"En utredning fylld av brister och fel"
Det upprop som kommit att kallas "Räddas Hardemo" har skickat ett brev till alla ledamöter i Kumlas kommunfullmäktige samt en rad tjänstepersoner. Personerna bakom uppropet har granskat vad utredningen om skolstrukturen innehåller och hittar en hel del brister. Så här lyder brevet:
Vi har tagit del av och noggrant läst igenom kommunens utredning ”Förskole- och skolstruktur”. Vi har under läsningens gång hittat en avsevärd mängd fel och brister kring både utredningen samt underlaget som använts. Detta mail skickas som ett led i att vi på olika sätt försöker nå ut med information om de fel och brister vi har hittat i utredningen. Detta gör vi för att säkerställa att beslut som tas ska grundas på kvalitativa utredningar och fakta. Vi skickar detta till dig då vi önskar att DU tar dig tid att läsa våra synpunkter!
Denna utredning är utformad utifrån att få en budget i balans, utredningen beställdes i mars 2024 efter att revisorerna från KPMG gav NLL bakläxa och krävde åtgärder för att nå en balans i budgeten. Vi har nu fått ta del av vad utredningen visar och det är tydligt att den ekonomiska aspekten är det som styr utredningen. Enligt Adebo (mail 241206) var uppdraget att ta fram en plan för att nå bärkraftiga enheter samt högre måluppfyllelse ur ett lokalperspektiv och utreda hur organisationens helhet ska se ut framåt. Utifrån det uppdraget saknar utredningen fokus på måluppfyllelse och underlag för organisationens helhet då utredningen tydligt endast belyser frågan utifrån ekonomi. I en kvalitativ utredning belyser man frågan och analyserar, i denna utredning saknas helt analysen om måluppfyllelse utifrån relevant skolforskning. Detta gör att vi anser att utredningen inte är klar eller av tillfredställande kvalitet utifrån det uppdrag som gavs.
En av de lösningar som påvisas är att lägga ner Hardemo förskola och skola, en verksamhet med väldigt god måluppfyllelse och 120 års erfarenhet av att vara skola. Om man vidgar perspektivet till att även omfatta mjuka värden som trygghet och studiero så är det även Kumlas bästa skola enligt Skolverkets enkät. Ni riskerar alltså med ert beslut att lägga ner Kumlas tryggaste skola där barn får vara trygga barn. Dessutom ska dessa trygga barn med hög måluppfyllelse flyttas till en skola som har pågående problem med trygghet och studiero samt en markant sämre måluppfyllelse och dessutom till lokaler som inte är anpassade för så många barn.
Då utredningen är beställd utifrån ett lokalperspektiv så har man inte tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar hur man bäst utformar en skolstruktur. Några av de saker vi anser borde funnits med i utredningen är måluppfyllelse, dialog med elever och personal, alternativa utredningar och förslag, trygghet och studiero, aktuell skolforskning samt att säkerställa att utredningen följer barnkonventionen. Utredningen innehåller även brister avseende källor och på vilket sätt man väljer information. Vi kan tydligt se att utredningen inte är saklig och att den inte är opartisk då källor har använts på så sätt att man letat bevis för sin sak snarare än att belysa vad utredningar och forskningen säger. Det är även anmärkningsvärt att man redan i början av utredningen tagit bort Hardemo som en egen skolenhet och i och med att Hardemo inte finns med som skola i underlaget så har man då heller inte undersökt alternativet - att bevara Hardemo intakt.
Kumla kommuns Nämnd för livslångt lärande är underfinansierad och befinner sig just nu på plats 280 av Sveriges 290 kommuner. Det är ett tydligt bevis på att skolverksamheten i Kumla inte får för mycket pengar utan snarare för lite, något som konstaterades av revisorerna redan 2021 (Granskning av grundskolans måluppfyllelse, KPMG 2021). I revisionsrapporten uppmanas kommunen att lägga mer pengar på skolan då elever i behov av stöd riskerar att bli utan, just på grund av resursbrist. Detta blir ännu mer anmärkningsvärt efter att skolchef Linda Meriloo i NA (21/10 2024) beskriver att orsaken till underskottet inom verksamheterna beror på köp av verksamhet och utrustning. Hon säger även i samma intervju att hon önskar att öka personaltätheten då personalen är under otrolig stress då de behöver arbeta i en organisation som är för snäv sett till budget.
Resursfördelningsmodellen i Kumla är uppbyggd så skolor får sina resurser utifrån ett snitt och om det då arbetar många behöriga på samma arbetsplats så kommer färre anställda rymmas på den enheten än vad modellen egentligen genererar. Det vill säga att ni indirekt gör en resursminskning i personalresurser till de enheter som har behörig personal. Er slutsats är att trots att vissa enheter får för lite resurser så anses detta sätt att räkna ge fördelar då det ger en stabilitet i ekonomin.I den utredning som nu presenteras prioriteras lokaler och ekonomi före alla andra värden trots att Kumla kommun har en god ekonomi och har gått med överskott de senaste åren. Det strider mot de vallöften som getts av majoriteten där man lovade det motsatta inför valet.
Utredningen menar också att skolstrukturen i Kumla på sikt ska bestå av tre enheter, totalt 4 skolor samt eventuellt tillräckligt stora landsbygdsskolor. I underlaget nämns också att den ekonomiska bärigheten ska vara 27 elever per klass. Det innebär att beslutet den 17 december kommer påverka alla barn i Kumla kommun. Därav borde beslutet tas först efter ett val för att säkerställa att skolstrukturen är vad medborgarna i Kumla kommun önskar för kommunens barn. Då ni gick till val på att inte spara på Kumlas förskolor och skolor så kan man inte anse att era väljare har gett er mandat till den stora förändringen av inriktningen för skolstrukturen.
Med det sagt, OM ni väljer att följa utredningen och ta beslut så hoppas vi att ni vid nästa val kan stå med rak rygg och stolt säga att ni tagit kloka ansvarsfulla beslut för barnen, landsbygden och kommunens bästa. Ett passande budskap att förmedla vidare på era valaffischer är “Vi har fått en budget i balans genom att skära ner på förskolan och skolan!”
På knappt en vecka har vi samlat in ca 1300 namn som är eniga med oss om att detta beslut är felaktigt och att beslutet inte kan tas på det underlag som presenterats. Om ni ändå väljer att säga ja till beslutet på tisdag så är vårt nästa steg att arbeta för att få tillräckligt många namn för att få till en folkomröstning.
Med tanke på den opinion som nu har skapats trots jultider så är vi övertygade om att vi kommer att nå det målet. Beslut som rör hela Kumla ska inte tas oförberett, på två veckor, med en ofullständig utredning som enda underlag och dessutom mitt i en mandatperiod utan att vi i befolkningen har fått påverka eller ens ge er vårt mandat att fatta beslut i frågan.
Slutligen så hoppas vi att alla ni som ska rösta i nämnden läser hela underlaget inför beslutet, det vill säga alla 855 sidor som är medskickade i kallelsen inför ert möte och bildar er en egen uppfattning.

Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.