Inlägg till debatten om skolan i Kumla
Sverigedemokraten Aimo Pekkala, tidigare moderat, ger sig in i debatten kring Kumla skolpolitik. Han menar att man bör koppla utbildningskvalitén till ekonomin och pekar bland annat på dåliga resultat för Kumlas skolelever.
Det har uppstått en intensiv debatt om skolorna i Kumla. En del artiklar innehåller helt osakliga och felaktiga påståenden! Jag vill tillföra en del nya dimensioner i debatten.
Undertecknad är ledamot i Nämnd för Livslångt Lärande och är en av ledamöterna som medverkar aktivt i samband med NLL:s möten. Jag har bott i Kumla i mer än 30 år och två av våra barn har fått sin undervisning i en av skolorna i Kumla.
Till att börja med kan det noteras att Kumla har, som helhet, en stabil ekonomi och en budget i balans. Men när man skrapar lite på argumentationen kan man snabbt konstatera att det finns en hel del som har blivit rejält eftersatt bland annat underhåll av kommunägda fastigheter mm. och därmed finns det pengar på konto!
Man kan få den uppfattningen att den politiska majoriteten ser skolan mer som en kostnadspost än som en investering för framtiden.
Deras fokus ligger för närvarande enbart på att hålla budgeten i ”svältbalans” utan att satsa på kvalitén i undervisningen. Enligt min mening kan det långsiktigt leda till ännu sämre skolresultat och ökade problem både i betyg och en minskande kunskapsnivå i samhället! Betygsnivån i våra skolor visar redan en nedgående trend idag!
Kan det vara så att skolfrågorna inte prioriteras tillräckligt trots att ekonomin finns för att göra förbättringar? I jämförelse med andra kommuner: Kumla kommun ligger i princip i botten avseende kostnad per elev. Skolans budget kan man kalla för ”svältbudget” i jämförelse med andra kommuner. Enligt förvaltningen är det ständigt för lite pengar i skolans budget mellan 20-25 miljoner kronor. Det verkliga budgetunderskottet 2024 ska läggas till i denna siffra!
Vi som är ledamöter i NLL måste nu få fram konkreta åtgärder får att förbättra skolans resultat. Det kan inte innebära skolnedläggningar, klumpa ihop elever till stora skolor, mindre möjlighet till individuell anpassning till elevers behov, valmöjligheterna till olika skolor inom Kumla blir klart mindre, en del elever kommer säkerligen att söka sig till skolor utanför vår kommun, barnperspektivet förminskas eller försvinner helt etc!
Det verkar vara en konflikt idag mellan kvalitet och kostnad. Det kan noteras att oppositionen vill satsa på skolan men majoriteten prioriterar en strikt ”svältbudget”.
Det är en fördel att tillföra följande frågor och påståenden i debatten:
- 1. Koppla utbildningskvalitén till ekonomin! Inte tvärtom som det är idag!
- 2. Vad har majoriteten gjort för kvalitetshöjande åtgärder under de senaste åren för skolan?
- 3. Vad är majoritetens strategi för att förbättra skolan?
- 4. När kan vi se en tydlig och konkret strategi för att höja skolresultaten?
- 5. Vad har majoriteten gjort konkret för att höja resultaten i skolorna?
- 6. Används resurserna effektivt inom kommunen, eller går de till annat som inte är kommunens kärnverksamhet?
- 7. Hur ser lärarnas arbetsmiljö ut? Finns det stöd och vidareutbildning för att förbättra undervisningen?
- 8. Har vi legitimerade och behöriga lärare i alla skolor och ämnen?
- 9. Är det politisk ovilja eller brist på insikt som gör att skolfrågorna inte drivs starkare?
- 10. NLL måste omgående redovisa konkret vilka alternativa åtgärder som behövs för att förbättra resultaten för alla elever.
Dåliga skolresultat leder, i princip alltid, till långsiktigt högre kostnader för samhället, fler elever behöver ännu mer stöd, ökat behov av sommarskola, fler till vuxenstudier, högre arbetslöshet, sociala problem etc.
För att höja betygen och antalet godkända elever från avgångsklasserna behövs tydliga strategier för skolan i Kumla, både på kort och lång sikt! INTE skolnedläggningar i första hand!
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
