Älgstammen i ett krisläge
– riskerar att rödlistas

När vi hade som allra mest älgar i länet, i början av 1980-talet,  sköts det  6 300 älgar i Örebro län. I dag är vi i nere på 1 300 älgar.

– Vi berörs nu av 16 vargrevir i länet. Om man räknar på att det i varje vargrevir går åt 100 till 140 älgar per år så får man vid handen att vargen just nu tar mer älg än jägarna i länet.

Avskjutning av vilt är ett mått på hur mycket djur det finns. Men det finns även andra verktyg för att mäta älgstammen. 

– Vi har en metod vi kallar älgobs. Man räknar antalet timmar jägare är i skogen och det antal älgar de ser då. Vi inventerar också årligen spillning, över hela landet. Allt detta sammantaget ger samma bild. Älgstammen minskar och det går fort.

Sedan 2012 när det nya systemet för älgförvaltning, med älgskötselområden infördes, har älgstammen minskat med 15 procent.

Nivån på älgstammen är nu nere på samma nivå som den den var på 1970, innan den började växa till åttiotalets rekordnivårer..

– Skillnaden är att då visste vi vad som var problemet och att älgstammen skulle växa. I dag vet vi att den kommer fortsätta minska om inget radikalt görs. Vi vill inte se en älgstam som den på 80-talet. Men vi vill stabilisera den älgstam vi har, som annars kommer haverera.

En älg per 1000 hektar

Den sammanlagda bilden säger att det finns ungefär 6 älgar per 1 000 hektar i länet.

– De sex älgarna får ungefär 2 kalvar per år som finns kvar när älgjakten börjar på hösten. Några trafikdödas, vargarna tar en del. Kvar blir ett överskott på en kalv per 1000 hektar. Det är vad vi kan jaga om vi vill stabilisera älgstammen. Ska den växa måste vi jaga mindre. 

I praktiken innebär siffrorna att man på vissa håll inte ska jag älg alls, medan man på andra håll kan ha en del jakt.

Skogsbolag vill se mindre älg

Men ni är ju jägare? Varför inte bara bestämma att ni slutar jaga?

– Problemet är att älgjakten styrs även av andra intressen. Inte minste de stora skogsbolagen vill se en ännu mindre älgstam, för att minimera älgens betesskador. De har i praktiken stort inflytande över hur jakten utförs. Ofta kräver de av arrendatorer att det ska jagas en viss mängd älg på mark de arrenderar ut

– Bolagen anser att andelen tallplantor som skadas av älgbetning ska ner under fem procent. Vi anser det målet helt orealistiskt. Då skulle vi knappt ha någon älgstam kvar. Vi och forskningen menar att betesskador och älgstammens storlek inte har något särskilt stort samband. Det som avgör är hur mycket mat det finns i skogen. Ensidigt skogsbruk har minskat andelen bärris i skogen bland annat. 

Han fortsätter:

– Om vi ska ner i 5 procents betesskador skulle vi behöva ner på en tillväxt på 0,2 älgar per 1 000 hektar och år. D¨blir det inte fårgan o, jakt över huvudtaget. Älgstammen, som utgör vargens huvudföda, kommer inte räcka för att föds vargstammen

Det viktiga bärriset

Vad har bärriset för betydelse?

– Jo, bärris är viktigt för både rådjur, dovhjort, kronhjort och älg. Med mindre bärris och allt mer granskog blir de få ytor man planterar tall allt mer utsatta för betning. I princip är det så att om man bara har tall på ett ställe, för dåligt med bärris i skogen så räcker det med en enda älg för att orsaka stora skador där det finns tallplantor,

Hur påverkar andra viltslag? I Sydnärke har vi ju gott om både dovhjortar och kronhjortar?

– Det stämmer, kanske de största koncentrationerna av hjort i hela landet. Fler djur som konkurrerar om bärriset skapar högre tryck på de få ytor av tall som finns. Små hjortdjur betar  bärris och gräs närmare marken. När älgen kommer når de inte ner med sina stora mular. Det blir för dåligt med mat. Älgen får då färre kalvar och får allt svåre att föda dem. Det i sin tur ger små, mindre livskraftiga älgar.

Varmare klimat ett problem

Även ett varmare klimat gör sitt.

– Ja, de påverkar kvaliteten på de älgar som finns. Det är så att vi får allt tidigare vårar. Växter innehåller som mest näring på våren, så här års. Men älgarna föder inte sina ungar tidigare, snarare tvärt om. Flertalet kalvar föds när betet i skogen redan börjat tappa i näringsvärde. Det ger mindre kalvar, förlängningen mindre älgkor, som kalvar senare, och därmed får ännu mer småväxta kalvar. Vi vet att både storleken och medelåldern på de älgar som skjuts har minskat. Det i kombination med konkurrens om betet är förödande för älgstammen.

”Jakten har en funktion”

Borde man helt sluta jaga älg?

– Nej, vi anser inte det, av flera skäl. Dels är älgjakten viktig för jägarkåren, själva motorn i alla jakt. En viktig tradition. Särskilt i avfolkningsbygder.  

Men viktigare är kanske att vi utan älgjakt tappar vi det inventeringsarbete jägarna gör ute i skogen. Många lever för älgen och älgjakten, men också för viltvården. Att hålla koll på älgarna, skapa ytor därä lgen kan äta och liknande. Tappar vi det engagemanget vore det förödande. Men vi måste jaga betydligt mindre. Det måste även skogsbolagen inse. Vi tycker att vi i allt högre grad har med oss de mindre markägarna, de privata skogsägarna, i den åsikten. Många av dem är ju jägare själva.

Borde staten lägga sig i detta mer

– Vi anser inte det. Regional förvaltning är i grunden rätt tänk. VI skulle egentligen vilja ha ännu mer decentralicerat inflytande. Problemet är att i dag har de stora skogsbolagen i dag har aldeles för stor inverkan på älgjakten och älgstammen. De sitter exempelvis ordförande för flertalet älgskötselområden i Sydnärke. Då blir det deras ekonomiska intressen som styr älgjakten. När man 2012 delade upp länet i olika älgskötselområden var tanken jägare och markägare skulle ha delat inflytande. Vi upplever inte riktigt att det är så, avslutar Johan Stedt

Att en art blir rödlistat innebär inte per automatik att jakt förbjuds, eller att arten är akut hotad. Det kan innebära att arten anses som sårbar. Ett kriterium är just att en art minskar snabbt. Det gör älgen.

En hektar motsvarar ungefär två fotbollsplaner. 1000 hektar, 2000 fotbollsplaner.