Vågar moderaterna gå emot sina väljare?
Den anonyma skribenten "Förändring kräver mod – våga nu!", svarar på moderaternas debattartikel "Moderaterna vågar ta ansvar" som vi publicerade den 18 december.
Den 18 december publicerade Moderaterna ett debattinlägg i Sydnärkenytt om den pågående utredningen gällande skolstrukturen i Kumla kommun. Rubriken: “Moderaterna vågar ta ansvar”. Debattinlägget bemöttes av medborgare den 19 december och den 20 december gav även Liberalerna svar på tal till Moderaterna. NA publicerade samma debattartikel den 3 januari, något sent kan tyckas då det Moderaterna hävdar redan är motbevisat i två inlägg.
Men tillbaka till frågan som Moderaterna ställer om att våga eller inte våga. In i det sista trodde vi medborgare att Moderaterna faktiskt skulle våga backa, då de inte sa mycket på dialogmötet mellan politiker och medborgare. De verkade heller inte vara särskilt insatta i utredningen, trots att både Karin Jonsson (M), Patrik Bergman (M) och Veronica Ulfgren (S) läst utredningen innan den gick vidare till oppositionen och medborgarna.
Detta förnekade alla inblandade visserligen på mötet, men som beställare och ordförande har de givetvis som sig bör tagit del av utredningen tidigare. Det är inte konstigt att de fått ta del av den innan, det borde ligga i ens intresse om man beställt en utredning, eller hur? Kanske vågade de inte erkänna detta på mötet, med vetskapen om att utredningen är under all kritik.
Beställaren av utredningen Veronica Ulfgren (S) sa inte heller mycket under dialogmötet, utan satt mest och log mot folket och oppositionen bakom, Brorsson som vid detta möte förde den främsta talan. Det är tydligt att S har som mål att Hardemo skola och förskolorna ska läggas ner, och att de inte kommer att backa i den frågan. Men frågan är varför resterande politiker i majoriteten inte vågar stå upp mot S.
Idag har Socialdemokraterna 15 mandat i kommunfullmäktige, medan Moderaterna har nio mandat. Tillsammans har de endast två mandat ifrån majoritet, två mandat som enkelt skulle kunna försvinna till nästa val.
Mandat har förlorats förr och det kan hända igen när folket inte håller med om de förslag de som styr lägger. Ett exempel är 2018 när Socialdemokraterna kom med sin "översiktsplan" inför valet. Den möttes av stort motstånd vilket ledde till att S backade från ursprungsförslaget, och 2018 då VÅGADE de göra det. Dock förlorade de två mandat i valet 2018, och även om det är svårt att säga om det berodde på översiktsplanen, är det en möjlighet som inte kan ignoreras.
Nästa år är det återigen valår, och redan nu i höst drar valrörelsen inför valet 2026 igång. Det är modigt att våga gå emot sina väljare så nära inpå valet. Denna fråga kommer givetvis fortfarande vara aktuell ett år bort. Kommer politikerna våga sätta sina mandat på spel med sin nya plan gällande Kumlas skolstruktur?
Moderaterna har nu en möjlighet att ta ansvar för den rådande situationen. De kan våga stå upp mot ”Storebror” och gå en annan väg, även om det är svårt och kan innebära att samarbetet fallerar. För just nu får Moderaterna vara med och leka i makten, men som "lillebror", och de nöjer sig med det. De får vara med och leka i sandlådan ibland, då och då får de faktiskt till och med använda den blå spaden. Men det är fortfarande på S villkor då det är de som har de flesta mandaten.
Nu har ni från M chansen att visa att ni VÅGAR lägga ner denna utredning och skapa en majoritet med andra partier för ett maktskifte i Kumla. Kumla behöver ett maktskifte och nu har ni chansen, om ni vågar.
Nu har ni chansen att kliva ut lillebrorsrollen och våga bryta samarbetet med S för att istället skapa samarbeta med andra partier som VÅGAR satsa på alla kommunens invånare, även de som bor på landsbygden. Om ni INTE vågar, finns risken att ni kommer att tappa mandat, S kommer att tappa mandat och då sitter ni inte i majoritet i nästa val. Då kan ni ni inte våga göra något utan att ha alla med er på samma spår.
Våga nu, Moderaterna. våga gå för ett maktskifte i Kumla.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
