"Flygplatsen behövs – flygbolagen är med och betalar"

Från att ha legat nere börjar nu passagerartrafiken på Örebro flygplats sakta öka igen. Men behövs egentligen flyget på Örebro flygplats? Det har ju fungerat ändå under pandemin?

– Det är ju inte så att flygresor till London, eller charter, är huvudändamålet med Örebro flygplats. Regionen betalar inte för dessa verksamheter. Tvärt om betalar de här flygbolagen för att använda infrastrukturen på Örebro flygplats, säger Andreas Svahn (S) ordförande för region Örebro län, den största delägaren i Örebro flygplats.

Men så har det inte alltid varit?

– Nej, men det stämmer. För några år sedan fanns exempelvis en flyglinje till Kastrup Köpenhamn, som finansierades med skattemedel. Det gjordes en upphandling.  Så fungerar det inte längre. Flygplatsbolaget tjänar pengar på de bolag som flyger från Örebro.

Men är det inte rimligt att vi flyger mindre, måste man kunna flyga till London från Örebro som exempel?

– Det handlar ju lite om våra egna personliga val. Det finns en efterfrågan på resor. Man kan diskutera den. Det vi skulle kunna göra från regionen sida är väl i så fall att välja att inte tillåta exempelvis charter från Örebro, eller reguljärt flyg . Men skulle det påverka flygandet? Troligen inte. Däremot skulle vi förlora intäkter och vår bedömning är att flygplatsen behövs av andra skäl. Utan vår flygplats sker resorna från någon annan flygplats, med lika mycket eller mer koldioxidutsläpp. Då ska ju folk åka längre för sina flygresor. Det är ju inte så att folk reser mer för att flygplatsen finns. Det finns inget som tyder på det. Flyglinjen till London som exempel, flyttar ju hit från en annan flygplats. Vi i regionen tillhandahåller ju även bussar och fördelar pengar för vägar, tillhandahåller infrastruktur på olika. Skillnaden här är att de kommersiella bolagen betalar för att utnyttja den.

“Behövs av två skäl”

Swahn menar att flygplatsen behövs av två skäl och att de kommersiella flygningarna hjälper till att betala kalaset, betala för den service, personal, som ändå måste finnas.

– Dels handlar det ju om fraktflyget. Det är en viktig infrastruktur både för näringslivet i länet och för oss privatpersoner. Örebro är en av landets största fraktflygplatser, det är inkomsterna från fraktflyget som håller flygplatsen ekonomi rullande. Det har dessutom rullat på under hela pandemin.

Men måste vi flyga hit gods från andra sidan världen?

– Nej, det måste vi givetvis inte. Men det är samma sak där. Visst skulle vi kunna ta beslut om att lägga ner flygplatsen. Men skulle det minska vår vilja att beställa paket via internet, eller företagens behov av att snabbt få fram reservdelar till maskiner? Det som skulle hända är att frakterna skulle flytta till en annan flygplats i landet och att det skulle ta längre tid och ännu mer transporter för att få hit varor. Vi menar att näringslivet behöver fraktflyget, både för införsel av förnödenheter och export.

Två fraktbolag

I dagsläget är det framför allt två stora fraktbolag som flyger dagligen till Örebro. Amerikanska Fedex och tyska DHL. Bland annat just paket vi beställer från andra länder kommer ofta den vägen.

Andreas Swahn menar att det andra viktiga skälet att ha flygplatsen är de så kallade samhällsviktiga flygningarna. De som även regeringen just nu pekar på när man talar om Örebro som en beredskapsflygplats.

– Just nu använder försvaret flygplatsen, inte minst när de fraktar förnödenheter till utlandsstyrkor. MSB, myndigheten för samhällsberedskap använder flygplatsen när de skickar ut flygplan med hjälpsändningar och nödhjälp till kriser runt om i världen. Det handlar om stora flygplan som kräver en lång rullbana. 

MSB har också i perioder baserat brandbekämpningsflygplan på Örebro flygplats.  

Ambulansflyg allt viktigare

– Ambulansflyg är också en viktig aspekt. Under pandemin har det blivit allt viktigare. Medicin, organ och patienter flyttas mer. 

Det är något som kommer fortsätta öka, menar Swahn.

 Den avancerade vården på sjukhus specialiseras allt mer. De stora sjukhusen satsar på några områden där de kan ha stor spetskompetens. Det innebär att patienter oftare flyttas. Vi här i Örebro är exempelvis specialister på operationer kring penis-cancer. Sahlgrenska i Göteborg är specialiserade på hjärtsjukdomar hos små barn. Det innebär att en del patienter flygs hit, andra flygs härifrån.

Flygplatsen ägs och drivs av att bolag.  Det i sin tur ägs av Region Örebro län, Örebro kommun, Karlskoga kommun och Kumla kommun. Regionen och Örebro kommun tar störst del av de ekonomiska ansvaret, med cirka 16 miljoner per år. För Kumla kommun kostar flygplatsen ungefär en miljon om året.

Tappat mindre tack vare frakten

– Till skillnad från de flesta andra regionala flygplatser i landet har vi inte behövt skjuta till mer pengar under pandemin. Det beror helt enkelt på fraktflyget, som rullat på som vanligt under hela pandemin.

Passagerarflyget, som fram tills nu handlat helt om charterresor, har dock helt legat nere under pandemin. Det är först nu under hösten passagerarflyget kommit igång igen.

Där har flygplatsen tvingats korttidspermitera personalen som normalt arbetar kring passagerarflygningarna.

– Bedömningen är att en del flygningar kanske aldrig kommer tillbaka till samma nivå som tidigare. Ofta kortare inrikesresor. Charter och liknande tror man kommer återgå till liknande nivåer som innan pandemin, men att det kan ta flera år.

Kommer Ryan Airs linje till London innebära att den insats av skattepengar regionen och kommunerna gör kan komma att minska?

– Bedömningen är att den inte kommer generera så stora intäkter i början, men att det säkert på sikt kan komma att bli så. Däremot vill jag poängtera att vi definitivt inte betalar för Ryan air. De betalar vad det kostar att flyga från Örebro flygplats.

Bolaget,  som alltså kommer flyga reguljärt från Örebro till London har valt att helt lämna flygfältet Skavsta, utanför Nyköping.

Under pandemin har Örebro flygplats varit en tillfällig beredskapsflygplats, vilket genererar en del intäkter från staten. Mycket talar nu för att detta kommer permanentas