Skriv till oss – vi tar in nästan allt – men stå för dina åsikter

Om någon från Örebro exempelvis skriver om energipolitik så kan man kanske tycka att det berör alla, men vi bör ändå som lokal nyhetsförmedlare begränsa oss, en sådan insändare tar vi inte in. Men om exempelvis Bertil från Mullhyttan, eller Karin från Haddebo, bestämmer sig för att skriva om energipolitik, ja, då tar vi in deras insändare.

En annan fråga som är aktuell, bussar, berör många, många vill tycka. Det är ju bra. Vi fick exempelvis en insändare om buss-situationen i Mosås, i Örebro kommun. Mosås ligger nära Kumla kommun. Men vi har bestämt att vi inte ska bevaka Örebro kommun. Insändaren berörde dessutom bussen mot Örebro och möjligheten att åka buss från Marieberg till Mosås och vidare från Örebro. Alltså, trots närheten, ingen koppling till våra fem kommuner. Den tar vi inte in. Hade insändaren däremot avhandlat exempelvis en buss som går från Örebro, via Mosås till Kumla hade vi kunna överväga publicering. Vi tar in debattartiklar om Örebro flygplats. Varför? Jo för att Kumla kommun är delägare i flygplatsen. Då berör den konkret vårt område och en kommuns ekonomi. Samma sak med regionen. Vad den gör påverkar våra läsare i stort sett dagligen.

Låter det som en fånig regel, ja, kanske. Men vårt problem är att vi måste begränsa oss, Om vi tar in en insändare från Mosås, varför inte en från Adolfsberg? Ervalla, eller varför inte en från Hällfors, eller Tjällmo? Vårt fokus är ju Sydnärke. Vi skriver för Sydnärke och de kommuner vi bevakar, det ska gälla även insänt material.

Sedan till vad man skriver då. Man får skriva nästan vad som helst. Man får vara anonym mot läsarna, utåt. Men vi behöver  alltid veta vem det är som skriver, vem som är avsändaren. Det är information som stannar på redaktionen.

Börjar man vara riktigt giftig och går till personangrepp mot exempelvis politiker i en kommun, ja då är det bra om man faktiskt står för det man skriver, det vill säga talar om vem man är för läsarna. Vid en viss gräns kräver vi det rentav.

Det är ju så att en insändare, för det mesta, publiceras utan att den som angrips får möjlighet att försvara sig innan den publiceras. I det läget blir det lite knepigt om man man inte skriver under insändaren med sitt namn. Läsarna och den som angrips vet ju då inte vem som skriver, eller vem hen ska svara på.

Att giftigt attackera, angripa, förtala och rentav hata personer, politiker, anonymt ses av många som en viktig manifestation för yttrandefrihet. Jag ser det faktiskt lite tvärt om. Att anonymt kränka, hänga ut personer, och rentav hata är snarare ett hot mot yttrandefriheten. Vi får en situation där ingen vågar stå för sina åsikter. Till sist vet inte läsarna vem som tycker vad. Vi ser att det problemet ökar. Vi har fått både  insändare och kommentarer med falsk avsändare. Det är lika illa som att vara anonym.

Så, för att tala klartext. Om man väljer att skriva under sin insändare eller debattartikel kan vi släppa igenom betydligt mer. Man får vara giftig, cynisk, gå till personangrepp, om man står för det.

Det finns givetvis  lägen där vi anser att det är fullt motiverat för en skribent att vara anonym. Här  om sistens publicerade vi exempelvis en insändare från en grupp personal i en kommun. De var mycket rädda för repressalier på sin arbetsplats. En rädsla vi tar på stort allvar. Där var det i hög grad motiverat att få skriva anonymt. Självklart visste vi då vilka personer det var som skrev.

Men handen på hjärtat. Om exempelvis pensionären Rolf Andersson, eller lastbilschaffisen Anna Jonsson, eller tågtjänstemannen Otto Eriksson sitter hemma på kammaren och känner att de i text vill angripa exempelvis kommunstyrelsens ordförande i Kumla, Andreas Brorsson, (S), eller hans motsvarighet i Lekeberg, Caroline Elfors, (M), så behöver de varken frukta för liv, hälsa heller sitt arbete. Där handlar det med all respekt om att man helt enkelt inte vill stå offentligt för sina åsikter. Än så länge kan vi debattera öppet i landet. I en demokrati får man sällan eller aldrig repressalier för sina åsikter, även om det som sagt förekommer. Bidra till det genom att debattera öppet.

Vi är också lite försiktiga med att publicera insänt material som innehåller fakta, påsåtenden,  som är svåra att belägga, eller är direkt felaktiga. Vi fick exempelvis en insändare som hävdade att alla Sydnärkes kommuner blandar såväl gift som preparat för att en okänd makthavare på sikt ska kunna ta över och styra våra hjärnor. Det är ju uppgifter, som, för att underdriva, är lite svåra för oss att verifiera. I det läget finns ju en stor risk att vi bidrar till att sprida en oro, rädsla för hot som med stor säkerhet inte existerar. Vi har också stoppat en insändare som hävdade att Lars Vilks konstverk Corona på Kvarntorpshögen är en satanssymbol uppsatt för att leda in Närkingarna i en satanskult. Insändaren menade att Vilks använt en speciell metall, som avsöndrar en strålning, just med den egenskapen.

Vi stoppade också, efter dialog med skribenten, en insändare som propagerade för två fångar per cell på Kumlafängelset för att komma tillrätta med bristen på fängelseplatser. Skribenten valde själv att dra tillbaka sitt alster när vi upplyste om att just det faktiskt är verklighet, sedan flera år.

Hoppas jag med detta inte avskräcker någon från att skriva en insändare, eller en debattartikel. I praktiken släpper vi igenom rätt mycket. Man får exempelvis, om man vill, skriva långt. Men tänk på att fler läser om man skriver kort och kärnfullt. Reglerna är egentligen inga konstigheter. Lite god ton och balans när man går till personangrepp så är det inga problem. Det borde för övrigt gälla även kommentarer på vår Facebooksida. Välkomna med era inlägg!