Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
En sparvhök fick sig ett skrovmål i en Kumlaträdgård på måndagen. För skrovet svarade en stackars duva eller kanske var det en skata.
Sparvhöken är en listig rovfågel. Den jagar genom överraskningsattacker där den utnyttjar häckar, trädridåer, buskage och liknande skydd, upplyser Wikipedia.
Den gömmer sig och väntar på att fåglar ska komma nära. När ett byte är tillräckligt nära, flyger den ut snabbt och lågt. En jakt kan uppstå, då sparvhöken till och med kan vända sig upp och ned för att fånga bytet underifrån, eller förfölja sitt byte till fots under vegetation. Den kan också störtdyka ned på sitt byte från hög höjd.
Hur jakten gick till i vår trädgård vet jag inte. Men nu satt den där i den glesa häcken och frossade på färsk fågel. Troligen var sparvhöken en hona, som kan ta betydligt större fåglar än hanar, och med våra känsliga ögon sett kan jakten ha varit grym. Större byten som duvor och skator dör inte alltid med en gång men avlider när sparvhöken sliter loss fjädrar och kött.
När den äter, plockar den fjädrarna och börjar oftast med bröstmusklerna. Benen lämnas men kan knäckas med näbben. Som andra rovfåglar producerar den spybollar som består av delar som den inte klarat av att bryta ned, meddelar Wikipedia.
Jag såg inga spybollar men dun och fjädrar yrde när den glupska höken under närmare en timme hackade och slet slamsor ur fågelskrovet. Inga andra fåglar vågade röra sig i närheten. De ville inte bli dessert. (LLz)