04 July 2020
Tipsa: 073-094 57 58

"Dra tillbaka den nya fiskguiden"

Världsnaturfonden ger grönt ljus för fisk från Vättern. Aktion rädda Vättern däremot, anser att WWF uppmanar folk att äta fisk med höga halter av miljögifter.

WWF har gett ut en ny fiskguide där det med stora bokstäver står: ÄT GÄRNA röding, sik, lax, lake och abborre från Vättern. Detta är hälsofarliga råd. Fisken har höga halter giftiga kemikalier i sig. Det är även ett katastrofalt budskap ur miljösynpunkt. Det försvårar arbetet att skydda Vätten och det skadar de långsiktiga fiskeintressena. Aktion Rädda Vättern menar att WWF måste dra tillbaka sin fiskguide och göra om.

Världsnaturfonden (WWF) gav i förra veckan ut en ny fiskguide som ska hjälpa konsumenterna att välja fisk som är miljömässigt hållbart fångad. Den stora nyheten denna gång är att WWF uppmanar alla att äta insjöfisk, även från Vättern. Den glada rubriken som nått ut i alla medier är: ”Grönt ljus för röding och sik!”

Skälet till detta minst sagt förbluffande kostråd är att röding, sik, lax, lake och abborre numera finns i större bestånd och att Vätternvårdsförbundet har antagit en förvaltningsplan för fiske. Att dessa fiskar samtidigt har höga halter hälsofarliga gifter i sig framgår inte direkt av fiskguiden. WWF har visserligen – efter kritiken från Aktion Rädda Vättern – lagt till ett par meningar under den stora rubriken ÄT GÄRNA: ”Obs! Vildfångad röding från Vättern innehåller höga halter av dioxin och PCB. Var därför noga med att följa Livsmedelsverkets rekommendationer.” Men det gröna ljuset består!

Det är glädjande att bestånden av bland annat röding i Vättern tycks ha återhämtat sig under senare år. De gamla välkända miljögifterna, till exempel dioxin och PCB, har långsamt minskat genom åren, men är fortfarande för höga. Samtidigt har forskning visat att dessa miljögifter är farligare för hälsan än vad som tidigare framkommit. Livsmedelsverkets kostråd avseende dioxin och PCB grundar sig på gammal kunskap från 2001. Idag kräver EU:s livsmedelsmyndighet (EFSA) att gränsvärdena för dioxin måste minska sjufalt! Det innebär att fet fisk från Vättern lär få fortsatt saluförbud inom EU. Det räcker alltså inte att WWF försöker mildra sitt gröna strålkastarljus genom att hänvisa till Livsmedelsverkets föråldrade kostråd.

På senare år har alltmer forskning skett angående de mycket svårnedbrytbara och giftiga PFAS- kemikalierna. Vid provtagningar har både röding och abborre från Vättern haft PFOS-halter högt över de miljömässiga gränsvärden som gäller enligt Havs- och vattenmyndigheten. När det gäller PFAS påverkan på människor vill EFSA sänka gränsvärden tusenfalt!4 Livsmedelsverket har fortfarande inte agerat utifrån dessa vetenskapliga rön. Kostråden tar inte hänsyn till PFAS- kemikaliernas hälsofarlighet överhuvudtaget och Livsmedelsverket har inte ens sänkt sitt numera alltför höga gränsvärde för PFAS i dricksvatten. I detta läge uppmanar WWF ”Ät gärna abborre från Vättern” utan några begränsningar!

PFAS-gifterna misstänks bland annat orsaka testikelcancer och njurcancer. Dessa gifter, som inte bryts ner i naturen, motverkar även effektiviteten hos vacciner. Inte minst nu under Covid-19 pandemin kan detta bli direkt livshotande för de riskgrupper som är i behov av ett kommande vaccin. Med dagens kunskap bör fisk fångad i Vättern undvikas inte bara av kvinnor och barn utan av både gammal och ung, oavsett kön. Och det gäller både fet och mager fisk.

– Fiskguiden ger en falsk bild av dagens tillstånd och media har tyvärr fallit offer för WWF:s budskap om grönt ljus för vätternfisk, säger Elisabeth Lennartsson, ordförande i Aktion Rädda Vättern. Det riskerar att motverka en hållbar utveckling för såväl fiskarna som deras livsmiljö i Vättern. Om befolkningen på felaktiga grunder tror att allt går åt rätt håll, då minskar trycket på myndigheter och politiker att ta nödvändiga beslut, menar Elisabeth Lennartsson. Privatpersoner som läser fiskguiden ska inte behöva leta på olika ställen på internet för att få veta om fisken är ätbar eller inte. Den som lägger ut information om mat har ett ansvar för att innehållet är allsidigt belyst.

Fisken i Vättern har heller ingen hållbar förvaltningsplan som WWF tycks tro. Den senaste förvaltningsplanen 2017-2022 för Vättern censurerades på uppmaning av de försvarsorganisationer som är betalande medlemmar i Vätternvårdsförbundet. Den skadliga användningen av Vättern som militärt övningsområde och nedslagsplats för ammunition fick till exempel inte ens nämnas i förvaltningsplanen. Senast i går besköts norra Vättern med spränggranater, helt nära fiskeförbudsområdet Tängan. Det kan knappast anses vara en ansvarsfull eller hållbar fiskeförvaltning.

– Jag har kontaktat WWF och de försvarar sina hälsofarliga råd med att de endast tar hänsyn till fiskbeståndens utveckling och inte har någon kompetens när det gäller miljögifter, säger Christer Haagman från Aktion Rädda Vättern. Men det duger inte när WWF vänder sig till allmänheten och berättar vilken fisk som är bra att äta. Tyvärr räcker det inte heller att hänvisa till Livsmedelsverkets kostråd eftersom de är både föråldrade och otillräckliga. WWF:s fiskguide, som utropar ÄT GÄRNA FISK FRÅN VÄTTERN, uppmanar faktiskt konsumenterna att äta hälsofarlig mat, hävdar Christer Haagman.

All kraft måste istället sättas in för att skydda fisken och Vätterns ekosystem och självfallet även människors hälsa. Aktion Rädda Vättern kräver att WWF:s fiskguide dras in och arbetas om. Vätternfisk bör tillsvidare få rött ljus.

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-06-03 17:20
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.