Man kan inte låta bli att undra..
Peter Rogan, SD, Kumla, undrar hur det är möjligt att beslut fattas om exempelvis ändring av skolbusslinjer och neddragningar på förskolan i Hardemo utan att det finns några beslut, eller någon dokumentation om beslutsgången.
Artiklarna är många, det är insändare, debatter och intervjuer så det är inte lätt att hänga med i svängarna om vem som säger/tycker vad när det gäller nedläggningen av
i första hand förskola och skola i Hardemo.
När jag läste Diana Jonssons artikel den 12 februari om bland annat skolskjutsar, avsaknad av dokumenterade beslut, nerdragning av förskola (2017) då blir man lite fundersam. Vad är det som pågår i Kommunen? Utför man åtgärder utan att det finns protokollförda beslut? Vem fattar då besluten i vårt demokratiska samhälle?
Jag har nu läst igenom Nämnden för livslång lärandes (NLL) protokoll från 2015–2024 och jag finner inga fattade beslut om att ändra upptagningsområdet för skolskjutsarna eller för att minska förskolan från 3 till 1 avdelning i Hardemo. Vilket då även Förvaltningen för livslångt lärande (FLL) bekräftar när dom får frågan om vem/vilka som tagit beslut i ärendet. Svaret från FLL var då:
”Det finns inga handlingar eller beslut i nedanstående punkter”.
Hur är detta möjligt undrar jag? Om det inte finns några handlingar eller beslut taget av någon eller några, så innebär det att entreprenören för skolskjutsen har på eget bevåg någon gång i tiden börjat köra elever till Stene skola i stället för till Hardemo. Personalen på Stene har tagit emot dessa elever utan att protestera. Sannolikheten för detta scenario är lika med NOLL! Någon har tagit ett beslut! Vem?
När det gäller förskolan i Hardemo så hade man 3 avdelningar fram till 2017(enligt uppgifter från Hardemo) 2 avdelningar fanns i en paviljong samt en i förskole byggnaden.
Ingen av avdelningarna var helt fullbelagda. Man fattade då (inte?) ett beslut om att ta bort paviljongen och slå ihop 3 avd. till 1. En avdelning som då blev överfull! Helt emot dom riktlinjer som finns. Under dom kommande åren så var det flera föräldrar som sökte sig till förskolan i Hardemo, men som fick avslag på grund av platsbrist.
Varför nedmonterar majoriteten medvetet förskolan? Jag har läst flera argument, paviljongen var i dåligt skick, det finns inte underlag osv. Om nu paviljongen var i dåligt skick då hade man bara kunnat byta ut den. Underlag finns tydligen eftersom man måste avslå ansökningar till förskolan. Att det sedan inte finns underlag för att alltid hålla ett maxantal på varje avdelning, det kan jag köpa. Men vi kan ju inte lägga ner förskolor och skolor bara för att dom inte alltid är fyllda till bredden.
I ett protokoll från 2018-02-08 NLL kan man läsa följande:
Ärendebeskrivning:
”Hösten 2017 flyttades Hardemos elever i åk 5 och 6 till Stene skola för att elevantalet var lågt på båda skolorna. Det var också svårt att hitta behörig personal till Hardemo vilket inte garanterade att eleverna fick undervisning enligt skollagen.”
Här skriver man att ”det var också svårt att hitta behörig personal till Hardemo” ett argument som är svårt att motbevisa, men som passar majoritetens agenda.
Man skriver också att ”elevantalet var lågt på båda skolorna”. Varför flyttade man då inte elever TILL Hardemo i stället? För att verka FÖR en skola på landsbygden, men nej
det passade inte heller majoritetens agenda.
Vidare i samma argument ”…vilket inte garanterade att eleverna fick undervisning enligt skollagen.”
Som någon sa på ett fullmäktige sammanträde ”ni läser xxxx som fan läser bibeln”.
För i detta fall när det passar majoritetens agenda då läser man skollagen och nu ska den också följas. Att vi sen har X-antal personal i skolorna i övriga kommunen som inte har rätt behörighet det pratar vi tyst om.
I en intervju använder Patrik Bergman (M) argumentet: ”vi har fått kritik för detta av revisionen”. (detta gäller B-form, flera årskurser i samma klass). Även här så väljer man att läsa så att det passar agendan. För när jag för några år sedan påpekade att man fått kritik flera år i rad från revisionen på det dåliga underhållet på kommunens fastigheter fick jag svaret från Andreas Brorson att ”det är bara rekommendationer från revisionen”.
Revisionen har även haft kritik angående ”kostnad per elev”, vilket man också verkar ta som en rekommendation i majoriteten.
Så ena gången tolkar man det som rekommendationer och nästa gång ”tvingande”.
Som sagt, ”..som fan läser bibeln.”
Man kan även läsa i samma protokoll att:
”utvärderingen visar att elever och vårdnadshavare är nöjda..” oklart är vilka vårdnadshavare som man tillfrågat, men det verkar osanolikt att det skulle vara vårdnadshavare i Hardemo området, om man ser på dom reaktioner vi sett från Hardemo.
Sedan så har åk 5 och 6 återupptagits på Hardemo men man har ändrat upptagningsområdet för Hardemo. Elverer runt om Hardemo som tidigare kördes till Hardemo skola körs nu mera till Stene skola. När detta började kan jag dessvärre inte säga, just för att det inte finns några protokollförda beslut fattade(??) i ärendet.
Jag har fått indikationer från personer i Hardemo på att detta skulle ha skett i samband med, eller runt tiden för den tillfälliga flytten av åk 5 och 6.
Så förklaringen och argumentet ifrån NLL håller inte, att det föds för lite barn i Hardemo, ja det må så vara. Men majoriteten har ju under en längre tid medvetet kört bort barn från Hardemo skola. Detta trots att det är längre till Stene skola.
Kontentan blir ju att det blir för lite elever i Hardemo, men inte bara på grund av att det föds för lite barn utan för att majoriteten medvetet kör bort barnen därifrån!
Märkligt är då som jag inledde med, det finns inga handlingar eller protokollförda beslut gällande nedmontering av förskolan eller ändring av upptagningsområdet för Hardemo skola.
Vilket måste var ypperligt bra för någon, då behöver ju ingen ta på sig ansvaret!
Avslutningsvis så handlar det om kärnverksamhet, det som är nödvändigt.
Precis som i en familj så betalar man först hyra, mat, kläder osv.
OM det blir pengar över så kan man lägga dom på ”hopp o lek”, åka med familjen på semmester till Mallis t.ex.
Majoriteten gör precis tvärt om! Man börjar med ”hop o lek” man lägger tiotals- hundratals milijoner på sporthall, konstgräsplan, skateboard park, konst osv.
Sen om det blir pengar över så potionerar man ut det på vår kärnverksamhet, skolor, äldrevård och löner mm.
Jag hoppas att man ska vakna upp i Kumla och se att denna prioriteringsordning inte håller i längden.

Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.