Tankar under en cykeltur genom Kumla en försommarkväll
En cykeltur genom Kumla kan skapa många tankar. På pensionärer i rullator, Kumlabys gräsfält, fängelset, ugglor, holländska lastbilar, elsparkcyklar och annat smått och gott.
Det sägs att människan tänker omkring 65 000 tankar varje dygn. Det låter ju ofattbart mycket. Men säger vetenskapen det så är det väl så.
Jag tog en cykeltur genom Kumla häromkvällen. Hur många tankar jag hann med då är oklart, några av dem delges alla fall här. Vi börjar vid spelbutiken.
Ett tips lämnas där in, 2-2 i en fotbollsmatch. Vid speldisken sitter två äldre damer på sina rullatorer. Jag får uppfattningen att de inte gått till affären för att handla något, utan för att titta på folk.
En viskning från den ena till den andra syns ett par gånger. Jag tänker att de känner varandra väl. Nu kanske de hade någon mer plats att vara på innan eller efter detta, de är väldigt finklädda alla fall.
Jag cyklar iväg från affären, förbi kyrkan. Ett vackert hus längs vägen har rustats upp, av vem och varför? Jag gör en notering i minnesbanken att ta reda på det framöver.
Strax efter uppenbarar sig den där kullen där farsan tydligen höll på att köra ihjäl sig med cykel för väldigt länge sen. Så fort vi åker förbi platsen tillsammans påminner han om det. Jag har hört det 100 gånger minst.
Jag stannar till för en extra titt. Kullen måste varit större förr? Annars är det snudd på omöjligt att “nästan köra ihjäl sig”. Kanske om man är extremt klumpig.
Framme i Kumlaby. Jag tänker att många som bor här har stora trädgårdar och fint fixat utanför huset. Kanske är Kumlaby lite underskattat? Trampandet fortsätter förbi det stora gräsfältet där det spelades massor av fotboll förr.
Matcher och träningar är nu sedan länge ett minne blott. Jag tänker på de artiklar jag skrivit om de framtida planerna för området. “Det finns mycket potential här” och “Vi vill skapa liv och rörelse på platsen” är två citat jag minns. Nu var det dock fem år sedan min senaste artikel skrevs (fuskade lite och googlade). Jag funderar på om kommunen kommit framåt i beslutsarbetet?
In i Viaskogen. Kumlingarnas motionsparadis. Det är över två år sedan jag senast var i Viaskogen kommer jag att tänka på samtidigt som joggare kämpar på.
Ut från Viaskogen. En fågel hoar från en lyktstolpe. Som alltid tänker jag först att det är en uggla, fast det är en duva. Låter de inte ganska lika ändå?
Över järnvägsövergången och in mot Via industriområde. En holländsk lastbil står och lastar av. Den är röd och kommer från Groningen. Jag känner till staden då de förr hade ett fotbollslag där många svenskar spelade. Det hade varit roligare om lastbilen var orange, likt Hollands nationalfärg.
Färden fortsätter förbi ängsmarken, mellan silosen och Orkla Foods. 2018 var det mer eller mindre klart att Postnord skulle bygga ett nytt stort lager här. Men planerna blev inställda. Jag minns inte varför.
Men jag sörjer inte att det blev så, det är så mycket finare som det är nu.
En sväng till höger och jag befinner mig på den väg som kumlingar kallar för “fängelserakan”. Inne på fängelseområdet syns tydligt utifrån hur olika tillbyggnader håller på. Fängelset är störst i Sverige, men behöver bli större.
På andra sidan vägen pågår aktivitet vid Kumlahallens gräsplan. Jag blir glad av att se att planen fått liv igen. Den har mer eller mindre stått tom i väldigt många år, men det verkar som alltfler nu börjat nyttja den igen.
En A-traktor och fyra mopeder kommer bakifrån och kör förbi. Från A-traktorn dånar Metallica och Enter Sandman. Dags för sväng igen, denna gång Stenevägen österut. Ett par ungdomar swischar förbi på elsparkcykel.
Det känns definitivt som att fler ungdomar åker elsparkcykel än cykel. Jag funderar på hur det kommer se ut om tio år. Har elsparkcyklarna tagit över helt då?
Vid rondellen längs Stenevägen sitter en ny veteran på rullatorn och tittar. Han tittar dock inte på folk utan på bilar och hur de kör i rondellen. Jag tänker på när jag var väldigt ung och gillade att göra liknande, delar av livet går i cykler.
Cykeln parkeras utanför hemmet och jag går in och sätter på TV:n och försöker tänka fram att matchen ska sluta 2-2. Det blir 2-1, ett mål ifrån som vanligt. Undrar hur många tankar jag haft som förbannat spelade tips?
Minst 65 000.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
