Nytt kommunalt utjämningssystem kan påverka våra liv
Lite i det tysta förbereds för en förändring, som kan få stor påverkan på våra dagliga liv. Ett nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem. Det kan, beroende på vad som beslutas, både gynna och missgynna kommuner i Sydnärkenytts område.
Att det är kärvt ekonomiskt för Sydnärkes kommuner har vi berättat om flera gånger i Sydnärkenytt. Både Laxå, Askersund och Lekeberg dras med stora underskott. I Hallsbergs finns också underskott. Kumla kommun, som haft rekordresultat i sina budgetar de senaste åren har nu kraftigt sänkt överskottsprognoserna.
På en pressträff nyligen frågade sig Caroline Dieker (M) Kommunstyrelsens ordförande i Askersund om kommunen är underfinansierad.
Det verkar vara svårt att få verksamheten att gå ihop och samtidigt klara nödvändiga investeringar. Kommunerna klarade sig under flera år ganska bra på tillfälliga stöd för att hantera flyktingmottagandet och pandemins effekter. När dessa stöd tog slut blev det lite av en perfekt storm, eftersom det sammanföll med den kraftigaste inflationen på flera decennier, med stigande pensionskostnader som följd.
Det är ofta kostnaderna i socialförvaltningarna som drar iväg. Inte så konstigt. Stora personakrävande verksamheter, där man dras med höga sjuktal och allmänt stigande kostnader. Bland annat Anna Ahnér (S) oppositionsråd också i Askersund, har flera gånger lyft frågan huruvida socialförvaltningen är underfinansierad, eftersom man inte klarat budget på många år. Situationen är likartad på fler håll.
Det är en parlamentariskt utsedd kommitté som som utrett ett nytt utjämningssystem. I somras lade man fram ett förslag. Det syftar enligt utredarna till att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner. Oavsett skattekraft och antal invånare. Utredningen har även sett över om vissa riktade statsbidrag skulle kunna ingå i det generella statsbidraget och vilka följdeffekter detta skulle kunna få på utjämningssystemet.
Redan i dag finns ett kommunalt utjämningssystem. Det är det som ska ersättas. Det omfattar ungefär 200 miljarder per år och går i korthet ut på att ett fåtal rika kommuner bidrar till systemet, med andra får stöd. Det finns kritik mot systemets fördelning.
Kritiken gäller bland annat att kommuner gynnas och missgynnas på lite olika sätt av det nuvarande systemet. Konkret är det exempelvis så att varje Askersundsbo i dag, i snitt, genererar 12 700 i kommunalt utjämningsbidrag, medan Kumla i snitt kan inkassera 16 700 per invånare. i Hallsbergs kommun får kommunen 19 400 per kommuninvånare, medan man i Laxå kommun kan kassera in 21 500 per kommuninvånare. För varje Lekebergsbo får Lekebergs kommun ungefär 17 500 per år ur utjämningssystemet.
Hur det nya systemet ska fungera är inte beslutat än, utredningens förslag är ute på remiss. Helt klart är nog att de kommuner som kommer missgynnas av en förändring kommer protestera högljutt. Men den bakomliggande tanken är att det ska bli mer rättvist och att alla kommuner, även mindre, ska kunna hålla en rimlig service för sina medborgare. Kommunernas invånare i hela landet ska solidariskt bidra för att jämna ut skillnader. Enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner kommer förslaget, om det genomförs innebära ganska stora omfördelningar av medel.
Den som lever får se. Helt klart är att Sydnärkes kommuner kan behöva glada nyheter när det kommer till ekonomin
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
