Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
18 av landets 21 kollektivtrafikutövare tappar resenärer. Länstrafiken, som drivs av region Örebro län ökade faktiskt antalet resor förra året, men då i förhållande till 2020 och 21, som innebar mer än en halvering på grund av pandemin.
Ytterligare ett problem som Länstrafiken delar med andra bolag är stora ekonomiska underskott. Mindre andel finansieras med biljettintäkter, större med skattemedel.
Länstrafiken, och de flesta andra kollektivtrafikutövare har drabbats lite av en perfekt storm. Först pandemin, då man tappade mycket resenärer. Bland annat för att man på grund av arbetsmiljökrav fick köra med framdörren stängd, vilket gjorde att man inte kunde köpa biljett på bussen. Många slutade också åka på grund av rekommendationerna.
När så pandemirestriktionerna upphörde kom kriget i Ukraina, med skenande kostnader som följd.
Men länstrafiken drogs redan innan pandemin med problem med ekonomiska underskott.
– Vi gjorde ju en satsning som kallades för Merkoll, som gick ut på omvandla rena skolbusslinjer till vanliga busslinjer, som fler resenärer skulle kunna utnyttja. Det innebar en utökning av linjer och turer. De slog inte väl ut. Kostnaderna hamnade på Länstrafiken, men vi fick inte fler resenärer. Dessa linjer blev därför snabbt olönsamma. Det ledde fram till underskott som tvingade oss ta beslut om att lägga ner vissa linjer redan innan pandemin, säger Nina Höijer (S) ordförande för det som numera heter kollektivtrafiknämnden i region Örebro län, förr samhällsbyggnadsnämnden.
Men trots dessa problem var 2019 ett bra år sett till antalet resenärer för Länstrafiken. Många åkte buss, troligen är det enskilt bästa året i Länstrafikens historia.
2020 gick så botten ur totalt när pandemin och de efterföljande restriktionerna slog till. 13 173588 resor gjordes 2019. 2020 blev det bara 6 170 184 resor. Mer än hälften av resenärerna försvann alltså på ett år. Tappet fortsatte. 2021 gjordes 5 596 722 resor.
2022 började inte så jättebra heller.
– Man glömmer snabbt hur saker var, men efter nyår 2022 slog omikronvarianten av Covid-19 till och minskande resandet än mer. Men så kom en rejäl återhämtning. Från april till augusti låg vi på samma nivå som 2019. Från augusti har det dock varit mer trögt ingen, fortsätter Eliasson.
Totalt är det dock frågan om en rejäl uppryckning från 2021, 10 629 535 resor med Länstrafiken 2022. Nästan en fördubbling av antalet resor
– Vill man se det hela positivt så har vi fått tillbaka rätt mycket av de resenärer vi tappat, de allra flesta, men om man jämför med 2019 har vi tappat cirka 19 procent av våra resenärer fram tills nu.
Fredrik Eliasson menar att det finns fler orsaker till att antalet resenärer inte riktigt är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Viktigast är kanske att 2022 som sagt, faktiskt också var påverkat av pandemin och restriktionerna kring den.
– När det gäller trafiken på helger och på kvällar har resenärerna kommit tillbaka, men resandet på morgnar och eftermiddagar, det vi antar är arbetspendling, har minskat. Kanske är det så att många fortfarande arbetar hemma på distans. Kanske är det så att man började åka bil under pandemin och helt enkelt har fortsatt med den vanan, vi vet inte.
Det finns också andra skäl till att Länstrafiken tappat resenärer i statistiken.
– Framför allt i Sydnärke hade vi ju i och med Merkoll-satsningen fler linjer under några år. Dessa linjer, som egentligen var rena skolbusslinjer, har ju gått tillbaka i kommunal regi nu, det gör ju att vi statistiskt fått färre resenärer. Karlskoga och Örebro kommun har också slutat med fria gymnasiekort till alla gymnasieelever. Bara de som har sex kilometer eller mer till gymnasiet får busskort. Där har det också försvunnit lite resenärer i statistiken.
Samtidigt som resandet överlag minskat, så har resandet på expressbussarna i länet ökat med 2,5 procent. Stadsbussresandet i Örebro har minskat med 5,5 procent. Resandet med regionbussar har minskat med 18 procent. I princip all busstrafik i Sydnärke räknas in under regionbussarna.
Fredrik Eliasson menar att det just nu är ökande kostnader som är det stora problemet för Länstrafiken, även om biljettintäkterna alltså gått ner.
– Ja, det är ju som för samhället i stort. Allt har blivit betydligt dyrare. För vår del är givetvis energin, bränslet och elen en stor del av kostnadsökningarna. Men även exempelvis reservdelar och slitdelar till våra fordon har blivit dyrare.
Tidningen Dagens nyheter har sammanställt resandstatistik för landets kollektivtrafikutövare. Länstrafiken i Sörmland som exempel, tappade 14,1 procent resenärer 2021, Värmland tappade 7,4 procent, medan Västmanland tappade 2.8 procent. Enligt den statistiken ska resandet med länstrafiken ökat med 1,1 procent 2021, jämfört med året innan.
– Det stämmer inte riktigt. Vi tappade också. Å andra sidan kan man väl då se det som att vi tappat mindre än kollektivtrafikutövare runt omkring oss.
Under förra året införde också Länstrafiken det de kallar närtrafik, eller anropsstyrd närtrafik i hela länet. Den tjänst som innebär att boende med långt till närmsta busshållplats, kan ringa en taxi som hämtar upp och kör till närmsta ort för vidare resa med med buss heller tåg. Totalt har 383 personer i månaden använt tjänsten. I Sydnärke är det Askersundsborna som oftast utnyttjar möjligheten. 566 Askersundsbor använde anropsstyrd kollektivtrafik förra året. Där ligger nog en del av förklaringen i vana. Askersundsborna fick nämligen prova anropsstyrd kollektivtrafik flera år innan övriga länet. Näst mest närtrafikresor gjordes i Laxå kommun, 467 stycken. I Hallsbergs kommun gjordes 436 resor. I Lekeberg gjordes 217 resor. Minst resor med anropsstyrd närtrafik gjordes i Kumla kommun, kanske helt enkelt för att de flesta Kumlabor har rätt nära till sina busshållplatser.
Trots ökande kostnader och underskott i verksamheten finns i dag inga konkreta planer på besparingar i form av mer indragna busslinjer i Länstrafiken