Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
27 July 2021
Tipsa: 073-094 57 58

Fler gymnasieklara men många fastnar

Gymnasiebehörigheten ökar i hela Sydnärke. Lekeberg (bilden) och Kumla ligger högst.Gymnasiebehörigheten ökar i hela Sydnärke. Lekeberg (bilden) och Kumla ligger högst.

Mellan 75 och 90 procent av Sydnärkes årskurs 9-elever blev behöriga till gymnasiet.
Lägst ligger Hallsberg, där förvaltningschefen Catharina Lindvall-Scharmer "absolut inte är nöjd".
Men hennes kollega i Kumla, Ann-Sofie Vennerstrand, med 90 procent behöriga, är, trots Sydnärkes bästa resultat, inte helt nöjd:
- Pojkarna lyckas inte lika bra som flickorna. Och vi siktar förstås på 100 procent behöriga.

Så här ser det ut i Sydnärkes kommuner. Siffrorna anger behörighet till yrkesprogram. Vi har avrundat siffrorna till heltal. Siffran inom parentes anger andelen behöriga i fjol.

Askersund 83 % (71)

Hallsberg 75 % (73)

Kumla 90 % (88)

Laxå 77 % (61)

Lekeberg 89 % (87)

“Bra bit på väg”

- Vi vet att en lyckad skolgång och möjligheten till vidare studier är en framgångsfaktor, därför kan vi inte vara helt nöjda så länge inte 100 procent av våra elever går ur skolan med behörighet att söka till gymnasiet. Årets nior har nått en behörighet på 90 procent vilket är en bra bit på väg, kommenterar Kumlas förvaltningschef Ann-Sofie Vennerstrand i ett pressmeddelande.

- Det handlar så klart om en mängd olika sakar som vi gör bra, men till stor del handlar det om det systematiska kvalitetsarbetet som förvaltningen arbetat hårt med under flera år. Vi har ringat in tre områden som alla våra förskolor och skolor ska arbeta med och det är jämställdhet, barn- och elevinflytande och att utveckla undervisningens kvalité, säger Ann-Sofie Vennerstrand.

Forskning i Laxå

Största förbättringen har skett i Laxå, även om 77 procent behöriga ju faktiskt innebär att var fjärde elev inte kommer inte på ett nationellt program.

- Vi har inte bearbetat resultaten än, utan väntar på analys från rektor, men jag tror att det forskningsprojekt som vi har ingått i, med kollegialt lärande, har haft betydelse, säger förvaltningschefen Katarina Holmsten.

Också i Askersund är resultaten avsevärt bättre än i fjol.

- Vi hade ett tråkigt resultat 2020 som vi ville förbättra, säger ställföreträdande chef för barn- och utbildningsförvaltningen Jan Lindblom.

Behörigheten i Askersund sjönk drastiskt 2018-2020.

Vilka förbättringar kan ni göra?

- Vi tittar på det.

“Jättenöjd” rektor i Lekeberg

Bengt Johansson, rektor på Lekebergsskolan, är “jättenöjd” med Lekebergs 89 procent behöriga elever. Eller 89,33 om man ska vara petig. Bengt Johansson tar vara på varje decimal uppåt.

Framgångsfaktorn?

- Vi har fått fler behöriga lärare, och det ger stabilitet i personalgruppen. Vi jobbar hårt med att försöka komma på hur vi hjälper och styr eleverna. Vi har också ganska små klasser, 20-25 elever, vilket skapar mer trygghet.

Men det har väl varit en del stök på skolan under året?

- Ja, periodvis. Men jag tror att det är på väg ut. Jag hoppas det.

Matteproblem

I Hallsberg gick ett 40-tal nior på lovskola efter skolavslutningen. 23 elever höjde sitt meritvärde och därmed möjligheten att komma in på ett nationellt program. Hallsberg hade drygt 150 elever som gick ut nian, så det är en stor andel som har behövt lovskola. Och förvaltningschefen Catharina Lindvall-Scharmer är alltså inte nöjd.

- Skolorna gör nu sin kvalitetsredovisning där de analyserar resultaten.

Ett stort problem är matematiken, där många elever - inte bara i Hallsberg utan nationellt - tycker att ämnet är svårt och har svårt att nå målen.

Varför?

- Ja… hade jag haft svar på det så ...

- Jag tror att vi måste arbeta långsiktigt för att förbättra matematikresultaten. Matte handlar om mer än att bara räkna i en bok. Vi behöver jobba tidigt i åldrarna med taluppfattning och hur man tänker och pratar om matematik.

Språkutveckling för alla

En annan insats som ska starta är att arbeta med språkutveckling, på så sätt att ord och begrepp dels förklaras, dels återkommer i olika ämnen.

- Det är en metod som är nödvändig för nyanlända elever, men som gynnar alla, för språkutveckling är så viktig för all inlärning, säger Catharina Lindvall Scharmer.

I Kumla, där nio av tio elever är behöriga till gymnasiet, är förvaltningschefen Ann-Sofie Vennerstrand glad, men inte helt nöjd eftersom pojkarna inte har lika bra skolresultat som flickorna.

- Vi arbetar med olika förbättringsområden, där ett är jämställdhet, för att pojkarna ska lyckas bättre.

Snällbetyg?

Alla kommuner har alltså förbättrade resultat, trots pandemi med tidvis distansundervising på sina håll och både elever och lärare som har varit sjuka eller hemma i karantän. Under läsåret har både myndigheter och enskilda oroats över hur eleverna ska klara sig. Ingen dem som vi har pratat med tror att pandemin har lett till att eleverna har fått “snällbetyg”.

- Vi var väl förberedda, tycker Bengt Johansson på Lekebergsskolan. Eleverna på högstadiet hade egna datorer vilket underlättade när vi behövde ha fjärrundervisning.

Extrapengar

Kommunerna har fått “coronapengar”, extra statsstöd. I huvudsak använder kommunerna i Sydnärke pengarna pengarna som allmän förstärkning, och ökar elevpengen - som även ska gå till gymnasieskolan, friskolor och vuxenutbildning.

- Vi lägger litet mer på elever som behöver extra stöd, säger Katarina Holmsten i Laxå.

- Vi har lagt litet mer på årskurs 7-9 för att de ska hinna ta igen det de missar, och litet extra på Tallängens skola som drabbats hårdare av personalfrånvaro, säger Ann-Sofie Vennerstrand i Kumla.

- Sjöängen har fått mest för att klara att få högstadieeleverna godkända, berättar Jan Lindblom i Askersund.

De elever som inte är behöriga till ett nationellt program finns olika varianter av introduktionsprogram för att nå behörighet. (Artikeln kompletterad den 2 juli)

Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-07-01 10:21
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.