Det går åt mer skolmat
– men än klarar
sydnärkeborna elräkningen

Det var SVT som nyligen gjorde en enkät där man frågade 21 kommuner runt om i landet. Då svarade 12 att det går åt mer mat och att de kan bero på att maten blivit dyrare och att fler hushåll har fått sämre ekonomi. Vi frågade runt i Sydnärke.

Elpriset har nu kompenserats genom statliga bidrag, men pengarna kom senare än vad som var sagt från politikerna från början. Det medförde för många en elsmäll under de första kalla vintermånaderna. Bara i Askersunds kommun säger man sig haft ett fall, där just elpriset, höga elräkningar, gjort att man fåttt söka hjälp.

Om man inte kan betala sin elräkning riskerar man få strömmen avstängd, åtminstone tillfälligt. Men elbolagen måste då meddela respektive kommuns socialtjänst om beslutet att stänga av strömmen, detta för att socialförvaltningen ska vara informerad och för att eventuella bidrag kan utgå.

“Känslan är att det går åt mer mat”

Just sådana meddelanden har ofta dykt upp i kommunposten hos Laxå kommun.

– Vi har ganska många sådana, men inte mer än vi brukar ha, säger Pierre Sahlin, chef för individ och familjeomsorgen.

Han menar att det varierar under tid.

– El-företagen skickar ut, och vissa  tider  kommer det ett större antal, sen ingenting. Därför kan det se ut som väldigt många, men det varierar. Och så skickas det dubbla exemplar, så i kommunposten ser det ut att var många. Men det är inte så att vi reagerat på att det skull blivit flera. 

Så till skolmaten. I riksmedier  hette det förra veckan att det går åt mer skolmat nu - att det kunde vara ett tecken på att familjers ekonomi var hårt ansatt.

I Laxå kommun säger kostchefen Eva Sjögren så här:

– Jag har en känsla av att det gått åt mer skolmat, men vi har inte gjort några mätningar.

Vissa dagar går det åt mer mat och grönsaker till mottagningsköken, säger hon vidare.

– Men det beror ju till stor del av vilka rätter det är. Och är sjukfrånvaron högre minskar ju matåtgången. Det är svårt att dra några slutsatser.

Ska mäta matåtgång

Laxå kommun ska mäta matåtgången i skolorna under en vecka på vår- och höstterminen.

– Mätningen ska göras då menyn är densamma och vi ska kolla kvantiteten i antal gram som varje elev ätit. Så att vi ser hur många gram man äter i snitt med samma maträtter.

Det enda jag kan säga just nu är att vi har en känsla av matåtgången ökat under en tid, säger Eva Sjögren.

Lekebergs kommun ser inte direkt någon ökning när det gäller inkommande anmälningar om utebliven betalning för el-räkning. 

Det kan vara en viss fördröjning, men hittills har det bara kommit in några stycken med information från inkassobolag. Men man vet ju inte hur det är om någon månad, säger Lenitha Birath (M), socialnämndens ordförande i Lekebergs kommun.

Fler äter i Hallsberg

Carita Prim, kostchef på Hallsbergs kommun säger att man sett en märkbar ökning av matkonsumtionen i kommunens skolbespisningar.

– Ja, vi har också sett att betydligt fler äter. Kanske är det inte första hand ett tecken på att barnen fått det akut sämre hemma, även om det nog förekommer. Jag tror det är så att många helt enkelt tidigare ofta valt att gå till den lokala pizzerian för lunch. Med sämre tider och högre priser väljs sådant bort. Det gäller kanske speciellt lite äldre elever.

Störst ökning har kommunen sett i bespisningen på Alléskolan, som alltså kommunen driver åt Sydnärkes utbildningsförbund.

– Där har vi vissa dagar, exempelvis serverat lasagne, sett en fördubbling av matåtgången. Bland yngre barn har serveringen de dagar man serverar fisk ökat. Det skiljer från dag till dag, men vi ser absolut en ökning.

Inge tydliga ökningar i Askersund

I Askersund säger Susanne Palm, kostchef, så här:

– Vi ser ingen tydlig sådan trend och har inga siffror. Men vi har hört det från två av våra skolor. Vi har 19 bespisningar, så att man från två skolor rapporterar om lite ökad åtgång av maten är inga tydliga tecken.

Peter Eineren, chef på Drift- och service-förvaltningen, som står för måltiderna i Askersunds kommun fortsätter:

– Senast vi mätte hur mycket skolmat som går åt var i höstas, vi gör det på våren och hösten. Vi får se vad vårens mätning ger.

På frågan om man sett en ökning av folk som söker hjälp för att de inte kan betala elräkningen, säger Therese Johansson, socialchef i Askersund, så här :

– Det händer med viss regelbundenhet. Vi har alltid de som har bräcklig ekonomi av olika skäl, oftast är det även de som har svårt med elräkningen ibland. Men vi har så här långt fått ett ärende där en person, där vi vet att vederbörande, på  grund av omvärldsfaktorer, kraftigt höjda elpriser, inte kunnat betala elräkningen och därmed riskerar få elen avstängd,

Hon fortsätter:

– Men vi är en liten kommun, så det är svårt att se tydlig utveckling här.

Skolelever äter klart mer i Kumla

I Kumla kommun säger Lars -Gustav Stål, måltidschef, så här:

– Vi ser en tydlig trend. Det går åt mer mat till samma antal elever än det gjort tidigare. Vi har inga direkta siffror, men ser ändå ökningen. Vi ser också att två veckodagar sticker ut, fredagar och måndagar. Vi har givetvis inte fakta på det, Men vi tror väl det har med kostnadsutvecklingen på mat att göra. Vi ser ju att fler fått det kärvare ekonomiskt. Kanske uppmanar föräldrar sina barn att äta mer i skolan. Vi ser också att det blir allt mindre svinn. Det är rent konkret mindre mat i soppåsarna, man äter upp mer.

Malin Bäcklund, Socialchef i Kumla, hävdar att man inte sett någon ökning av ärenden med människor som söker hjälp med stöd kopplat till att man riskerar få elen avstängd för att man inte betalat räkningen.

– Ingen skillnad mot tidigare, så här långt, avslutar hon