. För att få en jämnare fördelning av boendeplatserna över landet trädde en ny lag i kraft i juni förra året. Kommunerna ska ordna boenden till dem som flytt Ukraina enligt ett fördelningstal som Migrationsverket tagit fram. Det baserades bland annat på befolkning, arbetsmarknad och hur många nyanlända som kommunen redan tagit emot. Enligt vad Sydnärkenytt erfar vägde arbetsmarknad rätt tungt i det fördelningstalet. Stark arbetsmarknad, med fler utrikes födda i arbete, fler flyktingar.

Få platser har nyttjats

Askersunds kommun fick alltså ansvar ordna 42 boendeplatser, men bara 17 har  fyllts. Hade flyktingarna placerats jämnt över landet enligt Migrationverkets fördelningstal borde Askersund ha haft 28 på sina boenden – alltså elva fler än det blev.

– För oss är inte de vakanta platserna något större problem. Det är inte så att vi har stora kostnader för dem. Migrationsverkets regler ger oss ju en viss tid om platserna skulle behövas. Så vi har löst det med de reserver som finns i exempelvis vårt kommunala bostadsbolag, säger Johan Prabin på Askersunds kommun.


Flest flyktingar i Kumla

I Hallsbergs kommun bor i dag  45 flyktingar från Ukraina. I juni var siffran 44. I kommunen fick man  ansvar för 38 boendeplatser, varav 32 hittills har fyllts. Hade de kommunala platserna fyllts jämnt över landet borde Hallsberg ha haft 25 – alltså sju färre – i sina boenden.

I Kumla bor i dag 64 Ukrainska flyktingar, att jämföra med 41 i juni. Det finns 60 kommunala boendeplatser, men bara  36 utnyttjas. Kumla har tagit emot nästan precis så många flyktingar som var tänkt enligt migrationsverkets fördelningstal.


Lekeberg har tagit mot många

I Laxå bor det just nu 19 Ukrainska flyktingar, i juni var det 11. Det föll på Laxås lott att  ta fram 12 kommunala boendeplatser. Sju av dem är fyllda. Också Laxå har ungefär fått så många flyktingar som fördelningstalen talade om. Laxå tillhör annars de kommuner som tidigare tagit emot många flyktingar i förhållande till befolkningens storlek.

I Lekebergs kommun finns i dag 46 Ukrainska flyktingar, färre än i juni, då var det 50. Lekebergs ordnade fram 28 kommunala boendeplatser, varav samtliga faktiskt används. Det är den  enda kommunen i Sydnärke där alla platser används. Lekeberg är också den kommun i länet som tagit emot flest ukrainska flyktingar i förhållande till befolkningen.

– Vi har ett gott samarbete med Migrationsverket och tycker väl att det gått bra. Civilsamhället har verkligen varit fantastist. Inte minst kyrkorna. Många har ställt upp och hjälpt till, ordnat boenden på egen hand. Det fungerar. Men det är klart att det krävt en del. Vi har ont om bostäder i vår kommun. Det är ju inte så att vi kan skrapa fram 28  tomma lägenheter till om det skulle krävas. Det skulle inte fungera, säger Caroline Elfors (M), kommunstyrelsens ordförande i Lekeberg.

Prognosen var fler

Man kan konstatera att antalet flyktingar fördelas jämnare än vad som skett tidigare. Men fortfarande finns skillnader. En del kommuner har långt upp till de fördelningstal Migrationverket fastslagit, andra ligger över. Enligt Migrationsverkets beror det på att verket har försökt ta hänsyn till de som kommit innan första juli och hunnit börja etablera sig på en ort redan. Därför har många av dem som fanns i Migrationsverkets boenden då blivit kvar i samma kommun.Fördelningstalen bygger på en prognos Migrationsverket satte upp, som talade om 55 000 ukrainska flyktingar. Det har bara kommit drygt 50 000. 6 000 av dessa har lämnat landet. Ytterligare ett skäl till att inte alla kommunala boendeplatser utnyttjats är att många Ukrainer ordnat boende på egen hand, fler än väntat.

Det så kallade massflyktsdirektivet gällde till 2023, men har förlängts till 2024. Statistiken i artikeln kommer från Migrationsverket. Det är nyhetsbyrån Newsworthy som brutit ut statstik för vårt område.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2023-01-18 13:10
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Trädgårdsgatan 9B, 692 31 Kumla