Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Elpriserna, de så kallade spotpriserna, på elmarknaden, har sjunkit i oktober efter toppnoteringen i september.
Medelpriset för oktober för Sydnärke var 81 öre per kwh. I september var var medelpriset 229 öre. Trots allt resonemang om att vi behöver mer elproduktion är fakta faktiskt att Sverige har överskott på el i princip alltid.
Priserna på el har varit i ropet länge. Men hur ser det egentligen ut? Har vi brist på el? Nyhetsbyrån Newsworthy har brutit ut statistik från SCB, Svenska kraftnät och den nordiska elbörsen, Nordpool, för vårt elområde. När vi pratar om elpriser pratar vi i artikeln om spotpris, alltså priset för el, utan skatter, nätavgifter och liknande.
Oktober innebar det lägsta spotpriset på el sedan i februari i år för elområde tre som vi i Sydnärke tillhör. Vi har fyra elprisområden i landet. Elprisområde ett längst norrut, elprisområde fyra längst söderut.
Det senaste året har dock inneburit en rejäl prisstegring och stora svängningar, skillnader. Det är ofta stor skillnad i pris mellan våra fyra elområden, men också mellan olika tidpunkter. 81 öre per kwh blev medelpriset för oktober. Men mellan klockan 19-20 den tredje oktober var spotpriset 382 öre, alltså tre kronor och 82 öre per kwh. Samtidigt var priset under 13 timmar i oktober negativt, alltså under 0 öre. Vissa tider var priset några öre.
Har man ett elavtal med fast pris, eller rörligt pris baserat på medelpriset månadsvis spelar ju de stora svängningarna mindre roll. Men om man har timmätning, exempelvis via appen Tibber, kan man ju styra exempelvis tvättmaskiner och laddning av elbil så att man prickar in tider med riktigt lågt pris.
Elkonsumtionen, alltså den mängd el vi förbrukar, sjönk i oktober jämfört med snittet för oktober bakåt i tiden. Konsumtionen var 12 procent lägre än oktober 2021. Det kan ha fler orsaker, men vädret är en. Enligt SMHI var oktober varmare än normalt i år, särskilt i södra Sverige. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.
Oavsett hur man ser på vindkraft är det ingen som helst tvekan om att mer blåst, mer vindkraft, innebär lägre elpriser. Blåser det mindre blir elen dyrare.
Vindkraften stod för cirka 27 procent av elproduktionen i oktober. Det motsvarar ungefär 3 300 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Tittar man däremot på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med 2021. Ökningen är ungefär 25 procent. Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft ökat med närmare 80 procent.
Vattenkraften stod för ungefär 38 procent av elproduktionen i oktober, kärnkraft för 30. Återstoden, övrigt, innefattar solel och kraftvärmeproduktion. Större delen av den elen kommer från kraftvärmeverk, som Eon i Örebro som eldar biobränsle. Bara en mycket liten del av vår elproduktion, 1,3 procent, kommer från kraftverk som har fossilgas, kol eller olja som bränsle. Minst 98 procent av vår elproduktion är alltså fossilfri.
Under oktober har nettoexporten av el varit högre än nettoimporten, hela månaden. Inte någon enda timme under oktober har vi importerat mer el än vi exporterat. Det innebär i klartext att vi har överskott på el. Vi producerar mer el än vi förbrukar i Sverige nästan hela tiden. De senaste åtta åren har vi bara haft större nettoimport än nettoexport två månader. Senaste gången det hände var i december 2021. Den 6 och 7 december importerade vi mer el än vi exporterade.
Det är till Finland och Danmark vi säljer mest el.