Gå till innehåll
Sydnärke

Robin Palm med den tonfisk paret drog upp på Biscayabukten

Det nappade fint på Biscaya – med Alba till Karibien

Publicerad: 20 October 2023 11:24

I somras berättade vi om paret, Camilla Borneland och Robin Palm från Kumla, som precis skulle kasta loss med sin segelbåt Allba för sitt livs seglats, från Åmmeberg till Karibien, på andra sidan Atlanten. Frågan är hur långt paret hunnit, vi kontaktade dem.

Just nu befinner sig paret på ön Maderia, som formellt är en Portugisisk ögrupp och  ligger ute i Atlanten, utanför Marockos kust.

– Det väntar ett lågtryck så vi ligger i en hamn som heter Quinta Do Lorde. Vi har för övrigt mycket varmt, 30 grader. Vi har lite pyssel att åtgärda med båten innan vi kan segla vidare. Ankarspelet trasslar och behöver kanske bytas. Samt ett röstjärn som förstaget sitter i har en spricka. Vi har hittat svetsare som ska ordna förstaget. Ankarspelet kommer vi troligtvis byta helt. Annars är allt bra ombord. Här blir vi kvar nån vecka eller två, säger Camilla Borneland

Under hösten har parets enda problem varit vädret, eller kanske snarare bristen på det.

– Det har blåst lite för lite, så vi har ibland tvingats gå med motor, mer än vi hade önskat.

Inte ens Biscayabuktem, välkänd för dåligt väder, späckhuggare och alla möjliga utmaningar erbjöd några större utmaningar.

– Nej, inte mer än att det blåste lite för lite. Vi såg valar, men inte späckhuggare. Och så passade vi på att fiska tonfisk. Det nappade, vi fick en mindre tonfisk, men det räckte ändå till fyra middagar, fortsätter Camilla.
 

Vy från Portugal när paret befann sig där.

Rior och pilgrimmer

Men vad har varit bäst så här långt?

– Det är mycket, men alla människor man möter är nog ändå häftigast. En gång fikade vi med pilgrimer som går en pilgrimsfärd i Spanien och Portugal. De hade gått fyra mil per dygn i två veckor.

– Men som upplevelse är nog de så kallade riorna, längs den spanska Atlantkusten, mot Biscayabukten, det bästa så här långt. Det är vikar med en flodmynning längst in. Miljön är fantastisk, vackra stränder, små fiskeläger, byar. Vi har också ätit gott. Men även de storstäder vi besökt har varit fantastiska, vi har ju gjort massor med strandhugg. Vi har också pratat med flera andra seglare.

Har det varit några större problem med bådet, innan det som inträffat nu?

– Egentligen inte. I alla fall inget större. Lite småreparationer blir det alltid, det här är en gammal båt och vi har seglat mer än vi gjort på två säsonger, så lite underhåll får man räkna med, menar Robin Palm.

Är det något ni känner att ni glömde packa?

– Nej, eller jo, ättika. Vi tänkte eventuellt lägga in grönsaker och liknande, men här går det inte att få tag på. Det är också lite udda med smör för mackor. Det smakar lite annorlunda än hemma. Vi har varit på ett Ikea och köpte då bland annat sill. Vi har en kaviartub vi sparar lite på, för speciella tillfällen, säger Camilla.

Lite för mycket kläder blev nedpackade.

– Jo, vi känner att vi tog med oss lite för mycket. Det går inte åt så mycket vi trodde.

Fortsätter söderut

Att korsa Biscaya-bukten blev parets dittills längsta tid på havet, tre dygn. Nu har de slagit det, etappen från Portugal till Madeira tog fyra och ett halvt dygn.

Innan paret seglade ut på Atlanten gjorde de även strandhugg på Portugals kust och besökte Lissabon.

Efter Maderia ska paret segla ännu längre söderut, till Las Palmas, en av Kanarieöarna, där det blir bunkring och mer service av båten. Planen är sedan ytterligare ett strandhugg, på ögruppen Cap- Verde innan den 2-3 veckor långa etappen över Atlanten mot Grenada i Karibien vidtar.

– Men det blir först efter nyår, avslutar Robin.

Robin Palm och Camilla Borneland i sin båt Alba, här låg den tryggt kvar i Åmmeberg

Annons

Nyheter