Hjortar i Hjortkvarn. I bakgrunden rusar fordonen på riksväg 51 förbi, en av länets mest viltolycksdrabbade vägar. Foto: Henrik Östensson
Allt fler dovhjortsolyckor
November är de månad när det sker flest viltolyckor. Vilka olyckor som är vanligast varierar lite mellan kommunerna. I de flesta av länets kommuner dominerar krockar med rådjur stort. Men i Askersunds och Hallsbergs kommuner går olyckorna med dovhjortar mot rekordnivåer.
I Hallsbergs kommun har det skett 301 viltolyckor sedan november i fjol. Det innebär 0,8 viltolyckor per dygn, bara i Hallsbergs kommun. Cirka 270 av olyckorna har varit krockar med rådjur eller dovhjortar. För första gången har det skett något fler olyckor med dovhjortar än rådjur i kommunen. Det har även skett något tjugotal krockar med vildsvin, resten är är övrigt vilt. Älgkrockar har det bara skett ett fåtal i Hallsbergs kommun det gångna året.
Stor risk att krocka med vilt på riksväg 51
Överlägset flest olyckor, 106 stycken,skedde på riksväg 51. Nummer två i viltolycksstatistiken är riksväg 52, med 19 olyckor, nummer tre är länsväg 529, med 18 viltolyckor.
Flest rådjurskrockar i Askersund
Även i Askersunds kommun ökar olyckorna med dovhjortar. Men där dominerar fortfarande rådjur. Det har skett 251 viltolyckor i kommunen från november förra året. Cirka 170 av viltolyckorna r rådjursolyckor. Även om det fortfarande sker förhållandevis få krockar med dovhjortar i Askersunds kommun är det dovhjortsolyckor som ökar mest och går mot rekord.
Flest viltolyckor, 56 stycken, har skett på riksväg 50. På riksväg 49 har det skett 30 olyckor. Trea på olyckstoppen är länsväg 517, mellan Vretstorp och Askersund.
Inte säkert att viltstängsel löser problemen
Många efterfrågar viltstängsel när det kommer till vägsträckor där det händer många viltolyckor. Men på Trafikverket hävdar man att viltstängsel inte löser problemen.
– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.
Vad är då faunapassager? Jo, det är allt från särskilda broar för djur över motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen.
Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.
– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledningshjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.
–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.
Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre.
– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, avslutar Andreas Seiler.
Statistiken kommer från Nationella viltolycksrådet och Trafikverkets informationsportal, Lastkajen. Det är Nyhetsbyrån Newsworthy som brutit statistik för vårt område. Det är också de som gjort intervjuerna med Andreas Seiler och Marcus Gabrielsson
Kommentarer
1 december 2023 tas möjligheten att kommentera artiklar tillfälligt bort. Kommentarerna beräknas vara tillbaka i ny tappning i början av 2024.
